Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - paten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jfr ä. smal. påla el. patajord (varom
Pira anf. avh. s. 109 f.), ävensom sv.
dial. påta, fördämning, vall, paté,
fiskedam, från finskan.
paten, L. Petri, motsv. fsv. patena,
mhty. patén(e) (ty. patené) osv., av mlat.
patena, av lat. patina, skål (se panna
1), av grek. patdne ds., av samma ie.
rot som patent ävensom famn.
1. patent, i betyd, ’öppet brev’ t. ex.
G. I:s reg. 1556 - da., ty.; av fra.
pa-tcnte, av mlat. paténs (genit. patentis),
egentl, litera paténs, öppet brev, särsk.
från offentliga myndigheter; egentl, part.
pres. av patere, vara öppen (se patén
o. famn). Hos fru Lenngren, i »Den
glada festen», om papper som liknar en
dylik urkund. - Härav sedermera den
moderna anv. i uttr., få el. taga pä t en t
på osv.; egentl, om själva det dokument,
i vilket patenträttighet beviljas.
2. patent, värd.: utmärkt = da., från
ty. patent (urspr, i studentspråket), ur
sammans, såsom patentknöpfe,
palent-striimpfe osv., om varor, som ingen får
efterapa. - I sv. slangspr. även
förstärkande i sammans. såsom
patentidiot o. d.
patetisk = ty. pathélisch, av grek.
pathetikös, lidande, känslofull,
lidelsefull, patetisk, till pathein, infin. (aorist),
lida, o. pdthos n., lidande, lidelse, patos
(- sv. patos; till en ie. rot k’Ånt med
avlägg i slavo-balt. o. kelt. spr.; alls
icke besl. med lat. pati, lida). Jfr
horn e o p a t.
patiens (spel), Valerius 1809 (bildl.),
v. Unge 1831: ’den uselheten att lägga
patience’, av fra. patience ds., egentl,:
tålamod (i denna betyd, i sv. redan på
1630-t.), av lat. paiientia; se följ. o.
passion.
patient, 1589, 1596: ’Patienter och
siwke’, sedan allmänt = ty., av lat.
pa-tiens (genit. -entis), lidande, part. pres.
av pali, tåla, lida.
patina = ty., av ital. =, lackering;
f. ö. dunkelt.
patos, se patetisk.
patrask, t. ex. Dalins Årg.,, Modée
1738, efter fra. patraque (av okänt
ursprung); jfr Nordfelt Ny fil. sällsk. Stucl.
2: 66.
patriark, fsv. patriarke = isl.
patri-arki, mhty. patriarche (ty. patriarch)
osv., av grek. patridrkhes, stamfader, av
patria, härkomst (till pater, fader), o.
en avledning av drkhein, börja, även:
härska (av ovisst ursprung); jfr monark
o. är k e-.
patricier, se följ.
Patrik, mansn., ytterst från iriskan
(fir. Patraicc); efter Irlands apostel o.
skyddshelgon, St. Patricius 3-400-t., av
lat. patricius, varav sv. patricier, till
pater, fader; apostelns inhemska namn
var Sucat.
patriot 1627, i ä. tid även: landsman
- ty., av fra. patriote, av grek.
patri-Ötés, inföding, landsman, avlcdn. av
pdt-rios, hörande till fäderna el. förfäderna,
till pater, fader.
1. patron, t. ex. 1635 i betyd,
’skyddsherre’, som titel t. ex. 1751: Patron
Fahlén i Dijö (jfr språkprovet under
possessionat); med acc. patron Börk
Dar. 1688 (jfr sv. dial. t. ex. Uppl.);
fsv.: skyddshelgon = mhty. patrön(e),
om Kristus (ty. patron, beskyddare,
gynnare, skyddshelgon), av lat. patrönus,
skyddsherre, till pater, fader. Jfr följ.
- Härtill patron a t, patronell (om
pastorat), jfr fsv. patronarcetter,
patro-natsrätt.
2. patron (gevärs-), som militär term
t. ex. 1554 = ty. patrone, av fra.
patron, modell, mönster; egentl, samma
ord som föreg. I betyd, ’modell’ även
i ä. nsv. t. ex. 1655.
patrull, 1527: patrullerna, 1677:
patrull, 1679: patrouiller, stundom även
patroll (1740), av fra. patrouille, till vb.
patrouiller, av patouiller, även: traska,
till patle, tass.
patschuli, 1853: -schonli, jfr Ulla v.
Heland 1842: ’den patcholiluktande
Pontin’ = ty. patschuli, från fra. patchouli
(varav eng. =); väl från eng.
patch-leaf, egentl.: blad av patch, ett urspr,
ostindiskt växtnamn.
patt, Linné 1732 = da. patte; sannol.
barnspråksbildning av samma slag som
likbetyd, sv. o. no. dial. pappe, tatte;
no. titta, ä. nsv. titt, liss, ty. zitze osv.
el. som isl. patti, litet barn.
Paul, mansn., se Pål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
