Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sigenare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genit. silfrs), got. silubr, fsax. siluƀar,
fhty. sil(a)bar (ty. silber), ags. seolfor,
siolfor (eng. silver), på ett el. annat
sätt sammanhängande med fslav.
sĭrebro, litau. sidãbras, fpreuss. sirablan;
av omstritt ursprung; i alla händelser
säkert ett urgammalt germ. lånord;
kanske med Hehn ytterst av namnet
(H)alýbē (*Salub-), stad i Pontus, som
enl. Homeri Iliad skulle vara silvrets
hemort; dock även detta ovisst. - De
nordiska formerna med -y-, -ö- bero på
samma utveckling som i t. ex. Börje
av fsv. Birghe(r); knappast, såsom
alternativt förmodats, på inverkan från ags.
sylfren, av silver. - De flesta övriga
indoeur. språkfamiljerna ega en
beteckning för ’silver’, som utgår från
stammen arg- i lat. argentum o. mer el.
mindre dunkla varianter därav; jfr grek.
argḗs, vitglänsande, ljus, osv.
simili, Levertin 1903, similidiamant,
GHT 1895, jfr ty. similislein, av ital.
simili, de lika, av lat. similis, lik (till
ie. sem-, en; se simpel, singel; urbesl.
med sam-); alltså: som likna verkliga
ädelstenar. - I anslutning härtill:
similielegans, SD 1897 osv.
simma, ä. nsv. stundom semma, fsv.
simma, sima, för äldre *svim(m)a med
bortfall av w från ipf. pl. sōmo, part.
sumin (där w försvunnit framför o, u,
jfr ord ~ ty. wort, under ~ ty. wunder
osv.) = isl. svimma, svima, fhty., ags.
swimman (ty. schwimmen, eng. swim).
Kausativum: *swamjan, låta simma =
mhty. swemmen (ty. schwämmen, da.
svemme, sv. svämma, även i
översvämma). Härifrån -e- i ä. da. svemme,
simma (da. svømme), o. mlty. swemmen
st. vb. ds. (jfr bränna i betyd, ’brinna’).
Avljudsformer: -u- i isl., no. symja,
simma, got. swum(f)sl, damm, o. sund
1; -a- i svamla o. mhty. swamen.
Germ. rot *swemm > *swimm (e > i
framför nasal + kons.), *swem i fsv.
sima, isl. svima (med analogiskt i).
Man har bl. a. jämfört ir. do-sennaim
(av *su̯emdh-), jagar, litau. súmdau,
súmdyti, jaga, förfölja. I alla händelser
har stammen äldst haft en allmännare
betyd, än ’simma’; jfr svamla. -
Simma mot strömmen i bildl. betyd.,
jfr Bib. 1541: ’strijdh icke emoot
strömen’ Jes. Syr. 4: 31.
simme, dial., snöre, rep, även simm
n., fsv. sīme m. = isl. sími ni., síma n.,
no. sīme m., da. sime, fsax. sîmo, ags.
síma, av germ. *sīman- (*sīma-); jfr
finska lånordet siima ~ isl. seimr, tåg,
rep; besl. med sanskr. sīman, gräns,
grek. (h)imás (genit. -ántos), rem, ry.
sima, band; till ie. roten si, binda,
varom under sele.
Simon, mansn., av grek. Sī́mōn, från
hebr. - Simons- i vissa ortnamn
innehåller personn. Sigmund (se d. o.).
Simonstorp, ortn., till Sigmund (se
d. o.).
simpa, Cottus scorpius, Asteropherus
1609 = fsv. (som tillnamn) - no., även
fiskesympa, därjämte no. simpe, liten
fisk, i sht vitling; dunkelt. Formellt
= no. simpa, tacka.
simpel, i betyd, ’enfaldig’ t. ex. O.
Petri = fsv.: enkel, da., i ä. da. även
’enfaldig’, från mlty. simpel i båda betyd.
= ty., från fra. simple (= eng.), av lat.
simplex, enkel, uppriktig, av ie. *sem-,
en (jfr similidiamant o. singel;
urbesl. med sam-), o. roten plek, vika
ihop (jfr pli, plissé; urbesl. med
fläta); alltså med delvis samma
betyd.-utveckling som enfaldig, vars senare
led f. ö. är avlägset besl. med -plex i
simplex. Jfr följ.
simpelkort, ett slags hårt tvinnat
snöre av segelgarn, 1828, folketymologisk
ombildning av fra. simple chorde, egentl.:
enkelt snöre (se simpel o. korda,
korderoj), så kallat, emedan trådarna
så hårt sammansnotts, att de synas
bilda en enkel tråd.
Simrishamn, 1322: Simbærshafn, i
Simris socken, 1130-t.: Simbros, dvs.
’mynningen (oset) av ån *Sim(b)r el.
*Svim(b)r’ (jfr isl. Svim(r)aróss hos
Snorre), gammalt namn på Tommarpsån,
såsom t. ex. Rotneros, till ånamnet
*Rotn osv.; se os 1.
sims, 1844 = no. sims, från ty. =;
se gesims. Härtill även snickerit. simshyvel, förkortat sims, o. vb. simsa,
hyvla med dylik hyvel.
Simtuna, se Tuna.
sin = fsv., da. = isl. sínn, got. seins,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
