Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av formen rodd är oklar; jfr grodd,
snodd, sådd o. se Noreen V. spr. 4: 64.
- Hit hör roddare, Weste 1807, med
-dd- i anslutning till rodd, äldre
rodare, ännu Adlerbeth 1817, Sahlstedt
1773, y. fsv. rōdhare. - Från fsv.
*rōþsmæn, rōþskarlar, roddare, sjöfarare,
även: Roslagskarlar? (se Sdw.), utgår
fin. Ruotsi, Sverige, svensk; jfr fin.
puosu, båtsman, av sv. båtsman
(Thomson). Se även roskarl, Roslagen,
rospigg.
roder, fsv. rōdher n. - da. ror, från
mlty. rôder, rôr n. = fhty. ruodar, åra,
roder (ty. (steuer)ruder), ags. róðor, åra,
stéor-róðor, roder, av germ. *rō-þra-,
instrumentalbildning till ro (av samma
slag som giller, årder), jfr med samma
bildningssätt, men andra rotstadier litau.
ìrklas, åra, o. sanskr. áritram, roder.
- Jfr under ror.
Rodhe, familjen, enl. Sv. släktkal. 1913
från det skånska gårdnamnet Rodhe.
Härmed åsyftas väl någon äldre form
eller skrivning av något av de ortnamn,
som nu uttalas Rödde, Röe m. m. o.
höra samman med ryd.
rodna, ä. o. y. nsv. även ronna
(såsom i stanna av stadhna), fsv. rodhna,
-u- = isl. roðna; i avljudsförh. till röd,
liksom t. ex. fsv. blotna till blöt.
Genom anslutning till röd: ä. nsv. rödna
Kolmodin Qv.-sp., sv. dial. rönna (gotl.
ränna), no. raudna.
rodnad, Columbus o. Dahlstierna:
rådnat, Lind 1749, jfr Gyllenhielm m. fl.:
rödnat, -d; ombildning av sbst. rodna,
t. ex. Serenius 1741 (liksom ledsnad av ä.
nsv. sbst. ledsna osv.), rod(h)ne, t. ex.
Bib. 1541: morgonrodhne, jfr Hels. 1587:
rödhne; i sin tur ombildat (i anslutning
till vb. rodna) av fsv. rudhme m.,
rodnad ~ isl. roðmi, bildat som fsv. fitme,
fetma, till fet (alltså med avljud), motsv.
da. rødme (med anslutning till rød),
vartill avledn. fsv. vb. rudhma, rodna,
da. rodme. - En annan likbetydande
bildning är ä. nsv. roda, Bib. 1541:
morghonrodhe, fsv. *rodhi = isl. roði;
en urgammal avljudsform till röd
såsom fsv. dovi, dvala, osv., till döv, el.
hiti, hetta, till het. - Ty. röte, rodnad,
fhty. rôti f., är däremot en avledn. av
röd på germ. -īn- av samma slag som
t. ex. vrede av vred.
Rodrik, mansn., från ty.: hty.
Roderich av fhty. (H)rôderîch osv. = fvnord.
Hrórekr, fno. Rǿrekr, fsv. Rörik (vanligt),
varav fornryska Rurik (lånat åter i sv.
Rurik); även lånat i fir. Ruadrach; av
stammen i isl. hróðr, berömmelse (se
ros 3 o. under Robert, Rudolf), o.
adj. rik (jfr Fredrik osv.). - Det fsv.
Rørik ingår i fsv. gårdn. Rörikst(h)orp,
nu Rörestorp Värnamo sn Smål.
roff, se ruff.
roffa, Österling 1708, Serenius, från
ty.: antingen ett Hy. *roffen, biform till
ruffen, hastigt rycka (Falk-Torp; jfr
ruff 2), el. mlty. rôven = röva (Tamm
Fon. kännet. s. 23; jfr under skuffa);
i alla händelser besl. med röva.
Rogberg, familjen., gammal
småländsk prästsläkt, efter Rogberga sn
Smål. (se under råg).
rojalism, av f ra. royalisme, liksom
rojalist, av fra. royaliste, avledn. (med
egentl, grek. ändelser) av fra. royal,
kunglig, av lat. rēgălis (jfr regal), till rēx
(genit. rēgis), konung (se regera, rik).
rokoko, Sturzen-Becker 1850:
bläckhornsfatet af rococo; om viss konststil
el. konstperiod vanligt först under 1880
- 90-t.; tidigare blott i sammans., t. ex.
-manér Brunius 1857, -stil
Estlander 1867 osv.; av fra. rococo ds., inom
konstnärskretsar (o. 1800) uppkommen
skämtsam bildning till rocaille, hop av
små stenar, musslor o. d., till roc, klippa,
roche, ital. rocca, sten (antagl. keltiskt);
rokoko alltså egentl.: i rocaille-stil.
Roland, se Robert (slutet).
Rolf, mansn., motsv. fsv. Rolver
(redan runsv. rul[u]fR Ögtl.), isl. Hrolfr,
fda. Rolv, av ett urnord. *HrōþuwulfaR
(fsv. Rōþolver, fda. RhuulfR
Helnæs-inskr.) = fhty. Hruodulf, varav ty.
lånordet Rudolf (se d. o.). I sv. är sannol.
Rolf, att döma av uttalet med f för
väntat v (jfr halv - isl. halfr),
upptaget från den isländska litteraturen
(liksom Alf, Einar, Fritiof, Hjalmar
m. fl.), väl närmast efter Rolf Krake.
Rolf : Rudolf = Alf : Adolf. -
Ingår i gårdn. Rolstorp Svenarums sn
i Smål., fsv. Rolfsthorp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
