Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - terserol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moins (plur.) i båda betyd. -
Likartade uttr. äro grek. didymoi, egentl.:
tvillingar, o. ty. bräder, Ity. brodern. -
Inhemsk beteckning: sv. dial. ball ==. isl.
bpllr (== sv. boll). I västgerm. spr.
(utom ägs.): ty. hode osv. (dunkelt) o.
i ägs. (utom bealloc, se ovan) skeallan
plur. (väl besl. med skalle osv.). Om
en allmän syd- o. östindoeur.
beteckning se under orkidé.
testimonium, av lat. testimöniiim, i
ä. lat. även testu-, vittnesbörd, till testis,
vittne, o. avledn. -mönium (av suffixet
-mön i t. ex. sermo -f- -ium; jfr
gaudimö-nium, acrimönia osv.). Härav även f ra.
témoin, nu: vittne (se under d. o.).
tête, spets, egentl.: huvud, se följ.
tête-á-tête, från fra. =, egentl.:
huvud mot huvud, av tete, huvud (- föreg.)
(av lat. testa, skål o. d.; jfr med avs.
på betyd.-utvecklingen under huvud,
kopp o. under sköldpadda).
teutoner, se under tyda.
text, fsv. t&xter = isl. textr, da. tekst,
ty. texi osv., av lat. texius ds.,
samman-fogning av ord, vävnad, till texere, väva;
se följ., Textorius o. toalett
(ävensom under det dock ej säkert
hithörande tax). - Läsa texten för
någon, läxa upp, hålla straffpredikan,
motsv. i da., efter ty. einem den text
lesen, urspr, om ett av biskopen i
anslutning till ett uppläst bibelstycke
inför sitt prästerskap hållet strafftal; i ty.
även einem das kapitel lesen, die levilen
lesen (efter 3 Moseb., Leviticus), no.-da.
Icese Pauli ord, sv. läsa lagen (nu
vanligare än läsa texten). I ital. i stället
cantar la zolfa a uno, sjunga skalan
för någon. - Härtill vb. texta,
Serenius 1741, Nyrén 1765; i da. i stället
kalligrafere.
textil, i sammans. = ty., av lat,
tex-tllis, vävd, till texere, väva; se föreg. o.
jfr under subtil.
Textorius, familjen., från ty.,
latini-sering av ty. familjen. Weber, egentl,
vävare, till lat. textor ds. (se under
text o. tax). Jfr även Piscator,
S a r t o r.
Therese, kvinnon. = ty. Thérese, av
fra. Thérèse, efter det spanska helgonet
Theresa († 1582),
Thyselius, familjen., efter Ty s si i n ge
sn Nke.
tiara el. tiar, ytterst av grek. Håra,
om persernas huvudbonad, från pers.
tibast, Daphne mezereum, Serenius
Bot. Reg. 1757 (Broocman 1736: tibost),
förr även tid(e)-, tis(t)-, tivel-, divel-,
tirs-bast m. m., motsvar. i dial., där också
tjur-; i ä. nsv. även tived (-weedh) t. ex.
Franckenius 1638 m. fl., y. fsv. tybast
Läkeb. = no. ty(s)bast (kjus-, kjuk-),
även tived, jfr mhty. zidelbast (ty.
sei-delbast), ty. zeibast ävensom isl. tijviÖr
o. fhty. zilant (ty. zeiland). Av trots
framställda förklaringar dunkelt
ursprung. Med gudanamnet Tyr kan
ordet ej, såsom antages av M. Lundgren
m. fl., (urspr.) sammanhänga (atm. ej
direkt); häremot talar den ty. formen
zeibast, varjämte ett av Tyr avlett
ur-germ. *ti-pla-, som måste förutsättas för
mhty. zidel-, vore otänkbart: att å andra
sidan betrakta mht3r. zidelbast som en
ombildning av ett * zibast förefaller
mindre troligt. Ej heller vill inan gärna,
med Falk-Torp under tybasl, här antaga
en med Tyr rotbesläktad bildning (till
ie. di, glänsa), om också (trots Noreen
Sv. 1m. 1911 s. 281) blommorna mycket
väl kunna betraktas som glänsande.
Noreen anf. st. uppkonstruerar däremot
för tibast (o. Tiveden; se d. o.) ett
urgerm. ti-, bi (: sanskr. di-ya-ti, flyger),
vartill med suffixet -pla- germ. *li-pla-,
svärm, bisvärm, bigård (- fhty. zidal- i
zidalweida, skogsområde där biskötsel
drives = fra. dial. tilo, bigård, jfr mlty.
til(e)bere, björn som plundrar bistockar):
de tidiga blommorna uppsökas gärna av
bina om våren. Men ett dylikt ord ti-,
bi, är f. ö. alldeles okänt o. ingår i alla
händelser säkerl. ej i Tiveden. - Det
nord. ordet är sannol. tvärtemot vad
som vanl. antages ett lånord, som f. ö.
i Norden trol. anslutits till Tyr. Den
yngre formen tibast behöver ej direkt
utgå från fsv. tybast, utan kan ha
utvecklats ur det äldre tid(e)bast, av
tidel-bast, som väl förutsätter ett Ity.
*tidel-bast. - Namnet syftar urspr, på bastet,
som bl. a. användes inom läkekonsten,
och har, såsom så många andra sådana
beteckningar, vandrat från folk till folk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
