Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - solvarg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sonfjället, ’Härjedalens populäraste
fjäll’, möjl. sammansatt med isl. (osv.)
sunna, sol, i så fall ’en träffande
benämning på denna vida omkring
synliga, tidigare och senare än omgivande
bärg solbelysta höjd’. Modin Sv. lm.
XIX. 2: 12. Se f. ö. under söndag.
sonika, vard., helt oförmodat, utan
krus, Lindegren 1805: ’den knep jag
sonika’, Livijn 1809: ’befann mig så
sonika midt i politiken’, Braun 1843:
’helt »sonika»’; från fra. sonica, i rättan
tid, just i detsamma; egentl, i fråga om
kortspel, t. ex. Tersmeden o. 1780: ’man
vannt sonica’, Envallsson 1801: ’tappade
zonica bort alla mina julpengar’, motsv.
i ty., från fra. sonica, t. ex. il a gagné
s., då i t. ex. det franska hasardspelet
bassett ett kort vinner i samma
ögonblick som det utlägges; f. ö. dunkelt;
kanske såsom så många andra speltermer
från spanskan. Kan ordet på
något sätt sammanhänga med span.
soniche (slangspr.), tystnad? – Hit hör
väl också det sälls. ty. sonickel, ett
spel.
Sonja, kvinnon., från ry.; egentl.
smeknamnsform till Sofia (ry. Sófja). Jfr
Vanja.
sonor = ty., av fra. sonore, lat.
sonōrus, ljudande, till sonor (genit. -ōris)
m., ljud, dån, till sonus (genit. -i) m.,
ljud, klang, ton (se sonant, sonett).
sopa, vb - fsv. = isl. sopa, ä. da.
sobe (i nda. f ej e); jfr nordeng. dial.
s(w)oop, av germ. *swöpön. Knappast,
såsom antagits, besl. med grek. sobéö,
driver eller jagar bort (vars s i stället
synes utgå från ett ie. ti-). - Härtill:
sopor plur. = fsv. = no. sopa;
ävensom sv. dial. sop, kvast = no. -
Parallellrot: se suib i svepa.
sopp, svamp = no., da. dial.; snarast
av germ. ’swampii- (jfr särsk. Kock
Uml. u. Br. s. 179 f., Sv. ljudhist. 3: 145)
o. sålunda utgånget ur samnia
para-digm som svamp (se d. o.). Eller möjl.,
med Falk-Torp s. 1209 o. Torp Etyrn.
ordb., av en germ. avljudsform
*s(w)um-pa-, vilken avljudsform föreligger i det
sannol. besl. sump (vid sidan av eng.
swamp).
soppa, Lex. Linc. 1640, jämte ä. nsv.
suppa, t. ex. 1593 (= vissa sv. dial.)
= senisl. soppa, ett slags vinsoppa, no.:
mjölk med brödbitar, da. suppe, soppa,
från mlty. soppe resp. suppe (ty. suppe)
ds. - fhty. sop f a, soppa med
uppmjukat bröd, bottensats, ägs. soppe (eng.
sop), brödbit doppad i mjölk el. soppa;
bildat (med konsonantförlängning, germ.
-pn-) till roten i supa (i äldre sv. ofta:
supa soppa); jfr likaledes med -pp- ägs.
soppian, doppa o. mjuka upp (eng. sop),
höll. soppen, sydty. sup fe n. F" ra. soupe
(varav eng. soup) = ital. zuppa,
vin-kallskål, sopa, soppa, komma från germ.
spr. Det fra. ordet har emellertid
påverkat det tyska o. föreligger möjl.
t. o. m. lånat i sen mhty. suppe, som
dock kunde förklaras som inkommet
från Ity. (för inhemskt *supfe). - Äldst
tydl. om supanmat (mjölk el. dyl.)
blandad med brödbitar. - En annan
bildning är fsv. sopz, supi m., klunk, skvätt,
varav sv. dial. soppe ds., såpa m.,
spen-varm mjölk - isl. sopz, klunk, no. sope,
bottensats (jfr sopa f., klunk, sup),
mlty. sope m., klunk; till supa såsom
t. ex. fsv. dropi (= droppe) till drypa.
Dessutom germ.. *supi- m. i ägs. sijpe,
uppsugande, mhty. suf (ty. dial. suff),
klunk. - Jfr supé. - Liksom soppa
har även ett annat gammalt
likbety-dande germanskt ord inlånats i
romanska spr.: fhty. bröd, ägs. bröd (eng.
broth), varav ital. brodo, broda
ävensom avledn. fi a. brouet; besl. med bröd
o. brygga. Om ett tredje germ. ord
för ’soppa, köttsoppa’, sv. dial. sad,
se under sjuda. Ett ungefär
likbe-tydande indoeur. ord är *zz"zs-, *zözzs- i
lat. jus, sanskr. uus osv. (se ost), i
indoeur. tid väl närmast ’köttsaft’.
sopran, 1814 (tidigare t. ex. 1802:
soprano) = ty. sopran, såsom de flesta
andra musiktermer från ital.: soprano,
som adj.: den övre, första, av mlat.
superänus (= suverän), till lat.
szz-per, över.
sorbet, ett slags vattenglass - ty.,
av fra. sorbet, ital. sorbetto (med
anslutning till ital. sorbire, sörpla), motsv.
eng. sherbet, från turk.-pers. serbet, till
arab. sariba, dricka, saräb, dryck
(varav sirap). Ytterst från samma källa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
