Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - resolut ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
4. reva, ranka, humle-, jord- osv.,
Sylvius 1682, äldre ofta ref, 1670,
Serenius o. ännu Dalin 1853, den senare:
»äfven refva», motsv. no. jordrev, fhty. reba,
rebo (ty. rebe), ranka, väl av germ.
*riƀō(n), jfr da. revling, Empetrum
nigrum, sannol. till rev l, snöre, se Noreen
V. spr. 3: 186.
revansch, från fra. revanche,
vedergällning, hämnd, av vb. revancher, av
låt. *revenditicāre, som förhåller sig till
fra. vente, försäljning (av *vendita), som
t. ex. arracher, lösrycka m. m., till rapt,
bortrövande; till vendre, sälja, av lat.
vendere ds., till vēnum (ack.),
försäljning, o. dāre, giva, jfr sanskr. vasna-,
pris, lön; alltså: låta (segraren) betala
(sin seger). Knappast däremot till
venger, hämnas (lat. vindicāre = sv. vindicera).
revel, -ä- Bib. 1541 osv., ännu Weste
1807 jämte -e-, jfr refla Serenius 1741
= ä. da. revel, da. revle; väl dimin. till
rev 3, sandrev. Enl. Noreen V. spr. 3:
187 är rävel snarast ett annat ord,
motsv. isl. refell, remsa, avledn. av rafr,
strimla av flundrekött. - Härtill, enl.
Karsten Germ.-finn. Lehnw. s. 215, möjl.
det estl. stadsn. Reval (fin. Rääveli),
fsv. Ræfle 1335, til Reffla 1365; i så
fall egentl, svenskt namn; dock mycket
ovisst.
revelj, Spegel 1685: blåsa Reveille,
av fra. réveille, till réveiller, väcka, till
lat. vigilāre, vaka (jfr vigilera, vigör;
urbesl. med vacker o. vb. vaka). Med
avs. på sv. -lj- jfr batalj, medalj,
seralj.
reveny, C. Bonde 1658, av fra. revenu,
egentl.: det som kommit tillbaka, till
participstammen i revenir, återkomma,
av lat. revenīre ds. (se advent).
reverens, G. I:s reg. 1556: reverentz,
i betyd, ’vördnadsfull hälsning’ t. ex.
Dalin 1738: ’Ramborg . . gör honom en
djup reverence’; från ty. reverenz o.
fra. reverence, av lat. reverentia, vördnad,
senare även: vördnadsbetygelse, till
part.-pres.-stammen av reverēri, vörda,
högakta, av re- o. verēri, respektera, ha
försyn, blygas (urbesl. med var 3,
varse).
revers, G. I:s reg. 1557 ; ’Hertigh
Johans revers på förstendömet Finland’,
från ty. =, förr neutr., av mlat.
reversum, svar, egentl, part. pf. pass. n. till
lat. revertere, vända om, av re- o. vertere,
vända (urbesl. med varda).
Etymologiskt identiskt med revär. Jfr
pervers, vers. - Hit hör också reversal,
G. I:s reg. 1557.
revetera, från fra. revêtir, belägga,
fodra, bekläda m. m., av re- o. vêtir,
bekläda, av lat. vestīre ds., till vestis,
klädnad (varifrån ytterst sv. väst 1),
urbesl. med var 4 (i bolstervar o. d.).
Jfr travestera.
revider, boktr., 1890-t., förkortning av
reviderark 1757 o. d., till lat. revidēre,
återse, i mlat.: (noggrant) genomse (=
sv. revidera; av re- o. vidēre, se, jfr
vidimera), vartill mlat. revīsio (genit.
-ōnis), (noggrant) genomseende - sv.
revision (- ty.). Jfr revy.
revir, Lind 1749 (jfr nedan), från ty.
revier, av mhty. rivier(e), distrikt, område
- mhty. rivier, bäck o. d., mlty. rivër,
flod, av fra. rivière, flod, strand = ital.
riviera, strand (i sv. Rivieran, om
Medelhavets strand), avledn. till lat.
ripa, strand (urbesl. med vb. riva). -
Tidigare i nu obrukliga anv., t. ex. 1674:
det Flanderske Reveer, snarast i betyd,
’strandområde, kust’.
revolt, Ekeblad 1655 om franska förh.,
Duwall 1667 om dalkarlarna, M.
Stenbock 1712, från fra. révolte, till révolter,
uppresa sig, av ital. rivoltare, göra
upprorisk, bildat av lat. re-, åter, o.
volūtus, part. pf. pass. av volvere, välva,
rulla (jfr volt l, volym; urbesl. med
välta). Jfr följ. o. revolver.
revolution, 1680 i allm. betyd.,
omvälvning; i specifikt politisk betyd, mera
allmänt först o. 1792 = ty. = fra.
révolution, av senlat, revolūtio
(genit.-ōnis), omvälvning; se föreg. Gammalt
ord, men med politisk betyd, allmänt i
Europa först under franska
revolutionen, då också sbst. révolutionnaire
uppkom (- sv. revolutionär, Stockh.
Post. 1792, om. förbi i Brüssel; såsom
adj., i icke politisk betyd., dock redan
1757).
revolver, Eneberg 1862 (ännu ej hos
Dalin 1853), av eng. revolver, uppfunnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
