Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - polyp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1578: portulaca, f. ö. pottulaca 1613,
pottlat 1640, portulac 1642, portlacka,
portlak(e) m. m. = ty., av lat. portulāca,
avledn. av portula, liten port, på grund
av att fruktkapseln öppnar sig med ett
lock.
portvin, Linné o. 1750: ’port eller
oporto vin’ (om eng. förh.), av eng.
port-wine, för äldre Oporto-wine, dvs.
vin från Oporto, av o porto, hamnen,
till lat. portas, hamn (se under fjärd).
portör, i modern betyd. 1852, av f ra.
porteur, bärare, till porter, bära, av lat.
portäre ds. (se ex-, transportera osv.),
egentl, frekventativ till ett *poreo = vb.
färja, forsla (kausativum till vb. fara).
Jfr portativ, portepé osv.
porös, se por.
posera, se paus.
position, av fra. =, av lat. positio
(genit. -oms), ställning, till pönere, sätta,
ställa (se ponera).
1. positiv, adj., bestämd, fastställd
= ty., av fra. positif, av lat. positivas,
egentl.: ställd, satt, till/>ö/7ere (jfr föreg.).
2. positiv, sbst. (musikinstrument),
i betyd, ’orgel’ t. ex. Bureus 1625,
L. P. Gothus 1631, i modern betyd,
vanl. o. 1840, jfr Blanche Positivhataren
1841 = ä. ty., av lat. (organum)
posi-tlvam, alltså egentl.: som kan uppställas,
till föreg. Jfr mhty. portativ (se
portativ). Förr även vevpositiv t. ex. J. M.
Bergman 1851, Dalin 1853. -
Etymologiskt samma ord är t. ex. positiv
(fotogr.), i motsättning till negativ. -
Danskan har i stället lirekasse, motsv.
ty. leierkasten, till lyra o. ty. kasten,
låda.
possessionat, 1719, som titel Sthlms
P. 1792: ’Possessionaten Rydman’, jfr
Onkel Adam Gust. Nords gesällv. 1862:
’Bonden Anders Persson ville låta kalla
sig herr Persson - eller patron, och på
utanskrifter: possessionaten’; avledn. av
lat. possessio, besittning, till possidere,
besitta, egentl.: sitta på (urbesl. med sitta).
1. post (brev-), G. I:s reg. 1558, om
konungens post; t. ex. 1624 i betyd.
’postbud, kurir’, jfr sammans. postbössa
1556 (bössa el. kapsel, som innehöll
tjänstetecken för kronans »brefdragare»)
= da., ty. post, fra. poste (eng. post),
från ital. posta = mlat.: poststation,
egentl.: plats där (post)hästar (för
ombyte) voro uppställda, av mlat. posita
ds., substantivering av fem. till lat.
positus, part. pf. till pōnere, ställa, lägga,
sannol. av *pō-sinere (till pō, av apo,
se av, o. sinere, tillåta) = ponera; i
lat. även positio. Alltså egentl. från
den romerska kejsartidens postväsen
(närmast för befordran av statsskrivelser
o. trupper), vilket i sin tur återgår på
persiska inrättningar. I Sverige från
1636. – Jfr postiljon, depå.
2. post, postering, vaktpost, tjänst
= da., från ä. ty. post(e) (ty. posten),
el fra. pöste (eng. post) = ital. posto,
av lat. positus, ställd (se föreg.). Jfr
postament posto.,
3. post, i räkenskaper - da., från
ä. ty. post (ty. posten) = fra. pöste,
ital. posta, egentl.: insatt el. deponerad
summa, av lat. posita, till pönere, ställa,
lägga; se post l, 2 o. deponera, depå.
4. post (dörr-), fsv. poster,
fönsterpost, fönsterruta = da., från mlty. post
== fhty. pfost (ty. pfosten), ägs., eng.
post, gammalt lån från lat. postis ds.,
av omstritt ursprung. - I vissa skånska
dial. o. i da. även i betyd. ’pump’.
postament = ty.; latiniserande
bildning (*postamentnm), till ty. poslieren
= fra. poster, ställa (- sv. postera),
av post 2.
postiljon, 1648, i instruktion, om
svenska förh. = ty. postill(i)on, av fra.
postillon, av ital. postiglione, till post 1.
postilla, O. Petri 1530 = da. postil(le),
ty. postille, eng. postil, av mlat. postilla;
av lat. post illa verba textas, efter dessa
textens ord; äldst om förklaringen av
en förut uppläst text; sedan:
homile-tisk textförklaring o. slutligen (under
1300-t.) om en årgång av dylika homilier.
posto i fatta posto = ty. posto
fassen, av ital. posto (se post 2).
postrestantbrev, till pöste restante,
egentl, fransk beteckning, till post l
o. part. pres. av rester, stanna kvar (se
rest).
postskriptum, av lat. postscriptam,
det efter skrivna, part. pf. pass. till
postscrlbere, av post, efter (se postilla),
o. scrlbcre (se skriva).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
