Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - plump ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pocker, egentl. = fsv. pocker, pockor
plur., koppor = ä. da. pokker, från mlty.
pocken (- ty.), jfr eng. smallpox, plur.,
till mlty. pocke (= ty.), kvesa, blåsa -
ägs. pocc (eng. pock); jfr ty. likbetyd.
blattern : blatter. Av somliga
sammanställt med isl. poki, påse, mholl. poke,
säck (jfr eng. pocket), ägs. pohha, säck,
ficka (vartill fra. poche, ficka), till en
germ. ljudhärmande rot puk, puh, blåsa
o. d., vartill bl. a. sv. dial. puken,
svullen, uppblåst; jfr buckla, puckel; enl.
Br0ndal Substrater og laan s. 151 skulle
dock de nämnda germ. orden för ’säck,
ficka’ vara av romanskt ursprung (se
pung). - Jämte ’koppor’ betecknade
ordet under 1600-t. även en venerisk
sjukdom, jfr 1609: Fransoser och pocker
o. mlty. de walschen pochen, ä. da. hin
fremmede pocker. Dessa sjukdomar
önskade man sina fiender, jfr ä. da. saa
faa hand pock el. ä. ty. das in Pock
schendt an seel und leyb, das jm Gott
die Frantzosen geb H. Sachs el. eng. a
pox o’ that Shaksp. Tempest (neng. vulg.:
pox ön’t), jfr: the red plague rid you
samma dikt. Sedan blev utvecklingen
ungefär densamma som i fråga om skam
o. ty. Velten (se Valentin): ordet
uppfattades som ett namn på den onde,
möjl. i anslutning till det likbetyd, puke
o. på grund av sjukdomsnamnets
förändring till koppa (koppor); jfr
Spegel 1685: se ut som sielfive Pocker. Med
avs. på ordets användning i svordomar
jfr da. pokkers osv. o. eng. what a
small-pox Shaksp. - Se även p o eken h öl t s.
podager, möts v. y. fsv. podaker P.
Månsson s. 209 (hos honom även med
lat. böjning), podagel, mhty. podagra
(ty. podagra) osv., av lat. podagra, gikt
i fötterna, av grek. podagra egentl.:
fotsnara, alltså: vad som förlamar
fötterna, av pous (genit. podös), fot, o. dgra,
fångst, jakt, jfr agréö, tager. - I fsv.
även fotot, jfr sv. dial. (ben)ol, or (se
orsten).
poem, 1760-t., då i regel: en poem(e);
som neutr. t. ex. Porthan 1774,
Kellgren osv. = ty. osv., av fra. poéme, av
grek. pö(i)ema, till poicln, göra (bildat
som drama, tema osv.). - Härtill
även: Poesi, Spegel 1685, Runius; förr
ofta i betyd, ’poem’ t. ex. 1713 o. ännu
hos Sturzen-Becker; av fra. poésie, av
grek. pöiésis. - Poet, t. ex.
Astero-pherus 1609: poeter plur. av fra. poéte,
av lat. poeta, av grek. poietés
(underförstått: melon el. epon, dvs. sånger el.
episka dikter), alltså egentl.: som gör
(dikter), o. sålunda med samma
betyd.-specialisering som i isl. yrkja, arbeta,
men även ’dikta’ (= yrka), jfr ägs.
UoÖwyrhta, skald, till ett ord motsv.
ty. Hed, av samma slag som isl.
IjöÖa-smiör (jfr under det obesl. ljud).
Ordet poet har sjunkit i värde i förh. till
de germ. orden skald o. diktare
alldeles som t. ex. aktör, artist,
skribent i förh. till de germ. konstnär,
skådespelare o. författare. - Om
avledn. i poetast(er), dålig poet, se
kritikast(er). - Jfr onom ät
opoetisk.
pogrom, ett numera rätt vanligt
tidningsord, om (ofta i provokatoriskt syfte
framkallade) plundringar o. blodbad
(bl. a. av judar) i Ryssland o. Polen,
från ry. pogrömu (uttal. ungef./>a</räm),
egentl.: åska, skräll, av pref. po- (se
Pommern) o. fslav. gromii, dunder
(urbesl. med gramse; se d. o.).
pojke, Prytz 1621, A. Oxenstierna 1640,
fsv. poika i skinnara poika Finnl., från
fin. poika. - Sydsv. påg är obesl. o.
identiskt med påk (se d. o.). -
Pojk-vasker, se under vase 2.
pokal, Schroderus 1639 (på 1600-t.
ofta boc(h)a1, bokat, t. ex. 1640, y. fsv.
bokat P. Månsson) - da., från ty.
pokal, ä. ty. även bocal, av fra. bocal el.
ital. boccale, av grek. bavkalis, lerkrus,
urna. Icke besl. med följ.
pokulera, t. ex. 1818 = ty.
pokutie-ren, av mlat. poculare, till lat. pöculiim,
bägare (se foder 3). Icke besl. med
föreg.
pol, Isogseus o. 1700: war Nordiske
Pool, Swedenborg 1718: polen, polarna
= ty. pol, av grek.-lat. polus, av grek.
polos, hake el. spets, varpå ngt vrider
sig, axel m. m., till pélö, rör sig (urbesl.
med hjul o. väl även med hals). -
Polstjärna, Almanack 1672, Spegel
1685 osv., förr även polarstjärna, t. ex.
Dalin 1853, el. nordstjärna (se d. o.);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
