- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
729

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skans ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skapa (pres. -ar), skepja (ipf. skóp o.
skapta), no. skapa (-ar o. -er), da. skabe,
got. gaskapjan st. vb, fsax. skeppian,
fhty. scaffan (ty. schaffen, varav sv.
skaffa) o. scepfen (jfr ty. schöpfer,
skapare), ags. scieppan, av germ. *skap(j)an
st. vb, till en ie. rot skab, som haft
ungef. samma betyd, som skib; i det till
betyd.-utvecklingen närstående skipa,
alltså ’forma genom huggning’ o. d. Jfr
-skap o. skåp, beskaffad o.
rättskaffens. - Växelform: ie. skabh i
skava.

skar f., sv. dial. (Vrml.), pall, liten
bänk, ett av de många ord som värml.
dial. ha gemensamma med no. = no.
skor, pall, fotsteg, plur. även skarir, isl.
skǫr, kant, rand, steg, fog på sidoborden
i ett skepp, av germ. * skarō, till skära
(bildat såsom t. ex. led 2, väg, till germ.
*līþan, gå); jfr Skara.
Betyd.-utveckling: kant > steg ;> pall.

1. skara, t. ex. Schroderus Lex. o. 1638,
oblik kasus (liksom hjärna, hjässa,
timma osv.) av ä. nsv. skare (ännu
t. ex. 1791), fsv. skari m. = isl. skari
(väl från mlty.), da. skare, motsv. mlty.
schare f., fhty. scara (i sht om krigare,
ty. schar), avljudsform till skära, alltså
egentl.: avskild del o. - ags. scearu,
andel (eng. share). - Pluralf. skarar är
ännu under 1700-t. den vanligaste. -
Dessutom i ä. nsv. ofta skar, väl från
ty. schaar; jfr dock även isl. skǫr ds.

2. Skara, stadsn. = fsv.; dat.
Skarum VGL = isl. Skǫrum dat. Snorre
(om Sigvat skalds färd); väl till en nom.
plur. *Skarir-, snarast plur. till ett ord
formellt = skar ovan, isl. skǫr, kant,
bryn (jfr Noreen Spr. stud. 3: 98), besl.
med skära; o. identiskt med Skara,
två gårdar Sdml.; i så fall syftande på
terrängförhållandena (dalsänkor el. dyl.,
»nedskärningar»), om vilka se Beckman
NoB 1921 s. 9. - Styffes härledning
från isl. skarð, skåra (Skand. u.
uni-onst.) är av formella skäl oantaglig, men
dess reella innebörd sålunda förtjänt av
övervägande.

1. skare, på snö, H. Wrangel 1622:
skarenn best. f.; i finnl. ofta skara
såsom i ä. nsv. = isl. skari, no. skare, till
skära.

2. skare, på ljus, sällsynt i litter.,
jfr nisl., no. skar n., egentl.: det som
avklippes, till skära.

skarlakan, se scharlakan.

skarn (nu egentl, poet., högtidl. o.
bibi.) = fsv., isl., da. - mlty. scharn,
ags. scearn, av germ. *skarna- n., träck,
smuts; besl. med grek. skór n. ds.
(genit, skatós av *skn̥tos; jfr likabetyd.
çákrt, genit. çaknás), sanskr. ava-skara-,
exkrementer, o., med d-utvidgning, lat.
muscerda (av mus-scerda), råttsmuts,
fslav. skarędŭ, smutsig, osv., till ie.
roten sker, avskilja, skära, i skära, alltså
egentl.: det avskilda, liksom det
avlägset besläktade lat. excrēmentum (se
exkrement); jfr med samma grundbetyd,
skita. - Även i betyd, ’sköka’ o. d.,
t. ex. Bellman: ’Jag har då friat det
lid’liga skarnet’ Fredm. ep. nr 35; jfr
det (trots Berneker m. fl.) väl besläktade
lat. scortum i samma betyd., där dock
antagl. betyd.-utvecklingen är en helt
annan (i lat. utgående från betyd, ’hud,
skinn’; jfr lat. pellicula = span. pclleja,
sköka, till lat. pellis, fäll, ty.
hurenbalg, fell, isl. kvennskinn). - I ä. nsv.
var skarn betydl. vanligare än nu o.
användes i en mängd sammans., där vi
nu begagna smuts-, såsom skarnfluga,
-fläck, -grop, -hus (avträde), -ränna,
-puss,-säck, -vatten m. fl.; jfr dial.
skarrborre osv., tordyvel, under detta senare
ord.

skarndäck, skeppst., ovanpå
topptimmerändarna liggande plankgång, Laven
1853 osv.; (egentl. felaktigt) för äldre
skandäck, Dalman 1765, Aftonbl. 1845,
V. Rydberg 1857 = da. skandæk, från lty.
schandek el. holl. schand(d)ek,
scham(p)-dek, väl till lty., holl. schampen, vidröra,
genom vidrörande skada (se f. ö.
skamfila); alltså egentl.: däck att avvärja
stötar; jfr lty. dial. schampstên, vägsten
att hindra en vagn från att falla ned.

skarp, i dial. också: torr, hård, fsv.
skarper, torkad, torr, skrumpen, vass,
gäll, sträng = isl. skarpr, da., fsax. skarp,
fhty. scar(p)f (ty. scharf), ags. scearp
(eng. sharp); besl. med skorpa; till ie.
roten skerb, skreb i litau. skrebiu, skrebti,
vara el. bliva torr. - Härtill avledn.:
vb, o, sbst. skärpa (se d, o.). - Skarp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0817.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free