Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - risk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
scripad, kratsande. - Hit hör fsv. o. sv.
dial. riva, rävsa.
rival, 1708 = ty., av lat. rīvālis ds.
(jämte rīvīnus: fbulg. rĭvĭnŭ f. ö.
dunkelt).
1. ro, höft, t. ex. Gyllenius 1652:
roon (best. f.). Enl. Noreen V. spr.
3: 90 väl samma ord som no. rō f.,
ringformig omslutning, holk, av urnord.
*wra(n)hō-, varav wrō- med ljudlagsenligt bortfall av w före r + ō även i
östnord, språk, medan t. ex. i genit.
w kvarstår före ā, från vilka kasus
vrå utgår; egentl.: böjning, krökning;
se f. ö. vrå o. vränga. Med avs. på
betyd.-utvecklingen jfr i så fall under
höft o. i fråga om växlingen ro o. vrå:
rota o. ä. da. vraade samt sv. dial. ōn
o. sv. van. Då emellertid ordet i dess
svenska betyd, står isolerat, kunde man
med Falk-Torp s. 937 snarare tänka
sig, att ordet vore en nybildning till
det som plur. uppfattade sv. dial. rör,
ljumske (jfr isl. hrǿrar f. plur., da. dial.
røre; ävensom sv. dial., fsv. rös o. no.
røyr, varjämte sv. dial. res = no. reis-,
en i formellt o. etymologiskt avs.
dunkel grupp). Men häremot talar i sin
tur den bestämda betyd.-skillnaden.
2. ro, vila, fsv. rō - isl. ró, da. ro,
mlty. rôwe, rouwe, fhty. ruowa (ty.
ruhe), ags. rów, av germ. *rōwō-, jämte
*rǣwō- i mlty. râwe, fhty. râwa; jfr
grek. erōé upphörande, vila (av *erōu̯ā).
- Härtill: vb roa (sig), till ro i den
i ä. sv. o. ä. da. uppträdande sekundära
betyd, av ’nöje, tidsfördriv’ (egentl.:
under vilan), ä. nsv. ro(a) sig, vila sig,
ännu t. ex. Swedberg, i ä. nsv. (ofta)
o. i vissa dial. roga sig (jfr till
ljudutvecklingen under mogen, trogen), fsv.
rōa(.s), ha ro; jfr moja sig. - Rolig,
i ä. (n)sv. ’lugn’, ännu hos Stagnelius,
fsv. rōliker, lugn, da. rolig ds. - De
många gård- o. villanamnen på -ro, t. ex.
Sofiero, Annero osv., med motsvar.
i Danmark, äro efterbildningar av ty.
-ruhe i t. ex. Karlsruhe. Se Sahlgren
Vad skall villan heta? s. 9. - Gotiskan,
där möts v. ord ej är uppvisat, har i
stället rimis n., besl. med grek. ēréma,
lugn, vila, sanskr. ramatē, vilar o. d.,
litau. rìmti, vara lugn, osv.
3. ro, vb, fsv. rō, rōa = isl. róa (ipf.
rera), da. ro, mlty. rôjen, mhty. rüejen,
ags. rówan (eng. row), av ie. roten ere
i lat. remus, åra, grek. erétēs, roddare,
sanskr. aritram, roder, osv. Jfr rodd,
roder. - Med avs. på -w- i ags. rówan
jfr ags. grówan (= gro), blówan,
blomstra (jfr blomma) m. fl.
rob, J. G. Oxenstierna 1770, plur.
förr stundom -ar t. ex. Dagl. Alleh.
1793, Moberg 1815, av fra. robe, lång
klädning, talar m. m. = ital. roba,
provenç. rauba, klädning; i sin tur från
germ. spr. = fhty. roub, rov, ags. réaf,
byte, rustning, fäll, klädnad, fsax. rôf
osv. = sv. lånordet rov. l fråga om
betyd.-utvecklingen se närmare under
rov slutet.
[robank, sv. dial. se rubank.]
robbert, Tersmeden 1735 (o. 1780):
robbertar plur. = da. robber(t), rubber(t),
ty. robber, från eng. rubber, spelparti;
enl. somliga samma ord som rubber,
som gnider, gnidlapp m. m., till rub,
gnida, besl. med rubba; i så fall egentl.:
tävlan el. dyl.; dock mycket ovisst. -
Med avs. på det oursprungliga -t jfr
t. ex. buffert, hävert, kamfert,
koffert, loggert, skonert.
Robert, mansn., från ty. el. eng.
Robert, egentl, tyskt namn, av fty.
(H)ruod-per(a)ht, Ruodpert, Rodbert m. m. (varav
även Rupert o. Ruprecht) = isl.
Hróðbjartr (väl ett ombildat lånord);
till germ. *hrōþ- i got. hrôþeigs,
segerrik, isl. hróðr, berömmelse, osv. (se ros
3 o. Rodrik [Rurik], Rudolf, Rolf,
Rutger), o. germ. *berhta- (= adj.
bjärt), jfr Albert, Engelbrekt,
Heribert osv. - En forntysk kortform
av detta namn är Rubo (Ruobo osv.),
vartill avledn. Rubin, höll. Rub(b)en,
varav med patronymiskt -s (såsom i
Lütkens osv.) det bekanta
konstnärsnamnet Rubens (Muller Tijdschr. voor
nederl. taal- en letterk. 29: 103,
Schönfeld ibid. 30: 239). - Hit hör även
Roland, av fty. Hrodland m. m. = ffra.
Rol(l)and, ital. Orlando.
robust, 1681: ’en robust och stark
man’ (i litter. dock egentl, ett
1800-tals-ord) = ty. = fra. robuste, av lat.
rōbustus, stark, kraftig, egentl.: av järnek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
