Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - spiknykter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
au f den köp f tre/fen. - Vara en spik
i ens likkista, t. ex. 1735. - Om en
annan germ. beteckning för ’spik’ se
under nagel.
spiknykter, t. ex. Cederborgh 1818
(i två ord), Blanche 1850 (i två ord);
väl egentl, med första leden urspr, från
uttr. såsom sv. dial. spikspångande ny,
eng. spick and spän new, sv. splitterny
osv., där första leden betecknar ’spån,
splittra, flisa’ (se under spik o. spån),
möjl. även med tanke på en nysmidd
spik; i spiknykter (dial. även spick-)
kanske med anslutning till spicken (se
d. o.); jfr sydsv. talspr. röka speke,
suga på en otänd pipa. Jfr under spån.
spikolja, lavendelolja, B. Olai 1578,
spica olio, spijk o., L. P. Gothus 1623:
Spiker olio = da. spikolje, från mlty.
spikoli, ty. spieköl = eng. oil of spike,
till ty. spicke, lavendel, Lavandula spica,
av lat. spica, ax (se under spik): de
många små blommorna sitta i ax. Jfr
fsv. spikinardns, Nardus indica - mlty.
spikenardi, eng. spike-nard, efter lat.
sp i ca närd i.
[spila, sv. dial., ä. nsv., spjäla, se d. o.]
spilkum, C. Warg 1755 - no.-da., i
anslutning till spilla ombildat av Ity.
spölknmm(e), varav även da. spelkumme
= ty. spiilkiimm, av mlty. spiilen, ty.
spiilen (se spola) o. mlty. knm(me),
djupt runt fat, skål m. m. (varav ä. da.
kum, ä. nsv. kummer, kista) - ägs.
canib, ett sädesmått (eng. comb, coomb),
med biformen mlty. kump, fat, kopp =
mhty.,, ty. kumpf, väl en nasalerad
bi-form till kopp.
spilla, om vätskor, med den äldre
betyd, ’förstöra, fördärva’ tydligare
utpräglad i spilla tid o. d., förspilla,
s j ä l v s p i 11 i n g (se under s j ä l v), jfr
lagspråket: ’att vördnaden emellan
föräldrar och barn ej spillas må’ GB, ’och ej
trä huggas, eller spillas’ BB, fsv. spilla,
spilla, förlora, förstöra, fördärva, kränka
= - isl. spilla, da. spilde (av -ZZ-), fsax.
spildian, dräpa, mlty. spilden, spilla,
förbruka, fht}^. spilden, ödelägga (jfr ty.
koslspielig av -spildig, kostsam),
gaspil-dan (varav fra. gaspiller, förslösa), ägs.
spillan, spildan (eng. spill), av germ.
* spelplan- o. *speldian. Därjämte germ.
*spelpon ~- sv. dial. spjälla, skada,
fördärva, fsv. spialla, isl. spjälla, spella.
Jfr sv. dial. spjäll n., förspillande, fsv.
spiwl, skada, fördärv, kränkning, isl.
spell, spjäll, ävensom ägs. spilÖ, spild,
ödeläggelse (jfr mlty. spilde, se spillo).
Ytterst till ie. roten spel, klyva, splittra,
i spillra, spjäla, spjäll, spalt osv.
Jfr spillo.
spillerny, t. ex. Spegel 1712, motsv.
no. spildernij o. -naken (även spildrande)
o. mlty. spiller naket; till spillra
såsom splitterny till splittra osv.; jfr
f. ö. under spiknykter, sprittgalen
o. särsk. under spån.- I sv. dial. o.
ä. nsv. även spillersta, -c, t. ex. Petreius
1614-15: spillersta nakot, Lind 1749:
spillersle-ny.
spillkråka, Linné 1731: spil-, men
1740: spill-, sv. dial. spelle-, spel-, spil^
med svårbestämbar grundform, som i
alla händelser syftar på fågelns
utomordentligt skarpa näbb el. dess vana att
hacka hål i trädet (jfr hackspett) o.
antingen hör till roten spelp, klyva, i
spillra el. snarare (med ursprungl.
enkelt /) till roten spi, vara spetsig o. d.,
i det under spjäla behandlade ä. nsv.
o. sv. dial. spila, spjäla; alltså att till
grundbetyd, jämföra med -spetti
hackspett.
spillo i till spillo, med försvenskad
ändelse, av fsv. til spille (koma honom
t. sp.), motsv. da. (gaa) til spilde, no.
(gänga) til spilles, från mlt}r. tö spilde,
i sht med kornen, till ett sbst. spilde el.
’spilt, till mlty. spilden, spilla, förbruka
(se spilla). Jfr ä. nsv. spillgifuen,
spill-gifning, t. ex. Bib. 1541.
spillra, sbst, t. ex. Schroderus 1635 -
no. spildra, träflisa, motsv. germ.
*spelÖ-riön; jfr sv. dial. S2>ild f. ds., isl.
flag-spilda, mhty. spcller, spiller, spelte; se
f. ö. spjäll, spilla, spiller. -
Härtill vb. spillra, fsv., no. spildra.
spillånga, C. Warg 1755, GT 1788,
Dagl. Alleh. 1793 osv., till sv. dial. spila,
spjäla (jfr spila längor); så kallad
emedan den torkas utspänd med spjälor. -
Även: spirlånga, 1776, i anslutning till
spira, sbst., här väl i betyd, ’träspjäla’.
spilta, 1586 (-or plur.), i ä. nsv. även
spilt p. spilte (ii.), sv. dial. (t. ex. Vgtl.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
