Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skeppund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jer, skingrar, osv.; av ie. roten skel, en
parallellrot till sker i skära. Jfr skäl
ävensom skal, skalk 2, skalle, skalm,
skilling, skolla l, 2, skål, sköld; jfr
även skalp, skölp, Skälf. - En
utvidgning skl-i- föreligger väl i slinder
osv. - Skilsmässa, y. fsv. skilsmæssa
(-e-) 1496 = da. skilsmisse, i ä. da. även
’skillnad, gräns’, av fsv. skil (se skäl)
o. ett sbst. motsv. isl. missa, förlust,
saknad (se miss-, mista).
skilling, fsv. skillinger = isl. skillingr,
da. skilling; lån från lty. resp. ags. =
got. skilliggs osv.; allm. germ.
Sammanställningarna med skell-, klinga (se
skälla), el. skel-, klyva (se skilja), el.
med sköld (*skildling, jfr fra. écu av lat.
scūtum, sköld) äro mer el. mindre
otillfredsställande från ordbildningslärans el.
formens synpunkter. Den senaste
tolkningen har emellertid nyligen ånyo
hävdats av E. Schröder KZ 48: 254 f.:
myntet har äldst använts som bröstsmycke.
Förklaringsförsöket hos Brøndal
Substrater og laan s. 148 f. är oantagligt. -
Den i lagspråkstermerna köpe-,
pantskilling uppträdande betyd, ’avgift, viss
pänningesumma’ har mltysk förebild;
jfr mlty. kôpenpennink, köpeskilling, o.
vredeschillink (varav fsv. fridhskillinger,
viss avgift till rådet vid överlåtelse av
fast egendom). - I likhet med många
beteckningar för nu obrukliga mynt
kvarlever ordet alltjämt i vissa stående
uttryck, t. ex. inte en skilling, spara
på skillingen men låta dalern gå
(el. rulla), båda med motsvar i da.,
ävensom i sammans. tolvskilling,
samtliga dock helst inom den äldre
generationen; jfr under styver samt t. ex.
fra. n’ avoir pas un (rouge) liard, till det
föråldrade myntnamnet liard.
skillra, 1787, i sht vanligt under
1900-t., från ty. schillern, skimra, skifta
i olika färger, besl. med schielen (=
skela), som även haft denna betyd.
skiltvakt o. skyltvakt, hos Lind 1749
ombildat till sköldvakt; i ä. nsv. ofta
abstr. i betyd.: tjänstgöring som
skiltvakt, t. ex. Schroderus 1620 (skilt-),
Spegel, G. Gyllenborg (stå . . på
skyltvacht) = da. skildvagt, från ty.: mlty.,
mhty. schiltwachte (ty. schildwacht o.
-wache), egentl.: vaktpost med skölden
i hand, dvs. i full rustning. Med avs.
på utvecklingen skilt- till skylt- se skylt.
skimmel, häst med vita hår
insprängda bland svarta o. röda, G. I:s reg.
1553: skymbler plur.; t. ex. 1755
skimmlar; från ty. schimmel (mhty. schimel);
egentl, samma ord som ty. schimmel
osv., mögel, varav ä. nsv. skimmel; besl.
med skimra; se d. o. - Biformen
skymmel beror på övergången -im- >
-ym-; jfr skymf, skymta.
skimra, Stiernhielm : skimrande, dock
vanligt först långt senare; jämte ä. da.
skimre, skymma, från ty.: mlty.
schemeren, bli halvmörk, ty. schimmern,
skimra = ags. scimrian ds. (eng.
shimmer); r-avledn. till stammen i isl. skima
(ipf. -md-), glimta, skima (ipf. -að-),
speja, sv. dial. skemma, glimta, ags.
scimian, vara mörk, ä. nsv. skem t. ex.
Stiernhielm, sv. dial. skemm, skämm,
isl. skim n. o. skimi m., skimmer, fsax.
scimo, skugga, glans, ty. schemen,
skuggbild, ags. scima, skugga ~ ags. scimian,
skina, got. skeima, lykta, fsax., fhty.
skimo, glans, ags. scíma ~ mhty. scheim,
glans; till roten ski i skina, sken, skir.
Med avs. på växlingen ’skugga’ o. ’glans’
jfr det rotbesl. grek. skiá, skugga (jfr
skioptikon); samt se skugga (i fsv.:
beskugga o. polera). - Härtill sbst.
skimmer, Stagnelius 1813 osv.
(tidigare bl. enstaka), från ty. schimmer,
alltså med avledn. -er egentl, från
verbet, såsom i de inhemska glitter,
joller, klander, sladd er. Förr mineral,
i betyd, ’glimmer’, t. ex. U. Hiärne
(sch-), Linné.
skina, fsv. skīna = isl. skína, da.
skinne, got. skeinan, fsax. skinan, fhty.
scînan (ty. scheinen), ags. scínan (eng.
shine); i ty. även ’synas’; germ. st. vb.
till ie. roten ski, lysa, i t. ex. fslav.
sinąti, stråla; se f. ö. skimra, sken o.
skir.
skingra = fsv.; väl sammanhängande
med no. skingra, fara åt sidan, skingla,
flyga snett, jfr sv. dial. skingeltänt,
gigeltänt, osv; sannol. till en stam skeng-,
sned, växelform till skeh- i skå (se d. o.).
Grundbetyd, är alltså: fara åtskils; men
redan i fsv. har ordet uteslutande tran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
