Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rumor, Bib. 1541, från mlty. el. ty.
rumor (sen mhty. rumor), av mlat.
rumor, bl. a.: larm, tumult, i lat.: rykte,
dovt buller (jfr runa). - Härtill ä. nsv.
rumora, t. ex. gamla bibelövers.: ’att de
dricka skola och rumora, likasom af vin’
Zach. 9: 15, efter ty. rumoren.
rumpa, M. Lewenhaupt 1579: ’få ris
på ehr rumpe’, i ä. nsv. liksom i dial.
ofta: svans = fsv.: svans, även rompa
(med dial. övergång av u till o framför
nasalen - ä. nsv., sv. dial.), ävensom
roppa (av *rump-) = no. rumpa, da.
rumpe’, meng. rumpe, svans, är lån från
nord. spr. (betyd, ’svans’ är näml.
speciellt skandinavisk); utvidgning av sv.
dial., no. rump, nisl. rump(u)r ds. =
mlty. rump, kropp, bål, sekundärt även:
ett slags kar, bikupa, mhty., ty. rumpf
(i ty. dial. även: rynka, skrumpen
varelse); samma ord som no. rump,
berg-knalt. Möjl. av en rot för ’skrympa
ihop’ el. dyl., antingen germ. hremp
(växelform till skremp i skrympa) el.
remp, vartill mlty. rimpen vb, rynka ~
ty. rumpfen osv. Den nisl.
oassimilerade formen vore i så fall lånad.
rumstera, Schroderus Com. 1640:
’rumora (graszera, rumstera)’, i ty. texten:
rumpeln; vanligt i dial. (stundom med
betyd, ’ställa i ordning, städa’), där även
rumme-, runnestera förekommer; lån från
da. rumstere, som är en, sannol. av ä.
da. rostere, lägga kvarstad på varor (=
ä. sv. rostera, etymol. - arrestera)
påverkad ombildning av ett da.
*ru-masjere = eng. rummage, genomsnoka,
larma, ävensom (o. urspr.): stuva varor
i lastrummet. Jfr Falk-Torp s. 920 (fra.
arrimer, stuva varor, hör dock knappast
hit; jfr Meyer-Liibke s. 549).
runa = y. fsv., 1489 = no. runa,
gammalt formulär, da. rnne, runa;
utvidgning av fsv. run f., runa - isl.
rånar plur., bokstäver, runor, magiska
tecken o. formler, litteratur, kunskap,
got. runa, hemlighet, mlt3r., mhty. rune,
hemlig viskning el. överläggning, i mlty.
även: runa, ägs. run ds. som i mlty.,
även: hemlighet, av germ. *runö- =
finska lånordet runo, sång (varifrån sv.
runa även fått betyd, ’finsk dikt’). Den
magiska betyd, ingår f. ö. i t. ex, ä.
nsv. runobok, trollbok, runokarl,
trollkarl (= no. runekall, spåman),
folkvisans runaslag, trollsång, o. no. runa,
spå, trolla. Besl. med sv. dial. runa,
locka, tubba, fsv. runa, viska, väl lån
från mlty. rånen ds., av fsax. rånon,
motsv. fhty. runén (ty. rännen), ägs.
rånian (eng. roun) ds.; jfr isl. ryna,
tala förtroligt. Avljudsform: germ.
*reun-i mhty. ricnen, jämra sig, ägs. réonian,
mumla. Väl till en ljudhärmande rot
m i lett. runät, sladdra, ägs. ryn,
bolån de, ävensom lat. rumor, dovt buller,
rykte (jfr rumor), grek. örijomai,
klagar, tjuter, ramar, osv.; jfr röst 3.
Torp Etymol. ordb. s. 549 (o. tidigare
hos Fick 34: 348). Alltså att till sitt
ursprung jämföra med isl. pulr (osv.),
talare, recitator, vb. pylja osv. till ett
onomatopoetiskt pul-, mumla o. d. -
Isl. raun = sv. rön, grek. ereundö,
ef-terforskar, osv., som av Noreen Urg.
Lautl. s. 82 m. fl. förbindas med runa,
höra sannol. till en annan ordgrupp. -
Jfr Gudrun.
rund, fsv. runder = da. rund, från
mlty. runt (-d-) = mhty. runt (ty. rund),
eng. round, från fra. rond = ital.
rotondo, spän. redondo, av lat. rotundus
(se rotunda), till rota, hjul (urbesl.
med ty. rad, hjul = ratt; se även
rotera). - I fsv., ä. nsv. o. ä. da. också
i den överförda betyd, ’frikostig’,
vartill rundhänt el. -händ, Idun 1895,
vanligt först på 1900-t, tydl. efter da.
rundhaandet el. rundhaindet, jfr sv. ge
med rund hand; ävensom adj.
rundlig, riklig = da. rundelig. -
Rund-hult, Rosenfeldt 1698: rundhåll = da.
rundholt, från Ity. rundholt - ty.
rund-holz, till holt i betyd, ’trä’ = sv. hult
(se d. o.). - Run(d)stycke, gammal
myntbeteckning, Var. rer. 1538. I Gbg
även benämning på ett slags
rundafranskbröd. - Härtill sbst. rund o. rond, av
ty. runde o. fra. ronde. - Jfr följ. -
Det gamla inhemska ordet för ’rund’
är fsv., fda. sival, isl. sivalr (se si-,
syndaflod o. val 1).
rundel, t. ex. Spegel = da., av mlty.
rundel, även: skans = ä. t}7, rundel, av
fra. rondelle, dimin. till fra. ronde
(ital. ronda), till föreg. - En äldre be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
