Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - solvarg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gammal beteckning är det tydl.
urgermanska dalsl. hovvol, no. hauald (m. fl.
former), nisl. hafald, mlty. heuelte, fhty.
eblit (för *hebilt), ägs. hefeld, av germ.
*hat>adla-, *hatidla-, med
instrumental-suff. -dl- till häva, lyfta (jfr under
tröskel samt, utan mellanvokal framför
avled n., t. ex. nål, såll). Om lat.
Zz~-cium, även: (väv)tråd, se dräll o. lits.
solvarg, se sol.
Solveig, kvinnon., på senare tid
ganska vanligt (jämte enstaka S öl vig), i
förteckningen av sv. dopnamn Sv. 1m.
VI. 7 från 1888 finnes ännu intet
upptaget; från no., av fno. Solveig = isl.
(redan på 1000-talet; se Lind No.-isl.
dopn. s. 1016); jfr Alm-, Hall-, Rann-,
Bog n-, por–, väl till isl. veig f.,
rusgi-vande dryck. Första leden är icke sol,
utan innehåller liksom Splmundr,
Spl-vpr en omljudd form av Sal- i SalgerÖr
osv., urnord. Saligaslin (flfrank.
Saligast).
solvent, i stånd att betala = ty.;
till formen egentl, av lat. soluens (genit.
-entis), part. pres. av soluere, lösa,
betala, till se- (sed), utan, o. luere, lösa
(jfr absolut, resolut; urbesl. med l ö s),
Uppgives dock vara ombildat av ä. ty.
soluendo* dat. gerundium av samma verb.
solvända, växtn., se sol.
som, adv., kon j. o. relät, pron., fsv.
som, sum = da. so/7?; y. fno. sum o.
no. som från sv. el. da.; av sem (=
runsv. sim, isl. sem) i obetonad stavelse
(Kock Sv. ljudhist. 1: 128 m. fl.) = ie.
sem i t. ex. sanskr. sam, en, osv. (se
sam-), avljudsform (liksom somlig,
somma, somt) till fsax., fhty. sama,
samo, så, likaså, o. mhty. same so,
liksom, som (jfr ty. gleichsam), ävensom
samma, samman osv. Alltså egentl.:
på samma sätt. I isl. är sem ännu i
den poet. Eddan uteslutande jämförande
partikel. - Enl. Falk-Torp o. Torp Etym.
ordb. har sem i sin tur uppkommit
genom ljudförsvagning av sam-; ovisst.
— Utvecklingen sum till som har
försiggått i obetonad ställning; jfr om. —
Ordet har som relät. konj. undanträngt
det äldre nord. es, er (fsv. wr), liksom
så många ord med dylik funktion av
demonstrativt ursprung.
somlig, fsv. somlik, sumliker, möts v.
fno. sumligr, väl från mlty. snm(me)lik,
somelik = fhty. sumalih, jfr höll.
som-mige, några; till stammen i somma,
somt o. som.
somma (dial.), några, G. I:s reg., plur.
till fsv. sumber, någon = isl. sumr,
någon (vilken som helst), da. somme plur.,
i ä. da. även som sing., got. sums, fsax.,
fhty., ägs. snm (eng. some), av germ.
*swma- = ie. *samo- i sanskr. sama-,
någon, grek. (h)amös ds.;
avljudsform till samma. Jfr som, somlig,
somt.
sommar, fsv. som ar, sumar m. - isl.
surnar n., yngre sumarr m., da.
som-mer, fsax., fhty. surnar (ty. sommer) m.,
ägs. sumor (eng. summer); besl. med
armen, amärn, sommar, ävensom sanskr.
sama, halvår, år, avest, hama, sommar,
ir. sam ds.; väl egentl.: halvår o. i
av-Ijudsförh. till ie. *sémi-, halv, i sanskr.
sämi-, grek. (h)emi-, lat. semi-, fhty.
sämi- osv.; alltså tydande på en tid,
då indoeuropéerna räknade blott två
årstider, sommar o. vinter; se t. ex.
Schrader Reallex. s. 782. Z— Däremot
är ordet icke, såsom också antagits,
besl. med grek. (h)éméra, dag,
knappast heller med grek. (h)emeros, mild.
— Andra indoeur. beteckningar för
’sommar’ betyda i regel ’den heta
årstiden’, t. ex. lat. aistas (till ie. roten
idh, brinna o. d.; se id 1), grek.
thé-ros, även: skördetid, sommarvärme (=
sanskr. håras, glöd; jfr under det dock
ej säkert besl. varm), fpreuss. dagis
(se dag). — I somras, t. ex. Weste
i 1807, men ännu Sahlstedt 1773: i
sommars, den regelbundna formen under
hela den äldre nsv. tiden, y. fsv. i
somars (-ers) 1478 osv. Sdw. Tillägg.
Columbus Ordesk. har z sommars, men i
wintras, o. säkerl. är somras närmast
en ombildning efter den senare formen,
som uppträder redan i fsv. I ä. sv.
även: förra sommars o. d., nu blott i
Finnl.: förra somras, sista somras. En
särskilt sydsvensk (småländsk?)
bildning synes föreligga i uttr. z förleden
sommarse, Växiö 1703 (-ss-), J.
Stålhammar (smålänning) 1704 (-å-); jfr.
t. ex, fsv. z aftonse (nsv. i afse), nsv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
