Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tantalisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från en teateraffisch på 1730-t.: ’Sign.
Lorentz skall någre ännu här ey sedde
Konst-Stycken spela utur Taskan’.
tasker, värd., lurvig person (Posten
1768, Bellman: ’Fader Aron det våren
tasker’), o. taskig, förhålla sig med avs.
på betyd, till ä. nsv. taska, tarva, traska,
t. ex. 1688, som larver, larvig till
l ar va. Möjl. bör ordgruppen
sammanhållas med ty. dial. zaschen, släpa,
arbeta långsamt, gå och driva.
tasma, tasna, dialektord: slockna,
tasmas, upplösa sig (om garn) = no.
tasma, bli utsliten el. utmattad, tassne
ds., avledn. till no. tasa, avtaga, jfr sv.
o. no. dial. tase, stackare, o. isl.
tasaldi väl ds. (om tillnamn); se närmare
tassa.
tass, Serenius 1734, Rob. Grusoe 1752,
i ä. sv. t. ex. Sahlstedt även tasse; ej
i da.; från ty. tatze (- mhty.); säkerl.
egentl, en hypokoristisk form (kanske
från barnspr., där förb. tat- är vanlig);
av samma slag som t. ex. de likbetyd,
mhty. tâpe el. slovenska câpa; sannol.
även ty. pfote o. fra. patle, vilka vanl.
förklaras vara av dunkelt ursprung; se
f. ö. labb, där slutkons, har likartat
ursprung. Jfr förf. Mediagem. s. 9 f.
tassa, Knigge 1804, Geijer 1815; ej
hos Weste 1807, men upptaget av Dalin
1853. Jfr Gyllenius 1653: ’thet tiutar i
vthbudom och tassar i tallom’. I detta
ex. betyder tassa säkerl. ’prassla’ el. dyl.
o. bör förbindas med tassla el. är i
alla händelser en imitativ el.
ljudhärmande bildning av samma slag som
detta ord. Nsv. tassa måste väl
däremot, åtm. närmast, sammanhållas med
no. tassa, gå mödosamt o. med små steg.
Detta ställes av Torp Etym. Ordb. s.
773 samman med no. tasa, bli svag,
avtaga, o. sv. dial., no. tas(e), stackare,
stympare, i sin tur besl. med no. tasa,
reda upp något tilltrasat el. hoptovat
m. m., no. tase, palta, fiber, upptrasad
spanad, sv. dial.: hylsa kring nötter (efter
dess söndertrasade utseende), ty. zaser,
fiber o. d., ävensom sanskr. dasyati,
försmäkta, lida brist; jfr tasma.
Sannol. föreligga emellertid här bildningar
av delvis olika ursprung, o. tassa är
snarast en relativt ung ordskapelse av
imitativ natur. - Hit hör möjl. också
sv. dial. tass(e), om varg el. björn =
no. tass; i sv. dial. också (myr)tass. -
Härjämte i norrl. dial, tjassa med i
dylika bildningar vanligt j-inskott.
[tassa, sv. dial., får, tacka, se tacka
1 slutet.]
tassla, i östsv. dial.: prassla, fsv. tasla,
tassla, tala illa (om) = no. tasla, gå o.
tassa, pyssla, jfr ä. da. taslere,
pratmakare; avledn. av sv. dial., no. tasa, rassla
o. d., i sv. dial. även: viska; jfr ex. från
Gyllenius under tassa. Av imitativt
urspr. Jfr tissla.
tatar, se följ.
tattare, även (mera dial.) tatare i
dial. (t. ex. Ögtl.) också tåtare, ä. nsv.
bl. a. tåtare, tartare (t. ex. 1662: ’inge
Zigeuner eller tartare’); i betyd, ’tattare,
zigenare’ t. ex. G. I:s reg.; egentl, samma
ord som y. fsv. tathere, tattarä, tartar(e),
tatar (jfr ä. nsv. tártar(e), t. ex. Rudeén
1696: ’Den tártarn Tamerlan’) = da.
tater, tattare, förr även tatter, tarter,
från mlty. tatere, tarter, zigenare, tatar
= mhty. ta(r)ter, zigenare, mlat
tartarus; av ett turk.-pers. tatâr, tâtar,
benämning på en mängd folkstammar i
Europa o. Asien, som tillhöra de s. k.
turko-tatariska folken; sedermera med
ett av folketymologiska grunder
inskjutet r (tartar). Zigenarna togos vid sitt
första uppträdande på sina håll för
tatarer. I Sverige har benämningen
tattare kommit att (nästan) uteslutande
gälla de zigenare, som efter hand slagit
sig ned i landet. - Formen tåtare kan
ha uppstått av *tårtare, som utvecklats
ur tartare liksom t. ex. vårta av varta
(Kock Sv. ljudhist. 1: 384); jfr dock
även Seip 1: 61. - I sydsv. dial. i
betyd, ’tattare’ stundom i stället kältring
(nu möjl. †) = da. dial. (se f. ö.
kältring). - Taterhavre (dial.), Avena
strigosa, svarthavre, väl på grund av
den svarta färgen. Samma ord ingår
också, men av helt annan orsak, i sv.
dial. tattra, bovete = da. dial. tadder
m. m. (i da. om Ervum tetraspermum),
motsv. ty. tatterkorn osv., jfr fra. blé
sarrasin; urspr, (såsom delvis ännu) om
tatariskt (el. sibiriskt) bovete,
Fagopyrum tataricum, varav namnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
