Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tage ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tag kan möjl. urspr, vara götaländsk, jfr
smal. .*kragatag (kräva-) i ’ta ett
kragatag’, men mellansv. kragtag. Kanske
egentl, en imperativisk bildning av
samma slag som t. ex. sittopp.
Tage, mansn., från da. = fsv. (fda.)
Take (se Lundgren-Brate Personn.),
egentl, tillnamn (se t ak a).
tagel, fsv. taghl - isl. tagl, da. dial.
tawl, långt styvt hår, i sht av häst,
got. tagl n., hår, motsv. Ity. tagel m.,
tågända, flätad rem, fhty. zagal, svans,
gadd m. m. (ty. dial. zagel, hästsvans
m. m.), ägs. tcegl, svans (eng. tail), av
germ. *tagla-, vanl. tolkat som ’något
fransigt, upprispat’ o. sammanställt med
got. -tahjan, sönderslita, sanskr. daca,
ändtråd i väv, frans, ir. dual, frans,
lock (i så fall av *doklo-; jfr dock
Zu-pitza Gutt. s. 192), till ie. roten dak,
varom se tagg. En annan förmodan
se H. Petersson Zwei sprachl. Aufsätze
s. 38 n. - Hit hör bl. a. namnet på
den även i Sverige populäre sagojätten
(ty.) Rubezahl, av mhty. tilln.
Ruobe-zagel, rovsvans, sedan sammandraget
-zal, som uppfattats ss. innehållande
zahl, tal, i anslutning vartill sagan om
Rubezahl som räknar rovorna.
Tagel, gårdn. i Smal., fsv. Tagl Enl.
uppgift äro gårdarna belägna vid
långsmala vattendrag; alltså sannol. egentl,
beteckning för dessa o. sålunda
jämförelsenamn (till föreg.) av samma slag
som t. ex. sjön. Långhalmen till
halm i betyd, ’halmstrå’ osv.
tagg, fsv. tagger = no. tagg, motsv.,
med annan böjning, no., ä. da. tagge,
mlty. tagge; eng. tag, stift m. m., möjl.
från nord.; med biformer med germ.
-kk-: mlty. täcke, pigg, gren (varifrån
da. tak(ké)), mhty., ty. zacke, pigg o. d.
(jfr sch ak å), meng. takke, liten spik,
stift (eng. tack)] jfr tackel; med
hypo-koristisk konsonantfördubbling (jfr
under agg, kugg, pigg, spigg, stagg)
till germ. *tag- (möjl. i tagel), med
grammatisk växling tah- i got. -tahjan,
sönderslita = ie. dak- i grek. dåknö,
biter, sanskr. ddcati ds. - Jfr f. ö. no.
tigg, spets, som förhåller sig till tagg
som tipp till tapp; jfr u gg e.
tak, fsv., isl. påk - da. tag, mlty.
dak, fhty. dah (ty. dach), ägs. pazc (eng.
thack, halmtak, jfr thatch, som rönt
inverkan av vb. peccan), av germ.
*paka-= ie. (s)togo-, nära besl. med lat. toga,
klädnad, fir. tuige, täcke (*log-iä), i
av-Ijudsförh. till litau. stogas, tak (*stög-),
o. till grek. stégos n., tak, hus; till ie.
roten (s)teg i lat. tego, täcker, vartill
såsom urspr. part. pf. tectum, tak; se
f. ö. täcka, täcke o. däck samt jfr
tjock. - Taklök, Sempervivum
tec-torum, Tillandz 1683 = no. taklauk; i
nisl., da., fhty., ty., eng. o. även i sv.
’huslök’ (nisl. huslaukr osv.). Växten,
som till Sverige införts utifrån, men nu
förekommer i vilt tillstånd, har med
sina röda blommor o. sitt egendomliga
utseende spelat en stor roll i folktron
o. planterats på tak (såsom stundom
ännu) till skydd mot blixten. Detta
bruk, som uppkommit i södern, där
växten uppträder vild, omtalas redan
av Dioskorides (l:sta årh. e. Kr.) o.
påbjöds av Karl den store. Härom
erinrar sv. dial. toreskägg i samma betyd.,
motsv. ty. donnerbart, -lanch, eng.
thun-derplant, det romanska Jovis barba (fra.
joubarbe, spän. jnsbarba, ital. barba del
Giove). Ansågs även skydda mot
brandsår o. häxor. Också överflyttat på
Se-dum telephium, Franckenius 1638, 1659
osv. (’gemen’, ’vild’). - Ta k sk ägg,
1746, Möller 1755, till skägg i bildl.
anv. (jfr skägg om den del av yxan
som omsluter skaftet nedtill). Om en
urgammal germ. beteckning för
’takskägg’ se under u f s. - Takstol,
Cronstedt 1740 = da. tagstol, efter ty.
dach-stuhl, till stol i den gamla betyd,
’ställning’; jfr under stol o. vävstol.
taka, (jur.), i uttr. i t a ka händer,
egentl, genit. sg. till fsv. taki,
borges-man (den hos hvilken något sättes i
kvarstad, till tak, borgen, kvarstad,
liksom t. ex. fsv. arve, arvinge, till arv),
till vb. taka, taga. - Formellt identiskt
med det från da. lånade mansn. Tage.
taklök, se tak.
takt, 1708, 1731 (i förb. med slå)
osv.; G. A. Ehrensvärd 1795, flerst., om
känsla för el. uppfattning av det
passande (bl. a. med »definition» på takt
i denna anv.) = da., från ty. takt el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
