Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - räcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ten hremp, kröka sig, skrympa, i mlty.
vb. rimpen, rynka, växelform till skremp
i skrympa. Jfr under rapp 4. -
Etymologiskt samma ord är sv. dial.
rapp, mindre del av en socken, Dalsl.,
t. ex. Kattbergs-, Vadboräppen = no.
repp, bygdelag, isl. hreppr, kommun av
minst tjugo gårdar; jfr mlty. rimpe,
rynka, osv. En likartad
betyd.-utveckling hos fra. me, gata, av lat. ruga,
rynka. - Med avs. på -pp- av -mp- jfr
kläpp o. klimp.
2. räpp, dial., mindre del av en
socken, se föreg.
rär n., dialektord (i Götal. o. vissa
trakter av Sveal.), könslem på hästar
o. tjurar (enl. Rietz även på människor)
= isl. reor n., no. rer, red(e), da. dial.
rcer, r0r; av okänt ursprung; av Torp
Etym. Ordb. s. 521 tveksamt
sammanställt med grek. réthos n., lem m. m. -
Bohusl. rdr o. osv. råder n. i betyd,
’pung, testiklar’ beror på
sammanblandning med ett annat, obesläktat ord, isl.
hreÖjar f. plur., scrotum (urspr, om
testiklarna), sv. dial. ro/er, fda. rediesten,
da. dial. rcedder, besl. med ägs. herdan
plur., testiklar, vilket man
sammanställt med fhty. herdo, m., ägs. heorda,
om olika slags djurskinn, till ie. roten
(s)ker-t, skära, i t. ex. lat. cortex, bark,
kork, scortum, djurhud, sköka,
utvidgning av roten (s)ker i skära, lat. corium,
läder, tjock hud, osv. Till en annan
dentalutvidgning av samma rot hör det
med isl. hreöjar likbetydande lat.
scrö-lum (även nära besl. med det mlty.
Schröder, egentl.: tillskärare, som
ligger till grund för familjen. Schröder;
liksom också med de under skrot
o. skrota anförda orden; se skrota).
rät o. l. rätt, adj., fsv. rcetter, rät,
rätt = isl. réttr, da. ref, got. raihts,
f sa x., fhty. reht (ty. recht), ägs. riht
(eng. right), av germ. *rehta- = ie.
*rekto- i lat. rectus, rak, rät(t) (med
sekundärt e; jfr korrekt); egentl, part.
pf. pass. till ieur. roten reg, sträcka, i
rak osv.; motsv. grek. oreklös, upprätt,
till orégö, sträcker; alltså egentl.:
utsträckt. - Formerna rät o. rätt äro i
riksspr. växelformer inom samma
pa-radigm (jfr vb. räta o. rätta); seder-
mera med betydelseförskjutning för rätt
åt det etiska hållet; jfr följ. o. rikta 2.
- I rattan tid, arkaisk ackus. sg. m.;
i st. f. t. ex. Jesu Syr. 20: ij rettorn
tijdh. - Rätt o. da. ret framför adj. o.
adv., numera ’ganska’, t. ex. rätt bra,
såsom många andra förstärkningsord
(på grund av ymnigt bruk) med
försvagad betyd., av äldre ’mycket’, såsom
ännu ty. recht gut, egentl.: så bra att
det är riktigt att tala om det. Samma
betyd.-utveckling i ganska o. da.
gan-ske. - Rätt som adv. betydde i ä. nsv.
(t. ex. Bib. 1541) ofta ’just’; möjl. kvar
i rätt så; jfr även uttr. rätt som
det var, motsv. i da.-no. (ej i da.).
- Rättskaffens, 1612, jfr ä. nsv.
rättskaffans 1559 osv., 1782, rättskaffen
1535 osv., Lind 1749, m. fl ; det senare
från ty. rechtschaffen, egentl.: rätt
skapad el. danad (jfr beskaffad). [-Formen-] {+For-
men+} rättskaffens härrör trol. från
ä. da. relskaffens (ännu i da. som adv.),
o. har där sannol. erhållit sitt s från
de danska presensparticiperna på -s;
ä. nsv. rättskaffans är sålunda antagl.
en medveten försvenskning av da.
ret-skaffens; se närmare Hoppe Ark. 22: 80 f.
2. rätt (rättighet o. d.), fsv. rcetler
med samma betyd, som i nsv.; alltså
även: domstol, dessutom: dom, straff,
ävensom: lag, stadga (jfr lag och rätt,
redan i fsv.), även i plur., jfr gamla
bibelövers.: ’lär mig dina rätter’ Psalt.
119 (ett större antal ggr) = isl. réltr
(ge-nit, -ar), da. ret, av germ. *rehtu-, motsv.
fir. recht ds. (av ie. *rektu-), bildat med
avledn. -tu till ieur. roten reg, sträcka,
såsom t. ex. tvätt till vb. två. I
väst-germ. språk uppträder i stället det
sub-stantiverade adj. rät i neutr.: fsax.,
fhty. reht (ty. recht), ägs. riht (eng.
right). Med avs. på betyd.-utvecklingen
jfr fra. droit, rätt, av lat. directus, rak
(se direkt), ävensom under ond. Se
f. ö. föreg. o. rätta 2. - Rättegång,
fsv. ryttargånger (uppvisat blott i betyd,
’rättslig uppgörelse’) = da. rettergang;
jfr fsv. råttgånger, från mlty. rechtgank
= ty. rechtsgang; jfr rätt 2 o. gång.
Med avs. på -e- av genit.-ändelsen -ar
jfr nämndeman. - Rättfärdig, fsv.
rcetfcerdhogher, rättrådig, riktig = isl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
