Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - snida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
snimma, sv. dial., nyligen, t. ex. Smal.,
Vgtl., även sniman(s} Ska., fsv. snima(n)
ds., motsv. isl. snemma, snimma, snart,
tidigt, no. snemme m. m., snart, lätt,
fda. snime(n), i^ligen, fhty. snimo,
genast; på ett el. annat sätt
sammanhängande med got. sninmnndö, hastigt
(jfr isl. snimmendis), fhty. sninmo,
genast, ägs. snéome, jfr fsax. o. fhty. adj.
sninmi, snabb, got. sninmjan, skynda,
besl. med got. sniwan, skynda, ägs.
snéowan ds., sannol. till roten i sno
o. snygg, i vilka f. ö. samma
betyd.-skiftning av ’snabb o. d.’ uppträder.
snipa, smal båt 1824, grädd- Dagl.
Alleh. 1808; i ä. (n)sv.: (liten) gädda, I.
Erici o. 1645, Weste 1807 (så ännu i dial.);
stundom, t. ex. 1733, snäppa (totanus),
med anledning av den långa spetsiga
näbben (jfr snäppa); även om kvinna
(som skymford), t. ex. o. 1830 o. ännu
i vardagsspr., i dial. dessutom: snipp =
110. snipa, näbb, snabel, smal kvinna,
snäppa, isl. myrisnipa, snäppa; besl.
med no. snipa, snappa o. d., da. dial.
snibe, knipa, spara, germ. *snip- jämte
*snipp- i sv. dial. snippa, hastigt snappa,
ofris, snippen, skära, knäppa, mhty.
snip fen, snappa, knipa med ögonen (ty.
dial. schnipfen), eng. snip, skära av,
osv.; en parallellrot till snap- i snappa,
snopen; av somliga sammanställd med
grek. skniptö, kniper, sknipös jämte
(s)kniphös, girig (jfr betyd, av da. dial.
snibe)-, i alla händelser med grundbetyd,
av ’knipa, klämma’, varav ’smalt, spetsigt
föremål’. Jfr snibb, snipp, snäppa.
snipp, Var. rer. 1538 = no. snipp,
da. snip, jämte ä. nsv., sv. dial. snip o.
no. snippa, motsv. mlty. snippe, snibb
m. m., eng. snip, stycke m. m.; besl.
med s 11 ib b o. snipa (se närmare d. o.
o. snappa).
snirkel, 1849 (med anföringstecken),
annars först ett par årtionden senare
- da., jämte sn0rkel, från ä. ty.
schnir-kel, ty. schnörkel, av Schuchardt ZfdW
1: 77 förklarat som beroende på
omkastning av ett sydty. sneckerl, dimin.
till schnecke, med anslutning till zirkel,
cirkel, o. (el.) schnirre, rosett m. ni.;
alltså egentl.: snäcklinje, snäckvindling.
snits, 1880-1890-t., särsk. om kläder,
från ty. schnitz, egentl.: avskuret stycke,
till schnitzen, skära, snida, av mhty.
snitzen = Ity. *snitten (avledn.: snitleln),
varav da. snitte, sv. dial. snilla,
intensivbildning till germ. * snipan (= snida).
Jfr snits el. - Härtill: snits ig, ’stilig’,
värd., H. Molander 1880 (använt av
gatpojken Kalle, Stockholm); till föreg.
snitsel (en maträtt), från ty. schnitzel,
egentl.: avskuret stycke (kött, frukt
m. m.), till schnitz, avskuret stycke; se
snits o. jfr följ.
snitseljakt, 1880-t, 1896: schnitzel-,
från ty. schnitzel j äg d, till schnitzel,
avskuret stycke (se föreg.), här om
papperslappar, varmed spåret markeras.
snitsig, se under snits,
snitt, Sedol. Merc. 1731, på kläder;
1740, skåra; 1771, på böcker; i
samtliga tre betyd, ofta den-kön (kanske
vanligast på 1700-t.) = da. snit, från
ty. schnitt, av fhty. snit m. = mlt}r.
snede, ägs. snide, motsv. fsv. snidh n.,
skärande, osv. (se sned); vbalsbst. till
germ. * snipan, skära (-snida), bildat
på svaga rotstadiet o. med samma
växling av mask. i- o. iieutr. a-stammar
som i bett, drev (jfr ty. trieb m.),
grepp, sken, skott, skred, snitt,
steg, svek, sad, dial. såg (under suga)
osv.
snitta (dialektord), hastigt skära,
kastrera = da. snitte, från ett Ity.
*snitten (jfr snitteln) = mhty. snitzen
(ty. schnitzen), av germ. *snittön,
intensivbildning till snida liksom bocka
till buga osv.
sno, fsv. snö(a) = isl. snua (ipf.
sn0ra, snera, av *snezö), da. sno, av
germ. *snuan el. *snöwan; vartill isl.
sniidr, ögla, besl. med sanskr. snävan-,
sena, band, lett. snaujis, ögla, osv. (se
f. ö. nål) o. sannol. även med en del
ord, som beteckna hastig rörelse, t. ex.
germ. *snewan = got. sniwan, ila (se
under snim(m)a o. snygg), ryska
sno-vali, fara hit o. dit, men även: varpa,
ränna; jfr utförligt Persson Indog. Wortf.
s. 818 f. - Härtill även det värd. sno
i väg.
snobb, Snoilsky 1866, då ännu
enstaka; jämte snobb a, snobberi,
snobbig vanligt först på 1880-1890-t.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
