Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - schvung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som antagits, lån från sagulum,
soldatkappa. Kanske snarast, med Liden
Upps.-stud. s. 86, till ie. roten sek,
skära, i lat. secāre (se sax, såg); alltså
egentl.: avskuret tygstycke, jfr isl. segi,
fsv. saghi, bit o. d. Enl. Wadstein
Friserna o. forntida handelsvägar s. 13 n. 1
har ordet möjl. lånats från ffris.
Friserna själva synas ha lärt bruket av
segel från romarna. Tacitus uppger,
att germanerna på hans tid saknade
segel på sina båtar. - Uttalet med
-e-för väntat -ä- är att sammanhålla med
e-ljudet i stegel. - Avledn.: isl. sigla,
mast, no.: mastrum, av germ. *seʒliōn,
till segel; alltså egentl.: den med segel
försedda (bildat som t. ex. dyna till
dun). - Segla, vb, fsv. seghla, sighla
(ipf. -lde) = isl. sigla, da. sejle, mhty.
sigelen, ägs. siglan, av germ. * seʒlian;
jämte *seʒlon = mlty. segelen, mhty.,
ty. segeln, ags. seglian. Från germ. spr.
kommer fra. cingler, segla; alltså en av
de många sjöfartstermer, som romarna
lånat från germanerna; jfr båt, mast,
matros, skot, stag. - Seglats, i ä.
nsv. även seghlatie o. d. t. ex. O. Petri,
förr stundom också neutr. t. ex.
Schroderus Gom. 1640, fsv. sighlatz f. = ä.
da. seglatie (da. sejlads), från mlty.
segelacie, till segla med romansk ändelse
(- lat. -ātio); väl efterbildning av lat.
navigātio.
seger, fsv. segher (sægher), sigher m.
= isl. sigr (genit.-rs), ä. da. seger (da.
sejr) = got. sigis n., fsax. sigi m., fhty.
sigi, -n (ty. sieg), ags. sigor, sige, av
germ. *seʒiz, *seʒuz = ie. *seghos n.,
s-stam - sanskr. sáhas n., makt, seger,
jfr gall. Sego- i namn (se under
Sigtuna); till sanskr. sah, fördraga, förmå,
besegra, grek. ékhō (av *seghō), håller
(jfr hektisk, skema, skiss). Se f. ö.
personnamnen på Sig-. - Nyeng. har
i stället victory = fra. victoire, av lat.
victōria (se Viktor). - Segerhuva,
i uttr. född med s., P. Svart Kr. (om
Gustav Vasas födelse), i dial. även -hätta
o. -luva = no. sigerhuva; jfr da.
sejrskjorte: nisl. sigrkufl (till kufl, ett slags
kappa); egentl.: om den del av
fosterhinnan som stundom följer med barnet
vid födelsen o. som ansågs båda lycka
(framgång i strid osv.). Jfr likbetyd,
eng. silly-how, till silly, nu ’arm,
stackars, enfaldig’, men här i den äldre
betyd, ’lycklig’ (varom se under det
identiska salig); ävensom fsv. sigherstēn =
isl. sigrsteinn, mhty. sigestein,
undergörande sten som bringar bäraren seger
o. lycka. - Segra, fsv. sighra = isl.
sigra, da. sejre, fhty. sigirôn (i ty. i
stället siegen, nybildat till sieg), ags.
sigorian, av germ. ’sigizōn; r-et i segra
är sålunda här icke den vanliga
verbavledningen r, utan ett minne av
s-stamsböjningen.
Segersjö, Segerstad, ortn., till fsv.
personn. Sighar; se under Sig- (slutet).
segna, se signa 1.
sej, fiskn., även i sammans, blank-,
gråsej osv., 1720, Linné 1732, från
no.-da. sej - isl., fno. seiðr m., seið f.,
no. seid; da. dial. sejr, om blanksejen,
Gadus pollachius, sede, vitling, av urnord.
*saiða-, varav lapska lånordet saite-,
saidde; f. ö. lånat i skotskan o. kelt.
spr. samt väl även i ry. sajda. Okänt
ursprung.
sejd, trolldom, t. ex. Dalin Hist. 1747,
Ling Gylfe 1814 = da. seid, upptaget
från isl. seiðr m., ett slags trolldom, till
siða (ipf. seið), trolla; besl. med litau.
saitas, trolldom, saitu, saisti, tyda tecken
(av *soi- el. *səi-), o. väl även grek.
oimḗ (för (h)oimḗ), sång m. m. Osthoff
Bezz. Beitr. 24: 161 f. (med litt). Andra
tolkningsförslag se Falk-Torp s. 1538.
sejdel, 1890-t. i litter. (i bruk dock
på 1880-t.) = da. seidel, från ty. seidel
n., av sen mhty. sidel, från lat. situlus,
situla, vattenämbar, i mlat. även: ett
visst vinmått.
Seifert, familjen., etymol. == Sigfrid
(se d. o.).
sejlare, 1780-90-t. från ty. seiler,
repslagare, till seil, rep (se f. ö. det
besl. sele).
sejnfall, sjöt., Sparre Sjökad. 1850,
jfr sejn, seinflagg Weste 1807, till eng.
sign, tecken (se signal).
sejour, atm. 1820-t., från fra. séjour -
ital. soggiorno, uppehåll, span. sojorno,
av vlat. *subdiurnum, av sub-, under (se
sublim osv.), o. diurnus, daglig, som
varar en dag m. m. (till diēs, dag; se Tyr).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
