Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - svinka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sbst. = fhty. (eid)swuor, ed (ty.
eid-schwur).
svullen, egentl, part. till det urspr,
st. vb. svälla, fsv. svollin, med v från
inf., pres. osv., av ä. sullin = sv. dial.
sullen, isl. sollinn, no. sollen, ty.
ge-schwollen. - Svullna, inkoativ, motsv.
fsv. sulna. - Svullnad, L. P. Gothus
1623: swulnadt, motsv. ä. nsv. svullnad
1613 o. ännu t. ex. 1757, fsv. sulnadher,
bildat som bulnad osv.; i ä. nsv. även
svul(l)na o. sul(l)na (-e). Har
undanträngt m-bildningen fsv. sulme, ännu
på 1600-t.; jfr även fsv. snlne m. o. da.
sulme, svälla, varom under d. o. Egentl,
abstraktbildningar liksom de under
svulst anförda orden.
svulst, Schroderus Gom. 1640:
ådre-svulst, Ekeblad 1651: svulst i halsen =
da., från ml ty. swulst, ty. (ge)schwulst,
i avljudsförh. till svälla; bildat som
lånorden brunst, fångst, gunst, -kom s t
i inkomst, konst, vinst. - En
likbe-tydande inhemsk bildning är sv. dial.
sull, sijll m., isl. sullr, no. svull, svoll
(med analogiskt v såsom i t. ex. sv.
svullen), mlty. swul, av germ.
*swulli-till svälla (urspr. st. vb) som t. ex.
fsv. snlter, svält, till svälta. Samtliga
urspr, abstr. liksom svullnad.
svyck, fest, ’Supning’, J. G. Schultz
o. 1860: ’midnattszwyckens vilda fröjd’
(i Värjhugg o. nålsting s. 88),
Strindberg m. fl.; o. 1860 även om person:
’Hvarthän, du gamle zwyck, i nattens
timma?’ J. G. Schultz i anf. arb. s. 87;
jämte vb. s vy c k a, E. Björck 1863:
zwyckat, G. L. Östergren 1864:
zwyck-ning; egentl, ett Uppsalaord, allmänt
ännu atm. inpå 1890-t., av dunkelt
ursprung; sedermera undanträngt av hippa
el. andra slanguttryck.
svåger, i ä. nsv. även i allmännare
betyd, (liksom i fsv.), t. ex. Beronius
Reb. 1674 om släktskapsförhållandet
mellan två svärfäder, fsv. svåger,
manlig frände i följd av giftermål = da.
svoger, i ä. da. såsom i ä. nsv. o. fsv., från
mlty. swdger ds. som i fsv. = fhty.
swagur (ty. schwager, svåger) = sanskr.
cväcurd- ds., av ie. *suek(u)rö-, s. k.
vriddhibildning (jfr höna) till ie.
*sue-k(u)ro-, svärfar (se svär- o. sväger-
ska), alltså egentl.: hörande till
svärfadern. - Sålunda i de yngre språken
med en betyd.-specialisering liknande
den i måg. - I betyd, ’svåger’ även
fsv. vazrsbrodhir, ä. nsv. verbroder Var.
rer. 1538, sv. dial. vårbror Värend Rz
= isl. verbroÖir, egentl.: mans el.
makes broder, till isl. verr, man, äkta man
(jfr varulv, Värend, värld osv.); jfr
fno. verfadir, -möÖir, -systir, no. verfar
osv. - Ett urgammalt ieur. ord för
’svåger’ är lat. lévir, motsv. grek. däér,
sanskr. dévär, fslav. déveri, fhty. zeihhur,
ägs. tdcor (med en guttural av omstritt
urspr.). - Beteckningarna för ’svåger*
syftade äldst uteslutande på den äkta
mannens broder; jfr under svär-.
svål, t. ex. Lind 1749, med l av s. k.
tjockt l av rd (rö) såsom i sk ö l, sp öl,
stel osv., av ä. nsv. svård t. ex. R.
Foss 1621, Serenius 1741, i dial. även
sval, fgutn. suarpr, huvudsvål (i
sammans, suarpsprangr, bristning av
hu-vudsvålen), fsv. swcerp ackus., sval,
skinn, VGL I, grönsvcerdher, grönsvål =
isl. svgrdr, fläsksvål, grässvål, no. svor(d)
ds., da. svcer (i sht i sammans. fleske-,
gr0n-), av germ. *swarÖu-, med
a-formerna i sv. dial., fsv. o. da. från kasus
på -i; jämte germ. *swaröö- - ff ris.
swarde f., huvudsvål, mlty.: hårig hud,
grönswarde, grässvål, mhty. swarte,
huvudsvål (ty. schwarte, gräs-}, ägs. sweard,
sweard, fläsksvål (eng. sward, även:
grässvål). Många tolkningsförslag, men i
allm. blott mycket osäkra
rotkombinationer; se Falk-Torp s. 1222 o.
litteraturen hos samma förf. s. 1561. Senare,
av H. Petersson Ar. u. armen. Stud. s.
52, icke osannolikt förklarat som en
avljudsform till lett. scherwe, tjock hud,
grissvål, av *scherdwe, genom
dissimi-lation av *schwerdwe, av urbalt. *sverdvé;
jfr betr. sch o. förlusten av d lett.
schmarwa, ngn el. ngt som stinker,
o. smirdet, stinka, smards, lukt. I alla
händelser torde de germ. orden på ett
el. annat sätt sammanhänga med det
lettiska.
svång (dial.), tunn, fin, mager,
svulten, utan kärna, fsv. svänger, tunn,
smal = isl. svangr ds., da. svang,
in-skrumpen, utan kärna; besl. med mhty.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
