Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spärgel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
net Hcervidh, Jär resta cl (se under
jarl), Kalvestad (ej till djur n. kalul),
Otterstad (se Ottar), Ramsta (till
fsv. per son n. Ram), Rings ta (d) Ögtl.
(möjl. till personn. Ring; kanske dock
snarare efter de nära gården befintliga
i ringar ordnade, cirkelrunda
stensätt-ningarna, varom se förf. Ortn. på -by s.
120, i så fall till ett annat lager),
Sjö-gesta(d)(fsv. Sighwaldsstadha; se Sig-),
S k e p per stad (ej direkt till skepp;
se d. o. slutet), S k ä 11 i n g s t]a d (se s k ö l d
slutet), S koll er st a (se d. o.), S tyr s ta d
Ögtl. (fsv. Stydhilstadha, till ett personn.
"Stijdhil), Söv^rstad (se Sig-),
Toll-stad Ögtl. (se under Tolv), Unn
er-stad Ögtl. (fsv. Öndastadh, till personn.
Ond, sammandragen form av Ö vind =
isl. Eyvindr], Vangstad Ögtl. (se
under V a g n h är a d), V i c k e n s t a (se under
v i k i n g), V i r e s t a d (se d. o.), Ö r s t a (d)
Ögtl., Nke (fsv. Örikssiadh, till personn.
Örik), Ö st er s ta d Uppl. o. Ögtl. (till
fsv. personnamnet Öste; alltså ej till
väderstrecksbeteckningen öster!) osv.
Ett stort antal av dessa namn innehålla
personnamn, som f. ö. äro okända från
historisk tid, t. ex. Skrap-, V r ig s ta (d)
(i vissa fall kanske dock vanliga
appella-tiver). - Namnen av denna typ äro
spridda över så gott som hela Norden;
de äldsta synas härstamma atm. från
den äldre järnåldern; kanske äro
somliga betydligt tidigare; men nya sådana
ha bildats till omkring år 1000. - Till
denna typ höra blott ett par av de
nuvarande stadsnamnen på -stad (dock
sannol. till den mera fåtaliga grupp,
där första leden icke är ett
personnamn), t. ex. Halmstad o. Ystad (jfr
B ås ta d), där alltså senare leden äldst
betytt ej ’stad’ utan ’ställe’; sålunda av
samma slag som t. ex. Vattensta Uppl.,
fsv. Vatnasta, o. Van stad, fsv.
Vain-statha, Färs hd Ska. De övriga
stadsnamnen på -stad äro jämförelsevis
unga, med senare ledens betydelse från
tyskan, t. ex. Filipstad, Marie stad
osv. (se under de resp. namnen). -
Ortnamn på -sta(d) ligga till grund
för en del familjen., såsom
Blacksta-dius, Frestadius, Orstadius, från
tider, då de latiniserande bildningarna
florerade. Däremot förekomma mycket
sällan familjenamn av gårdnamnet i oför-
ändrad gestalt. Annorlunda i Norge,
Danmark o. Tyskland; jfr t. ex. Mel-
s té d, da. Örsted, ävensom de svenska
på -s té dt, av vilka de äldsta ha t}Tskt
ursprung, men sedan åtskilliga nybildats
på svenskt område, t. ex. Ramstedt
efter Rams hytta n Vstml., Quenner-
stedt (se d. o.), Skarstedt efter Skara
Vgtl., Walmstedt efter Valmestad,
Zetterstedt (se säter). Jfr E. H.
Tegnér i Nord. tidskr. 1882 s. 124.
stadd, adj., fsv. staddcr = isl. staddr,
egentl, part. pf. till städja; motsv. da.
stedt i samma betyd., till det med städja
identiska da. stcde.
1. stadga, sbst., abstr., o. konkr.,
plur. i olika betyd.: -ar o. -or, fsv.
stadhga, oblik kasus till fsv. slapge m.,
ställning, stadig ställning, avtal, lag m. m.
= isl. stadgi, ä. da. stadge; avledn. av
fsv. slapugher osv. (= stadig). Jfr följ.
2. stadga, vb, i sv. dial. stagga, hejda,
fsv. stapla (stagga) med betyd, i anslut-
ning till stapge ovan; avledn. av fsv.
stapagher (- stadig), Jfr föreg, samt
isl. stpöva, till sipd (gen. -var), se stad 1.
stadig, i ä. nsv. även: ständig, t. ex.
’en trätosam qwinna (är) ett stadigt
drypande’ Sal. ordspr. 19: 13 (gamla
bibelövers.), fsv. stapugher, stadig, stän-
dig - isl. styöugr, da. stadig, av germ.
*stadu%a-. Biform på germ. -iga-: da.
stcedig, istadig = mlty. sledich, mhty.
stetec. Avledningar av ett sbst. motsv.
sbst. fsv. slaper (= stad 1), egentl.:
ställning, plats, där man står; jfr ista-
dig. - Ty. stetig, beständig m. m., kom-
mer av mhty. slcetec = mlty. stédich o.
innehåller sålunda en avljudsform (ie.-e-)
till stadig; samma som i städse; jfr
med avs. på betyd.-utvecklingen stän-
dig, beständig.
Stadion, se följ.
stadium, från lat. stadium,
rännarbana, vädjobana, grekiskt mått,
latinisering av grek. stadion ds., närmast till
adj. stddios, fast, bestämd, till roten i
stå; kanske ombildning av det äldre
likbetydande spddion. Stadium är
sålunda etymologiskt identiskt med
Stadion (i Stockholm).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
