Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skånings ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till mhty. adj. schecke, fläckig; väl från
fra. échec, schack, vartill även eng.
checky, skäckig; alltså egentl.: av färg
som schackbrädet; se f. ö. schack. Jfr
till betyd, skymmel. - Härtill adj.
skäckig, 1708: siäckelt (för -tt) föllunge
(ombildat i anslutning till adj. på -ot
> et); från ty. scheckig.
1. skädda, flundra: berg-, sand-,
skrubb- m. fl., Quensel 1806; snarast
en överförd anv. av ett ord motsv. 110.
skjedda, flat sten el. flat käpp, en
hypokoristisk bildning till ie. roten skhit,
klyva, i sked, skida osv.; jfr likabetyd,
sko11a 2 till ty. scholle, flinga m. m.,
ty. dial. flinger till flinga osv. (se
skolla 2); mindre troligt av ett germ.
*skaiðiðōn, till samma rot; jfr förf.
NTfF 3 R XII, s. 65 ävensom Språkvet.
sällsk. i Ups. förh. 1891 - 94 s. 83. Se
även följ.
2. skädda, sjöt., skiva under
propellern, bräde använt vid loggning m. m.
egentl.: flat skiva, 1793: Loggskifvan
eller skädaan = no. skjedda, flat käpp
m. m.; se föreg.
[skäfta, sv. dial., skäkta, om lin, se
under skäkta 3.]
skägg, fsv. skæg - isl. skegg, da.
skæg, av germ. *skaʒja-, besl. med ags.
sceagga, huvudhår (eng. shag, ragg,
varav sv. schagg); egentl.: som sticker
ut el. fram, till isl. (osv.) skaga, skjuta
fram; se närmare skog. - En annan
j-avledn. av samma rot föreligger i sv.
ortn. Skägga, å Varmdöns nordligaste
udde; alltså egentl.: udden, liksom da.
ortn. Skagen. Se Lindroth Ark. 20: 367 f.
- Jfr takskägg o. under taklök.
[Skägga, ortn., se föreg.]
[skäkling, sv. dial., liten lund, se
under skog.]
1. skäkta, vägglus, Linné o. 1750;
ofta i samman s. väggskäkta, väl något
slags eufemistisk beteckning av samma
slag som sv. o. sv. dial. väggjungfru,
väggmadam (till madam i dess äldre
förnämligare betyd.), väggorm (till orm
i betyd, ’mask’) el. som ty. wanze, ett
slags smekform (med det i dylika ord
vanliga suffixet -ze) till ty. dial. wandlaus (fhty. wantlûs).
2. skäkta, nu blott hist. o. arkais.,
pil, i dial. (förr) även: spjutet i giller,
y. fsv. skækta, kastspjut el. större pil
= no. skjekta, pil, från mlty. schecht,
spjutskaft, el. ett *schechte, till schacht,
skaft (= sv. schakt), formellt = isl.
skepta, kastspjut (till skaft). - Härtill
växtn. skäkteblad, -gräs, Sagittaria
sagittifolia, pilblad, Schroderus Gom.
1640: skäcktegräs-, med syftning på de
pillika bladen.
3. skäkta, vb, slå agnar el. skävor
ur lin, t. ex. 1762; f. ö. möjl. redan
hos Bureus: ’skäkta af skaka’; jfr 1639:
skäckt-fall; sannol. ett germ. Iterativum
*skakatjan (bildat som längta, skämta
osv.) till skaka, jfr no. skaka o. da.
skage i samma betyd. o. sv. dial. skaka,
linbråka, ävensom sv. dial. *skäcka,
skaka, skäkta. På grund av ä. nsv.
(Columbus Ordesk.), sv. dial. skäfta (jfr
dwerbalives skäfta, linavfall, även i
Berlin Läseb. i naturl.), da. skætte ds.
antager dock Tamm Fon. kännet. s.
38 som en alternativ möjlighet lån
från ett mlty. *schechten, av äldre
*scheften (= sv. dial. skäfta), avledn.
av schaft, stång, yngre schacht (= sv.
schakt, skaft); Falk-Torp s. 1006 ser
i da. skætte snarast ett germ. *skahtian,
avledn. av germ. *skahti-, till skaka. -
Härtill sbst. skäkta, Broöl. ihugk.;
därest ordet är inhemskt, bildat av verbet
liksom de (ungef.) likabetyd, sv. o. sv.
dial. skaka, gärma, häckla, klyfta,
(lin)-bryta, (lin)bråka.
1. skäl i vägskäl o. d., fsv. skiæl i
væghaskiæl osv. = da. skel, av germ.
"skela- till roten i skilja. Fsv. skil i
væghaskil beror väl på anslutning till
skilja; knappast, såsom också antagits,
till en parallellrot med gammalt i. Jfr
följ. - Ingår i (åtm. ett stort antal av)
namnen Skälby, fsv. Skælby, till skäl
i betyd, ’rågång’ (jfr Rå-, Rör-, Stav-,
Stångby o. förf. Ortn. på -by s. 27);
atm. i ett fall dock av fsv. Skæedhby
Lundby sn Vstml., jfr nsv. Vallby,
stundom av Vadhby, o. förf. anf. avh.
s. 25.
2. skäl, orsak m. m., fsv. skiæl n.
(o. m.), redogörelse (i t. ex. göra skiæl
för), urskillning, förstånd, sans, medvetande, skäl, rätt o. billighet (jfr sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
