Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
somliga lån från) mlty. påk, dolk, jfr
mlty. pöken, sticka, meng. poken (eng.
poke). Samma ord el. i alla händelser
besl. är sv. dial. påk, påg, gosse, da.
pog, i dial. också ’stor karl’; av
somliga väl med orätt fattat som lån från
mlty. påk (se ovan); jfr no.
avljudsfor-men pauk, liten gosse m. m., o. pauk,
tunn käpp; med samma betyd.-övergång
som i dräng m. fl.; jfr under l ur k o.
prygel.
Pål, mansn., fsv. Päl = isl. Pall, med
kristendomen inkommet från ägs. Pål,
av lat.-grek. Paulus, grek. Paulos.
Härifrån även mlty. Pavel, varifrån fsv.
Pavel, ä. nsv. Pavel, ävensom det egentl,
lågty. familjen. Pagels (med genit. s}.
En yngre lånform är Paul = ty., fra.
osv. - Samma namn ingår även i ortn.
Pålsjö vid Hälsingborg, av äldre
Po-velskiöp, Pawelsköb. - Om uttr. Pär
och Pål se Pär.
påle, fsv. päle, päl = isl. pall, no.
paale, mlty. päl, fhty. pfål (ty. pfahl),
ägs. pal (eng. pole), urgammalt germ.
lån från lat. pälus, av ie. *pakslo-, till
roten påg, påk, i lat. pango, fäster,
fogar, päx, fred, egentl.: fastställelse;
ur-besl. med foga o. fack; se även
palats. Sv. dial. päl, da. pcel tycks
innehålla samma vokal som östfris, pel. Jfr
palissad. - En påle i köttet, efter
gamla bibelövers. 2 Kor. 12: 7 (i den
nya: ’en törntagg i mitt kött’).
[Pålsjö, ortn., se Pål.]
påse, ä. nsv. även posse (t. ex. ack.
possa R. Foss’1621), sv. dial. dessutom
puse, fsv. posi, posse, pusi = isl. posi,
da. pose ds., fhty. pfoso, pung, ägs. pösa,
pusa, påse; av germ. *pusan-, i
avljuds-förh. till isl. puss, pung, Ity. puse, pung,
cunnus; till germ. roten pus, svälla o. d.
(se puss l, pösa), med samma
betyd.-utveckling som i bälg. -
Växelformerna påse o. posse förhålla sig till
varandra som sv. dial. måse o. sv.
mosse: i riksspr. ha i båda fallen olika
dialekttyper segrat. - Ha rent mjöl
i påsen, motsv. i da.
påsk, Bib. 1541: -a, y. fsv. poskä 1516,
poscar, påskar f. plur. (kvarlevande som
påskar, påsker i Dal. o. på Gottl.) =
isl. påskar m. plur., da. paaske, mlty.
påsche o. pdschen plur., got. påska,
från mlat. pascha (fra. påques), av hebr.
pesach, påskalamm. - I ty. i stället
Östern, av fhty. östarun plur., o. i eng.
Raster, av ägs. éastron plur., enl. Beda
venerabilis (f 735) efter en anglosax.
gudinna Eostrae (jfr Braune PBB 43: 410);
besl. med öster.
påstruken, värd., berusad, Lilljebjörn
1867; med samma betydelseöverföring
som i s m ord.
påstå, i modern betyd, t. ex. J.
Celsius Disa 1687 (vid samma tid även
’göra anspråk på’, t. ex. 1685) - da.
paastaa; en bildning av samma slag o.
med samma bet3rd.-utveckling som mlat.
insistere (jfr eng. insist upon o. sv.
insistera), av lat. insistere. Båda orden
betyda egentl, ’stå el. ställa sig på’,
sedermera använt för att beteckna
hävdande av sin eganderätt el. riktigheten
av sin utsago. Jfr ä. nsv. stå på något
i samma el. liknande betyd., t. ex. ’lagh
haffwer offta ståt ther på fort / Att wij
skulle haffwa sat honom bort (i
skolan)’ Kondeletius 1614, el. ’Hwar han
wil stå på the fåfenge ceremonier’
Gustaf II Adolf; jfr även ä. nsv. bestå på
något t. ex. Gustaf II Adolf = ty. auf
etivas bestehen; ävensom de nsv. (värd.
el. vulg.) uttr. det kan du sätta dig på,
slå dig i backen på. - Ur dylika uttr.
med stå på har påstå uppkommit,
tidigast kanske i infin., t. ex. O. Petri
Kr.: ’han skal haffua ena rettferdigha
säck på stå’, sedermera sammansmält
till ett ord. Under 1700-t. betyder det
synnerligen ofta ’göra anspråk på’ o.
’påyrka’, betydelser som stå den
ursprungliga nära. Det under 1600-t.
förekommande påstå är i regeln
liktydigt med ’vara, räcka’ o. är en
parallellbildning till det liar behandlade.
påta, Spegel 1685, Peringskiöld 1710,
Linné osv. = no. pota, påta, peta, da.
dial. pode, motsv. ägs. potian, sticka,
stöta (jfr eng. pilt), mholl., ofris, poten;
jfr ofris., Ity. pöleren, sticka upprepade
gånger. Besl. med (men sannol. ej,
såsom antagits, avlett från) no. pot, käpp,
mlty. pote, ympkvist (da. podé). Besl. är
möjl. också sv. putta, knuffa, stoppa =
da. putte (jfr pu t ti.p an na). Bildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
