Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - smida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ljudlagsenliga utvecklingen av fsv.
smi-ker hade givit sm*(c)ker; nsv. smicker
beror på inverkan från verbet.,
Smicker är sålunda bildat av smickra
såsom t. ex. glitter, joller, klander,
skimmer (från ty.), s l a d d e r av motsv.
verb glittra osv. med suffixalt -ra.
smida, fsv. smipa (ipf. -adhe o. -dde)
= isl. smida (ipf. -ad-), även om trä
o. kläder, da. smede (med e från sbst.
smed); avljudsform till got. gasmipon,
fsax. smithön (säkert belagt), fhty.
smi-dön (ty. schmieden), ägs. smiÖian osv.;
se s m e d; jfr följ. o. smidig. - Smida
medan järnet ar varmt, motsv. i
t. ex. da., ty., eng., fra., ital., magyar.
- Smida ränker o. d., motsv. i da.,
efter motsv. ty. uttr. Jfr isl. smid a ser
rad, finna utväg.
smide, fsv. smidhe = isl. smidt, mlty.
smidi, fhty. gismidi (ty. geschmeide), av
germ. *smipia- n.; jfr isl. smid o. fhty.
smida f.; se föreg. - I fsv. o. isl. även
’smycke o. d.’, varefter V. Rydberg i
samma an v.
smidig, 1536: smidug i betyd.’mjuk’
1626, om guld = da. smidig, från mlty.
smidich = mhty. gesmidec (ty.
geschmei-dig), till föreg.; alltså egentl, (såsom
ännu i förb. smidigt järn): lätt att
bearbeta el. smida.
smila, Stiernhielm Gup., Lucidor osv.
i betyd, ’småle’, såsom ännu lokalt o.
i vissa dial. utan bibetyd. av
inställsamhet el. falskhet = no. smila, da.
smile, småle, Ity. smilen, meng. snillen
(eng. smile); en säkerl. inhemskt nord.
/-utvidgning av roten (s)mi i sanskr.
smdyate, ler, smaijam, förvåning, grek.
meid(i)ciö, (jag) ler, lat. minis, underbar
(med r-avledn.; se under spegel slutet),
fslav. smeja se, ler, osv.; jfr under
s m är e. - Avledn.: sv. dial. smillra,
småle, irrysa, smilsk, inställsarn, falsk.
smink, Runius o. 1697, jfr ä. nsv.
sminckeri, t. ex. U. Hiärne = da. sminke,
från ty. schminke, ä. ty. schmink, på
1400-t. även smi(c)ke = ofris, sminke,
även: fet gyttja. Enl. somliga till germ.
roten smik, stryka, i smeka osv.; jfr
ä. ty. schminke, schmicke, piskslag.
Kanske dock snarare med Schlutter m. fl.
ombildning av mlat. smigma, salva, av
grek. smegma, till smékhö, gnider, vilket
i alla händelser vore, om också
avlägset, besläktat (se smita). - Ordet
uppträder i ty. först på 1400-t., men saken
var bland germanerna känd långt
tidigare, liksom f. ö. redan hos antikens
folk o. dessutom, väl sedan äldsta tider,
i bruk hos de ryska bönderna. - I
eng. i stället paint, rouge m. m., i fra.
det etymologiskt oklara färd. -
Sminkrot, Lithospermum arvense, 1716 osv.,
motsv. ä. ty. schminkwurtz, ty.
baiiern-schmink. Dess rödaktiga rot har
använts till sminkning; därför även
kallad horleta t. ex. Franckenius, O.
Rudbeck, till fsv. ///-, färg(a), se -lett.
smiska, slå med flata handen, 1769.
Knappast, såsom antagits, samma ord
som sv. smiska, smila, vara inställsam,
Fröding, S. Lagerlöf (väl danismer
liksom Sturzen-Beckers smiskig) = da.
smiske, smila, småle, i ä. da.: ge tecken
med ögonen, väl egentl.: ställa sig in;
i så fall med gemensam grundbetyd,
av ’stryka (svagt)’ o. besl. med smeka,
smickra, egentl.: stryka, o. ä. nsv.,
sv. dial. smicka, smälla; alltså av
*smikska el. (enl. Falk-Torp) *smeikska
(jfr till formutvecklingen under slisk).
Smiska i betyd, ’slå’ är i stället en
(di-minutivisk) avljudsbildning till s ma sk a
(av samma slag som t. ex. klicka till
Ity. klacken, ty. flimmer n till flamme(r)n
osv., se klick l, 2), jfr även sv. dial.
smuska ds.; el., föga troligt, av *smilska
till smita. - Härtill sm i sk i få s m is k
osv., Dalin Årg.: wankar smisk; jfr
Ke-der (f 1735): ’får smisk smask på sin
truth’ (Hanselli 10: 369); se under det
fullt analoga stryk.
smita, Rådstur, prot. 1644: ’smet
barnet . . thuert öfuer näsan’ (om ett
slag med en ’brånnastake’); i betyd,
smyga sig bort’ redan i G. I:s reg. (jfr
nedan); knappast i fsv., vars smita
sannol. har kort vokal (= smeta) =
no. smita (ipf. smeii), bestryka, smörja,
refl.: smyga sig bort, da. smide, slå,
slunga, smörja, got. bismeitan (dvs. -l-),
bestryka, mlty. smiten, kasta, slå, fhty.
smizan, slå, smörja, stryka (ty.
schmeis-sen9 slå, kasta), ägs. smitan, smörja
(eng. smile, slå), av germ. *smitan, st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
