Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skiss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. m., fsax. skîr(i), mhty. (mty.) schîr
(ty. schier), ags. scír, r-avledn. av roten
ski i skina, i avljudsförh. till skär 1.
Parallellbildning: isl. skýrr, klar, tydlig
(till en u-rot). - Härav: skira, fsv.
skīra, skära, rena (från synd o. d.), med
ed el. gudsdom fria = isl. skíra, rena,
döpa, got. gaskeirjan, förklara, tyda,
ags. scíran ds., mlty. schîren, rena. -
Adj. skir i betyd, ’klar’ ingår i det
ytterst vanliga sv. sjönamnet Skiren,
ävensom i Skirsjön. Gård- o.
sockennamnet Skirö, Skire Östra hd Smål.,
fsv. Skiri m. m., innehåller den gamla
beteckningen för den sjö, som nu efter
gården kallas Skirösjön. - Härtill
även isl. Skírnir, guden Freys
’skó-sveinn’; möjl. urspr, om
fruktbarhets- (o. himmels)guden själv.
[skirva, sv. dial., engelska sjukan,
se skärva 2.]
skiss, B. Höijer 1795: esquisse (från
fra.), Palmblad 1811: ett . . skitse (från
ty.), f. ö. vanligt först under 1800-t:s
senare hälft = ty. skizze osv., av ital.
schizzo, av lat. schedium, något
improviserat, hastverk o. d., egentl, neutr.
till grek. adj. skhédios, hastigt gjord,
nära, avledn. av skhed- i homer.
skhedón, nära, egentl.: hållande vid (till
roten sghe- i aor. skheĩn till ékhō, håller,
av *segh-; se hektik, skema o.
seger).
skita = fsv. = isl. skíta, da. skide,
mlty. schîten, fhty. scîzan (ty. scheisseri),
ags. scítan (eng. shit), allm. germ. st.
vb, till ie. roten sk(h)id, skilja, klyva, i
grek. skhízō, klyver, lat. scindo (perf.
scidi) ds.; osv., växelrot till sk(h)it i
sked, skida osv.; alltså egentl, med
samma grundbetyd, ’avskilja, avsöndra’
som exkrement o. skarn. - Härtill
vbalsbst. germ. *skĭta- n., *skĭti- m. -
nisl., no. skĭt, sv. dial. sket (även m.)
~ lty. schete m., ty. schiss (jfr den
analoga växlingen under bett, grepp);
jämte, i anslutning till verbets ī, sv.
skit, isl. skitr m., da. dial. skid (bildat
som bit). - Ett annat germ. vb är sv.
dial. drita st. vb, Vrml., Dal. - isl.
dríta, da. dial. dritte, mlty. drîten, ags.
drítan, med vbalsbst. isl. drítr m. ~
*drĭt- i sv. dial. dret m., isl., ags. drit n. (eng.
dirt); jfr ry. driskať, ha diarré (av ie.
*dhreid-sk-).
skiva = fsv. = senisl. skífa, no. skīva
(jämte skiva), da. skîve, fsax. skîƀa, mlty.
schîve, fhty. scîba (ty. scheibe), meng.,
eng. shive; besl. med sv. dial. skiva,
skära, dela, isl. skífa ds., med
avljudsformen no. skĭva; till en ie. rot skip,
klyva o. d., dit av somliga bl. a. förts
lat. scīpio, stav, grek. skī́pōn ds.; med
växelformen skib i skipa, skepp, jfr
skiffer o. skävor. Släktskapen med
grek. skoĩpos, som antagits av
åtskilliga forskare, är osäker, då ordet icke
synes ha den betydelse av
’krukmakarskiva’, som vanligen angives. - Möjl.
är åtminstone det svenska ordet lånat
från mlty.
[skiver, sv. dial., engelska sjukan, se
skäver.]
[skjalg, norrl. o. finnl. dial., sned,
se skela.]
skjorta, fsv. skiorta, skiurta = da.
skjorte, med brytning av äldre -yrt- >
-iurt- (liksom i t. ex. kjortel) av *skyrta
- isl. skyrta, även: lintyg (jfr samma
dubbelbetyd, hos särk), mlty. schorte,
skört, förkläde (se skört), ty. schürze,
förkläde, ags. scyrte, skjorta, underkjol
(eng. shirt, skjorta, jfr shirting; skirt,
skört m. m., däremot från nord. skyrta);
av germ. *skurtiōn, avledn. av el. i alla
händelser besl. med *skurta-, kort, i
fsax. scort, fhty. scurz, ags. sceort (eng.
short), vartill mlty. schort, även mhty.,
ty. schurz, skört, förkläde, o. fsv., isl.
skorta, da. skorte, fattas, osv. Icke
lånat från lat. *excurtus, utan ett inhemskt
germ. adj., i avljudsförh. till mhty.
scherze, avskuret stycke, besl. med litau.
skerdžiù, slaktar, o. ytterst hörande till
ie. roten sker i skära. Om ordet
betyder ’den korta’, har väl plagget
jämförts med den längre ’särken’; jfr med
avs. på betyd.-utvecklingen kjortel.
Man kan dock även utgå från
grundbetyd, ’avskuret stycke’ (jfr mhty.
scherze): adj. *skurta.- betyder urspr,
’avskuren’. - Till fsv. adj. *skorter, kort,
hör bl. a. ortn. Skorteby, fsv. Skortaby,
egentl.: den korta byn; se förf. Ortn.
på -by s. 50.
skjul, fsx. skiūl, omhölje, skyddstak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
