Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - till ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ity. dragen, bära (= draga); se
betyd.-analogier under hand; - tillfreds,
1558: tilfredz, förr även -i- t. ex. 1565
= da. tilfreds, efter mlty. tövred(en) =
ty. zufrieden; - tillfälle, se d. o.;
- t il Iför (e) 11 e, fsv. iil f orene, til
fo-ren(ne) m. m. = da. tilforn, efter mlty.
tövorne, tövoren, av fsax. té-f or an,
framför, framtill (se forn); - tillförlitlig,
Widekindi 1671, ombildning (i
anslutning till förlita sig) av ä. nsv.
lill-förlåttig, t. ex. Tegel; 1547: tilförlatelig
adv.; ofta i brev: ’tillforlathlighe godhe
wenn och Broder’ 1588 osv. = da.
til-forladelig, efter mlty. tövorlätich = ty.
zuverlässig’, jfr ty. sich verlassen, förlita
sig, egentl.: överlämna sig (se förlåta);
- til l giva, fsv. lilgiua, förlåta,
efterskänka (även i Bib. 1541: ’men tinom
brodher skalt tu tilgiffuat’) = da.
iil-give, efter mlty. tögeven - ty. zugében
(tillstå, medgiva), i betyd, ’förlåta’:
ver-geben; jfr likbetyd, fra. pardon ner, till
donner, giva (se pardon); om likn.
betyd.-utveckling se f. ö. under
förlåta; - tillgänglig, se-gänglig; -
tillika, Bib. 1541 = da. Ullig e, efter
mlty. tålike = ty. zugleich (se adj. lik);
- tillnamn, 1626 om (adligt)
familjenamn; samtidigt (1625) även om
öknamn = da. lilnavn, väl efter ty.
zu-name (jämte beiname), jfr lat. agnomen;
- tillräkna, fsv. tilrcekna = da.
til-rcegne, efter en mlty. motsvarighet till
ty. ziirechnen, egentl.: sätta på någons
räkning el. konto, jfr lat. impuiäre till
piitäre, räkna (== pntäre, skära, i
amputera); - tillskansa sig, Sylvius
1682: ’worde the . . tilskantzandes’, J.
Cederhielm 1707: ’som iag tror en
annan wara tilskantzat’, retl.: Oelreich
1755 osv. (ej hos Lind 1749, men
Sahlstedt 1773) = ä. da. tilskanse jfr mlty.
tö samene schantzen, rycka till sig, till
mhty. schantzen, idka hasardspel, alltså
egentl.: vinna på spel el. genom en
lyckträff, till ty. schanz(é), lyckträff, fördel,
vågstycke, mlty. schanlze (varifrån ä.
nsv. skans) = chans (se d. o.); -
tillskriva, fsv. tilskriva, tilldela förtjänsten
för o. d., skriva till = da. tilskrive,
efter mlty. töschriven - ty. zuschreiben,
egentl.: skriva på någons räkning (jfr
tillräkna), motsv. eng. ascribe to; -
tillstå, fsv. tilstä, tilstanda ds., även:
tillstädja (såsom också i ä. nsv.), vittna,
sluta sig till, stå bredvid - da. tilstaa,
efter mlty. töstän = ty. zugestehen
(i betyd, ’tillstädja’; i betyd, ’tillstå’:
gestehen); egentl.: ställa sig bredvid,
sälla sig till, varav: instämma med osv.;
jfr vidgå; - t ill städj a, tillsäga, se
föreg, grupp; - tillvita, 1550-t., i ä.
nsv. även i god mening, fsv. tilvlta, till
fsv. vita, anklaga, beskylla, bevisa; se
f. ö. f or e vi ta, vite o. vitsord. -
Om tillstädes se -städes. - Se f. ö.
tillfälle o. tillstymmelse.
[tilla, tillika, sv. dial., större
strandpiparen, se strandrulling
under strand.]
Tillberga, ortn., se tull 1.
till fyllest, se fyllest.
tillfälle, i ä. nsv. även: anledning,
orsak o. sjukdomsfall, fsv. tilfcelle,
tillfälle, anledning, tillfällighet, händelse =
isl. tillfem, da. tilfcelde (fall, händelse,
tillfällighet; i betyd, ’tillfälle’ vanl.
lej-lighed); möjl. med utländsk förebild,
jfr mlty. tovat (varefter ä. nsv. tillfall)
- mhty. zuoval (ty. zufall, tillfällighet,
medan ’tillfälle’ heter gelegenheit),
ävensom det analogt bildade (sen)lat.
acci-dens (genit. -entis), tillfällighet m. m.
(sv. accidens-; till ad- o. cadere, falla),
varav väl närmast de västgerm. orden
äro en övers. Nsv. tillfälle motsvarar
däremot lat. occäsio. Jfr f. ö. sv. uttr.
det faller sig (så och så) o. chans.
- Tillfälle(t) gör tjuven, Grubb
1678, motsv. i da. tilfazldet g0rtyve,tfr
ty. gelegenheit macht diebe, motsv. (med
occasion osv.) i eng., fra., ital. osv.,
ävensom Erasmus: occasio facit furem.
Tillinge, sn i Uppl., fsv. Tyllinge,
motsvar. fhty. /ullinga, -ön osv., nu
Zolling(en\ av ett germ. släktnamn
*TuUingaz= ägs. Tulling, fhty. Zulling-,
även ingående i fsv. Tyllingha by, nu
Tillinge(berg) Kim. 1. Se f. ö. under
-inge samt förf. Ortn. på -inge s. 160.
tillintetgöra, sammansmältning av
fsv. til enkte göra.
tillnärmelsevis, från o. 1880 (E. H.
Tegnér osv.), jfr det ungef. samtidigt
av samme förf. använda tillnärmninas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
