Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - profoss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställa (= sv. p ön era; jfr särsk. post 1).
- Till part.-stammen propösit- hör
proposition. - Jfr apropå, p rop s a.
proportion = ty., av fra. =, av lat.
proportio, förhållande, jämnmått, av
pro-, i förhållande till, o. portio, del
(se portion).
propp, Stiernhielm 1644 = da. prop,
från mlty. prop(pe) - ty. pfropfen,
meng. proppe (eng. prop, stöd; jfr
pit-props). Härtill: vb. proppa, P. Erici
1582: ’fylla och proppa’, fsv. (samön)
proppa God. Ups. G 20 = da. proppe,
från mlty. proppen = ty. p fr öp fen.
Formerna ty. dial. prumpfen ds., Ity.
pram-pen, trycka, pressa, ty. pframpf, som
tjänar till att stoppa med, sv. dial.
primpa, äta el. dricka omåttligt, proppa
i sig, synas hänvisa på bildningar av
imitativt ursprung med bland dylika
vanlig formväxling. - Ett helt annat
ursprung har ty. pfropfen, ympa, avledn.
av fhty. pfrofa, ympkvist, vilket liksom
så många andra fruktodlingstermer (jfr
ympa) kommit från romarna, av lat.
propägo ds., bildat av lat. propägäre,
fortplanta (se propaganda); jfr t. ex.
Lucidor (Sv. vitt.-samf. 4: 397): ’Then
som i sin Stamm proppar / Hwadh
andras grenar spilt’.
proprieborgen, se proper.
propsa, Svedelius Ant. ur mitt förfl.
lif 1890: ’vi »propsade», såsom det
kallas, med dem, som ansågos
obeslutsamma’. Ordet härstammar sannol. från
studentspr., varför i sin mån belägget
från Svedelius talar, ävensom den
omständigheten, att det ännu har ett
ganska begränsat spridningsområde o. ej
uppträder i dial. Möjl. med Tamm Fon.
käunet. s. 41 ombildning av fra.
pro-poser, föreslå (se p rop ön e ra). Den
yngre konstr. med på beror på
inverkan från pocka.
propå, se apropå.
prosa, Lagerbring 1748, Sahlstedt
1773, av lat. prosa, av prörsa (oratio),
fem. till prorsiis, *provorsus, vänd framåt,
till pro, fram, o. verto, vän der (se varda);
alltså: rättframt tal, i motsats till vers.
I ä. tid även den fra. formen prose,
t. ex. fru Lenngren 1794.
proselyt, B ib. 1541 = ty. proselyt,
fra. pröselyle, av grek. prosélijtos, i Nya
test.: en till judendomen omvänd
hedning (jfr Matt. 23: 15), egentl.:
nykomling, som anlänt, kommit till, av prös-,
till, o. -elytos, kommen, jfr elevthö,
kommer, Hesych., futur. elévsomai osv.
prosit, i fråga om nysning o. d.:
Lagerström 1731, Broman 1741, Bellman
1769: ’Nös du? Prosit, lilla vän’ = ty.
(i betyd, ’skål!’), av lat. prosit, må det
gagna, till prödesse, till pro, fram, o.
esse, vara. Om innebörden av uttrycket,
då det användes vid nysning, se under
nysa. - Icke sällan även såsom uttr.
för förvåning.
prospekt = ty. osv., av lat.
prospec-tns, utsikt, till prospicere, se framför sig,
av pro-, fram, o. spzcere, se, skåda (se
spektakel o. jfr respekt, egentl.:
seende tillbaka).
prost, fsv. prost, proest, proaster,
pro-vaster m. m., föreståndare, domprost,
prost = da. pro(v)st, från mlty. provest,
mhty. pr obest (ty. probst), ägs. pro fast,
varifrån isl. profastr; av mlat.
proposi-tus, ombildning av lat. prcepositus,
föreståndare (varav fra. préuöt), av prce,
före, o. positus, ställd, part. p f. till
po-nere, ställa, lägga (sv. p ön er a). Egentl,
samma ord som profoss. - A. sv.
probst, t. ex. Serenius, Lind, beror på
lån från ty.
prostituera = ty. prostitaieren, fra.
prostitner, av lat. prostituere, offentligen
prisgiva, ställa fram, av pro-, fram, o.
statuere, ställa (se statuera). -
Härtill: prostitution =. ty., fra., av lat.
prostitutio.
protegé, av fra. protegé, skyddsling,
part. pf. till protéger, skydda (= sv.
protegera), av lat. prötegere av pro-,
för, o. tegere, täcka (urbesl. med tak,
täcka). - Av det lat. vbalsbst.
protec-tio, skydd, är avlett fra. protectionnisme,
skyddstullssystem, varifrån sv. p rot
ek-tio nism; liksom fra. protectionniste,
eng. protectionist, varav sv. p rot
ek-tioni st.
protest, äldst, t. ex. Gustaf II Adolf
1628, om växlar; på 1600-t. stundom i
den urspr, betyd, ’försäkran’; förr
(stundom neutr.), jfr fsv. protestering,
offentligt betygande o. d. = ty. protest, till lat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
