Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sprätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t. ex. bask. (ch)islu, chu, lim. Om
formerna jfr f. ö. Schrijnen KZ 44: 22,
Collitz Mod. Phil. 15: 103; om ägs.
speoflan, spy, Kluge ZfdW 9: 317. -
Deverbativum: s p va, nu blott konkret
- fsv. (abstr. o. konkr.) = isl. spy j a;
jfr mlty., mhty. spie f., spott, ägs. spiwe
m., spyende. - Den starka
formväxlingen inom de iiidoeur. spr., som givit
anledning till många spekulationer,
beror atm. till stor del helt enkelt på
ordgruppens onomatopoetiska karaktär,
såsom också är fallet med de västgerm.
orden för ’spott’, t. ex. mlty. spékele,
fhty. speichil(l)a (ty. speichel) till mlty.
spéke, mhty. speich(é) ~ fsax. spécaldra,
fhty. speihhallra, motsv. got. spaiskuldr
~ mlty. spédel, ägs. spd//, eng. spillle,
osv. - Se f. ö. spe, spott, spotta.
spydig, 1892 (tidning), Th. Sällberg
1894, från da. spydig, ombildning av
ä. da. spidig, med -d- av -/- - no.
spitiQ, jfr" sv- dial. spiiot, från Ity.
spilisch, till mlty. spil, hån,
kränkning (varifrån norrl. dial., fsv. o. no. spit;
se spit) = eng. (de)spite, från ffra. despit
(fra. dep il), av lat. despeclus, förakt, till
despicere, se ned på (jfr respekt osv.);
jfr under specerier; urbesl. med
speja o. spå.
spygatt, Rajalin 1730 = da. spygal,
ty. speigall, från höll. spiegal el. Ity.
spigal, av mlty. spégal, -gole. I första
leden folketymologiskt anslutet till spy;
alltså det hål (gått), genom vilket
vattnet utsp3rs; men egentl, av höll. spie,
spij, propp, kil, o. sålunda här om den
tapp, som avspärrar vattnet (f. ö. av
ovisst urspr.; jfr eng. spigol, tapp, som
har romanska anor, el. enl. Falk-Torp
s. 1137 snarare germanskt; till spett).
Mlty. spégole innehåller -gole, ränna,
avloppsrör = ty. gosse (avljudsform till
gjuta); möjl. den äldsta formen, varav
sedan spégal i anslutning till gått.
spå, fsv. spä = isl. spd, da. spaa;
jämte isl. spd f., spådom, av en germ.
stam *spah-, i avljudsförh. till fhty.
spéhön, speja, osv. (- lånordet speja),
till ieur. roten (s)pek i lat. specio, ser,
grek. sképlomai spejar (med
konsonantomkastning av *spekl-), sanskr. spdcali,
pdcyali, ser, osv., med avljtidsformen
grek. skopéö, ser (vartill mikroskop
osv.). Jfr f. ö. perspektiv, spegel,
spektakel, spekulera, spion,
ävensom skeptisk. - Parallellrot.’ ie. (s)peg,
se spak. - Människan spår och
Gud rår, motsv. (vanl.) helrimmande
uttr. i flera språk, t. ex. ty. der mensch
denkt, Gott lenkl, eng. man proposes,
God disposes, ital. 1’uomo propone, e
Dio dispone, spän. el hombre pone, y
Dios dispone osv.; jfr hos den engelske
skalden Langland (1300-t): 7?omo
pro-ponil, (sed) Dens disponil.
spån r. o. n., fsv. spän m. (plur.
späner, ackus. spänne) = isl. spann,
spönn o. no. spön, även: träsked, da.
spaan, ffris. spön, mlty. spän, spön,
även: träsked, fhty. spän, spån, skärva
(ty. spän), ägs. spön m., f. (eng. spoon,
sked), av germ. *spänu-, rotbesl. med
spade, s pä t; möjl. även med grek.
sphén, kil; se Persson Indog. Wortf. s.
405. Jfr spänta. - Pluralformen
spå-nor är en hypersvecism för spåner (efter
mönstret flickor, värd. flicker, osv.); jfr
svanor ~ svaner. Om de växlande
pluralformerna se f. ö. Lindblad A.
Sahlstedt s. 169 f. - Med avs. på
betyd.-utvecklingen ’spån’I>’sked’ kan jämföras
de ålderdomliga ’friareskedar’ med
spån-formiga skaft, som omtalas av Lithberg
i Rig 2: 243 (med avbildningar). -
(Spritt) spå n gande ny är en
utvidgning (i anslutning till andra dylika uttr.
på -ande) av ett ord motsv. sv. dial.
span-ny, isl. spdn-nyr (varav eng.
span-new) = ty. spännen osv.; alltså med
en betyd, hos första leden motsv. den
i splitter (ny osv.), sv. dial.
spik-spångande ny (till spik antingen i
betyd, ’flisa’ el. i den av ’spik’; se
spik) osv., sålunda egentl.: ny o.
glänsande som en nyss avhyvlad spån, en
färsk träflisa el. träsplittra el. möjl. en
njrsmidd spik. - Uttr. dum som en
spån, t. ex. Bellman osv., kunde
tänkas utgå från ett *spåndnm, med
utsträckt anv. av spän- i isl. spdnnyr osv.
(alldeles såsom stock i stock lat osv.
efter stock dum). Snarast föreligger
här väl dock en direkt metaforisk
överföring. - Till avledn. (sv. dial. osv.)
spana, spånbelägga, hör uttr. spänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
