Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - terserol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’tidsenliga reformer’; efter ty.
zeitgemäss, o. 1800, där snart modeord, se
R. M. Meyer 400 Schlagworte s. 46
jämfört med Gombert ZfdW 2: 315. I
svenskan tydl. först ett mode- o. slagord
inom tidningspressen, särsk. om
politiska förh. Att ordet för Fahlcrantz
föreföll nytt o. slagordsmässigt framgår
av citationstecknen. – Tidsfördriv,
y. fsv. tīdh-, O. Petri Kr.: tijd-, med
tid- rätt vanligt till o. 1750 (ännu
Sahlstedt 1773), tids- t. ex. Spegel 1685 o.
vanligt fr. o. m. 1700-t:s första
årtionden = ä. da. tidfordriv, da. tidsfordriv,
från mlty. tîtfordrîf = mhty. zîtvertrîp
(ty. zeitvertreib), en övers.
av fra. passe-temps (varav eng. pastime). – I st. f.
sammans, forntid, medeltid (i histor.
betyd.) förr fornålder, medelålder, jfr
da. middelalder, ty. miltelalter.
Sahlstedt 1773, Lagerbring 1788 har
medelåldren, Weste 1807 hänvisning från d. o.
till medeltiden; Dalin 1853 forntid o.
fornâlder, men (i hist. betyd.) blott
medeltid. – Jfr f. ö. bittida, tidd,
tidender, tidevatten, tidig, tidlösa, tidning, titt (adv.).
tida (i sent och tida) o. tidast,
se titt, adv.
Tidan, älvnamn, dial. Tian, fsv. Tīþa
(oblik kasus Tīþu, -o), av en germ. stam
*tīþ-, sannol. till en adjektivisk bildning
på ie. -to av den ie. roten dī, lysa,
skina, i sanskr. dī́dēti, skiner, lyser,
synes, osv.; se f. ö. sira o. Tyr o. jfr
till betyd, de vanliga
vattendragsnamnen på Ljus-, Lyse-, Skir-,
älvnamnet Klaran osv., ävensom under
Tisnaren o. tindra. Förf. Sjön. 1: 617.
Annorlunda SOÄ 10: 274, som för
namnet till isl. tíðr, som är på färde, vanlig,
här i betyd, ’snabb’; men häremot förf.
Ark. 25: 205: ordet är aldrig liktydigt
med ’hastig’ utan med ’i täta repriser’.
– Härav: Tidaholm o. sockenn.
Tidavad (fsv. Tiovadh 1392). – Jfr
Tirserum under -rum.
tidd (dial.), dräktig = no. ds., även:
parningslysten (om djur), lysten, egentl,
part. pf. till sv. tidas, vara brunstig, fsv.
tīdhas, para sig, no. tida, göra dräktig;
motsv. isl. tíða (opers.), no. tida, ha
lust till, längta; jfr sv. o. no. dial. tidig,
brunstig, lysten, ä. nsv. glupsk (t. ex.
Dalins Arg.), da. dial.: lysten efter mat,
eng. dial. tidy, bl. a.: dräktig; formellt
= tidig. Ytterst till tid, alltså egentl.:
’passande, resp. göra el. bliva passande
för tiden (årstiden, parningstiden)’. Betr.
betyd, ’para sig’ jfr sv. dial., fsv. tīmas
ds. till tīme, tid (se timme), o. i fråga
om betyd, ’ha lust till, längta’ jfr
åstunda till stund. – Se även under
tidelag.
tidelag, fsv. tīde-, tīdholagh, köttslig
beblandelse, särsk. om otukt med djur,
redan i fsv. (efter övergången av þ > t
i uddljud) försiggången ombildning efter
fsv. tīdhas, para sig (se tidd), av äldre
þȳþilagh (þȳþo-, -a-), till isl. þýðr,
vänlig, þýða, göra vänlig, fsv. -thȳdhin,
vänlig (se f. ö. ty till), med y stundom
ännu i ä. nsv. t. ex. L. Petri. Jfr Kock
Sv. ljudhist. 1: 483. – Fsv. þyþi-
innehåller antingen den adjektiviska
ia-stammen *þeuðia- i þýðr (jfr t. ex. öde- i
ödemark) el. verbstammen i *þeuðian
(=þýða).
tidender (ålderd.), fsv. tīdhende,
tīþande n. (vanl. i plur.), händelse,
underrättelse, nyhet = isl. tíðindi n. pl.
ds., da. tidende, nyhet, även: tidning
(t. ex. Berlingske tidende; jfr ä. nsv.
Ordinaäri Posttijdender 1645, dvs. egentl.:
nyheter komna el. meddelade med
posten); meng. tīthende från nord.; till
fsv. adj. tīdher, som händer el. timar
(se titt), bildat som t. ex. fsv. sannindi
n. o. sannind f. till sann (se
sanning). Jfr tidning.
tid(e)vatten, 1777 (tid-) == da.
tidevand, efter mlty. (ge)tîde n. = ty.
gezeiten, avledn. av tid; jfr eng. tide ds.;
egentl, till betyd, ’regelbundet
återkommande tid’; jfr fsv. tīþ osv. i betyd,
’gudstjänst, mässa’ samt ’menstruation’
(sv. dial. i plur. tider = ty. zeiten).
tidig, i en äldre betyd, ’som sker i
rätt el. god tid’ vanligt under 15- o.
1600-t., t. ex. L. Petri – 1693; i den
forna betyd, ’mogen, fullgången’ t. ex.
Bib. 1541, i ä. nsv. även ’brådmogen’
o. ’hungrig, glupsk’ (se tidd), y. fsv.
tīdhugt, tidigt? - no. tidig, från mlty.
tîdich, även: mogen, efter årstiden =
mhty. zîtec, mogen, passande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
