- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
620

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rackla ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Lundgren 1851 = no. ra/c/a; väl urspr,
samma ord som föreg., med samma
betyd.-växling som hos vanka o.
därmed besl. ord. - Härtill: racklig, t. ex.
Hedenstierna 1894, o. osv. dial. r äckel
n., ruckle (jfr d. o.).

3. rackla, harkla, L. Petri: rakla,
Blanche, Wretlind 1897 osv.,
Ijudhär-mande liksom harkla, ä. nsv. o. sv.
dial. kr åklä osv.; jfr rossla; se f. ö.
under rackelhane.

1. rad, sbst., fsv. radh = isl. rp<5,
da. rad, mlty. rät (-c?-), av germ.
*rapö-el. *raÖö- = ie. *rotä, motsv. npers.
rada, rad, ordning, av fpers. "rata el.
*rata-, i avljudsförh. till osset. rad,
ordning, av ie. *röto- el. *reto-, -ä. [-Knappast,-] {+Knap-
past,+} såsom antagits, besl. med litau.
redas, ordning, som väl lånats från
slav. (fslav. reda, ordning, av *rendo-);
däremot torde litau. reju, lägga i varv
el. ordning, vara rotbesläktat med rad.
Liden Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 585.
F. ö. möjl. ytterst sammanhängande med
roten i råda. - Samma ord är y. fno.
radh, långsträckt jordrygg längs kusten,
no. rad n., även: stor grusbank (bl. a.
i ortnamn) = fsv. rap i ortnamn, t. ex.
sjön. Rapkalf = nsv. Radkalven Smal.
= ty. ortnamn på -rad(e), -rath (se
förf. Sjön. under Radkalfven, Ralången
o. jfr Kalven). - Jfr rädda.

2. rad, dialektord, rask, snabb, lätt
att göra o. d., fsv. radher, rask = isl.
hraör, no. ra(d), da. dial. rad adv.,
strax, mlty. rät (genit.-cfes), rask, fhty.
(h)rad, (h)redi (jfr ty. gerade, rak m. m.,
som dock även kan höra till biformen
utan h-, se nedan), ägs. hraid, hrcsd,
rask (jfr eng. rather, hellre, snarare), av
germ. *hrapa-, *hrada-, besl. med litau.
api-kratai adv., raskt, m. fl. under rädas
anförda ord. - Härjämte ett germ.
*rapa- ds. = got. raps, lätt, ägs. rced
snabb, fhty. rado; väl besl. med fir.
rethim, löper, lat. rota, hjul, osv., varom
se ratt; jfr även under rask 2. -
Härtill: sv. dial. r åh än t, hastigt till hands,
bekvämt; jfr även -hänt.

radband (av pärlor, använda t. ex.
av katolikerna), Uggla 1746, Weste 1807;
folketymologisk ombildning av det i
äldre nsv. vanliga raband, ännu Sahl-
stedt 1773, fsv. rafband,jfr tilln. raband
(som dock liksom fno. raband kan betyda
’raband’; jfr Kahle Ark. 26: 247) = fno.
räf band, rabband, till räv, bärnsten
(se d. o.).

radda opp, i relativt obetonad
ställning utvecklat ur rada öp p (upp); jfr
bädda, brassa (på; till brasa), (sv.
dial.) lägga. - Härtill sbst. rädda,
t. ex. Lidforss Gerv., som dock kan
vara en av verbet oberoende
hypoko-ristisk bildning till rad.

radera, 1663 (Åbo), efter ty. radieren,
från lat. rädere, skrapa, kratsa, skava,
till vars pf.-participstam rasera (se d. o.).

radie, t. ex. 1842, väl en nybildning
till plur. radier, 1820 (efter ty. plur.
radien), förr i stället radius = da.
ra-dius osv., av lat. radius, stav, hjuleker;
stråle, varav fra. rai, vartill avledn.
rayon, stråle, eker, avdelning, varifrån
sv. r aj o n g. Jfr radium.

radikal - da., ty. m. fl., från fra.
radi-cal, av nlat. radicalis, avledn. av lat.
radix (genit.-zczs), rot (urbesl. med sv.
rot); alltså: som rycker upp med
rötterna el. dyl. - I politisk betyd, hos
oss från 1820- o. 30-talen, t. ex.
Stockholms Courier 1820 som sbst. om eng.
förh., Aftonbladet 1831 som adj.

radium, bildat av makarna Gurie till
lat. radius, stråle (se radie); alltså:
som utsänder strålar.

[Radkalven, sjön., se rad 1 slutet.]

[raffa, sv. dial., rycka, se under följ.]

raffel (tärningsspel), 1754, Bellman,
Weste, jämte vb. raffla, Serenius 1734 =
da. rafle vb; väl från ffra. raffle,
tärningsspel (varav meng. rafle ds., eng. raffle,
ett slags lotteri); egentl, av germ.
ursprung: mhty. räf len, ravelen, hastigt
rycka till sig (ty. raffeln), avledn. av
raffen ds. (varav ä. nsv., sv. dial. raffa)
= mlty. rapen (varav sv. rappa till
sig); se närmare rafsa. Möjl. har
dock ordet kommit till Norden genom
medellågtysk förmedling; jfr mlty. ravel,
namn på ett spel som de hanseatiska
kontoristerna idkade i Bergen; så enl.
Noreen V. spr. 3: 444, som antar
utbyte av mhty. f mot sv. ff. Jfr raffla.

raffinad, av fra. raffinade, till rafftner,
rena, göra fin - ital. raffinare, rena,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free