Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skälf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. skänka, slå i, fsv. skænkia, iskänka,
undfägna, bortskänka = isl. skenkja,
iskänka, da. skænke, iskänka, bortskänka;
från mlty. schenken ds. = fhty. scenken
(ty. schenken) ds., ags. scencan, ge att
dricka; av germ. *skankian, av omstridd
härledning; säkerl. dock med Wadstein
.ZfdPh 28: 528 avledn. till adj. *skanka-,
sned (= fsv. skakker osv.; se skaföttes), på samma sätt som hälla till isl.
hallr, lutande, alltså egentl.: ’hälla i’,
varav ’ge att dricka’ > ’räcka fram’ ;>
’giva bort, skänka’. Se f. ö. munskänk;
i ä. nsv. t. ex. Bib. 1541 i stället
skänkesven.
skänkel, 1693, Dalin 1740, Möller
1755, från ty. schenkel = mhty., mlty.,
diminutivum av skank (osv.). - En
inhemsk avledn. av skank är sv. dial.
skänkling, stycke el. del av ngt. Jfr
under skängling.
Skänninge, fsv. (bl. a.) Skeningia, till
Skenån; egentl, namn på befolkningen,
bildat med suffixet -ing-, alltså
’Skeningarnas (ort)’, ’deras som bo vid
Skenån’; jfr t. ex. Uttringe Sdml.
till sjönamnet Uttran. Förf. Ortn. på
-inge s. 245. - Härav familjen.
Skenling (adlat: Nordenadler), ävensom
det nu utdöda adliga familjen. Schening.
- Gård- o. byanamnen Skänninge
Smål. o. Uppl. innehålla väl av andra ord
avledda släktnamn, se anf. avh. s. 131 f.
skäppa, fsv. skæppa = isl. skeppa,
no. skjeppa, da. skæppe; möjl. av germ.
*skappiо̄n (av *skaƀn-); i alla
händelser besl. med skåp o. väl även
skopa; se utförligt dessa ord. Det blott
en gång belagda fno. skjappa (i plur.
skjöppur) har knappast någon
etymologisk betydelse. - En likabetyd,
avledn. av samma germ. *skap- är fsax.
skepil, höll. schepel, fhty. sceffиl (ty.
scheffel); i mhty. även schepfel; antingen
dimin. av *skapa- (i skåp) el.
instrumentalbildning till *skapan, *skapjan
(ty. schöpfen), ösa.
1. skär, ren, fsv. skǣr, klar, skinande,
ren, oskyldig, fri från klander, laglig
m. m. = isl. skǽrr ungef. ds., da. skaer,
skär (eng. sheer väsentligen från nord,),
av germ. *skairi-, avljudsform till skir,
till roten i skina. Substantivering:
isl. skǽr, skimmer, da. skær. - Samma
adj. ingår i ett stort antal sv.
vattendragsnamn på Skär- (dock ej alla); se
förf. Sjön. 1: 553. - Härav: skära, fsv.
skæra, skära, rena. Jfr skärskåda.
- Skärseld, fsv. skærseldher,
utvecklat ur fsv. skærslelder (jfr under
gärdsgård), varjämte skærslo-, skær- = da.
skærseld, till fsv. *skærsl(a), renande»
jämte skīrsl(a), vbalabstr. till vb. skæra,
skira, rena, motsv. isl. skírslareldr;
översättning av lat. ig ris purgatorius, till
purgāre, rena; i ty. återgivet med
fegefeuer till fegen (se feja). Jfr oskärad.
- Skärtorsdag, fsv. skǣrþōrsdagher,
(jämte skǣraþ. o. skǣrdagher) = da.
skærtorsdag (varifrån meng. schēre
þurs-day, eng. Sheer-Thursday); jfr isl.
skíri-þórsdagr; egentl.: reningsdag, då efter den långa fastan alla offentliga
botgörare renades från sina synder,
åskådliggjort bl. a. därmed att de på
denna dag befriades från den aska,
varmed de beströtts på askonsdagen. Tyskans gründonnerstag är en översättning
av lat. dies viridium, till viridis, i mlat.:
som befriats från sina synder, egentl.:
grön (jfr virsingkål).
2. skär, ljusröd, i ordb. först hos
Dalin 1853, av fra. couleur de chair,
med köttfärg (till lat. caro, kött).
3. skär, holme, fsv. skær = isl. sker
(gen. pl. skerja), även om klippa över
jordytan (varav eng. skerry, rev), da.
skær, mlty. scher; av germ. *skarja-,
avljudsform till skära. Mhty. schëre f.,
klippa, skär (ty. schere) däremot av germ.
*skerōn, formellt identiskt med skära 2;
jfr med avs. på betyd.-utvecklingen sax.
Annan avljudsform: germ. *skurōn: ags.
score, strand (eng. shore), mlty. schore;
jfr ags. scorian, sticka fram, o. skåra.
- Skärgård, fsv. skærgardher = isl.
skergarðr, egentl.: vatten inhägnat av
skär. Skärgårdsgatan i Stockholm
är ombildat av fsv. Siælagardhsgatan
(se själ). - Skärkind, härad i Ögtl.,
se Kind 3.
4. skär, inskärning, deverbativum av
skära. Skär i plogskärär = da.
skær, jfr isl., no. skere m., av urnord.
*skeran-; i avljudsförh. till fhty. scaro
(ty. pflugschar).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
