- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
559

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pacifist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

P.



pacifist, nytt ord (liksom t. ex.
aktivist), jfr lat. pācificus, som gör el.
sluter fred (varav fra. paciftque,
fredsälskande, stilla; jfr Le Paciflque, Stilla
havet), till pāx (genit. pācis), fred (jfr
paktum; urbesl. med foga), o. facere,
göra (se facit).

pack, G. I:s reg. 1535: thet packet,
dvs. byket = da. pak, från ty. pack el.
mlty. pak, av ty. pack (motsv. packe)
i betyd, ’tross’. Betyd.-utvecklingen
beror därpå, att en armés tross vanligen
bestod av de sämsta trupperna. Jfr
tross i föraktlig bemärkelse ävensom
bagage hos t. ex. Bellman. Se f. ö.
packe.Med pick och pack,
Schroderus 1620 = da. med pik og pak, jfr
ä. da. pikpak, sannol. ombildat efter ty.
mit sack und pack (varav ä. n sv. medh
sack och pack
1625) i anslutning till
andra liknande uttr. med reduplikation
o. sekundärt avljud; jfr virrvarr osv.
Även utan med, t. ex. Bellman: ’Movitz
tog sitt pick och pack’ osv.; jfr
Schroderus 1626: ’sitt pack och byltor.’

packa sig (i väg), fsv. pakka sik (af,
bort, ut)
= da. pakke sig, från mlty.
sik pakken, ty. sich packen; egentl.:
packa in för att begiva sig åstad; jfr
fra. faire son paquet osv.; till pack o.
packe.

packe, fsv. pakke = senisl. pakki,
från mlty. packe = ty. pack (se pack)
o. packen, meng. pakke (eng. pack</i>),
motsv. ital. pacco (se paket); av
dunkelt urspr.; möjl. på ett el. annat sätt
sammanhängandemedlikbetyd. isl. baggi;
jfr bagge o. bagage.

padda, i ä. nsv. stundom även patta,
fsv., isl. padda = da. padde, mlty.
padde, mholl. även pedde, meng. padde,
podde.
Av mycket omstridd
upprinnelse. Bl. a. fört till grek. bátrakhos,
groda, el. till l ty. pad, fotsula, med
syftning på djurets karakteristiska fötter,
varom särsk. Marstrander Afhandl. viede
S. Bugges minde s. 243 f. (med
paralleller); ävensom till germ. *paþa-, väg
(se Medelpad). Dubbelkonsonanten
beror här som i flera andra
likbetydande namn på kortnamnsbildning; jfr
(sv. dial.) pugga, groda, ags. frogga
(eng. frog), tadde (till tádige, se nedan),
sydty. dial. krott, ty. quappe, grodunge
(se kvabba). Den karaktär av
’smeknamn’ el. dyl., som tydligen tillkommit
en hel del benämningar på dessa slags
djur, framträder stundom även genom
diminutivändelse, vanl. -k, såsom i eng.
paddoc, Ity. lork, isl. frauki (se frö 2),
sv. dial. tosk (se tossa 2) osv., el.
genom stammar hämtade från
barnspråket, såsom ags. tádige (eng. toad). Att
dessa ord nästan regelbundet av
etymologerna betecknas som till sin härkomst
dunkla, talar i sin mån (liksom betr.
flera andra ordgrupper, se t. ex. labb)
för riktigheten av den här givna
tolkningen. Se f. ö. förf. NTfF 3R 12:62 f.
Den starka form- o. namnväxlingen
sammanhänger sannol. delvis med de
mytiska föreställningarna om paddor o.
grodor – de hörde till de s. k.
själadjuren –, som föranledde skapandet av
eufemismer o. ’noanamn’; se tossa 2.
I Runebergs ’Nu hafva de gått som
paddor’ (löjtnant Zidén), med åtskilliga
motsvarigheter i litter., ingår en
förkortning av sköldpadda, jfr t. ex.
Mont Louis 1739: ’Han är långsam som
en sköldpadda’, v. Braun: ’Den vanliga
sköldpaddstakten’ osv.; alltså i
anslutning till den gamla klassiska bilden om
sköldpaddan. Jfr Å. W:son Munthe Spr.
o. st. 16:263.

paddla, Gosselman 1830 osv.; ännu
på 1850-t. blott om utländska förh.; jfr
Kalm 1761: ’padlade (som
Ängelsmannerne säga)’; i da. blott i paddelaare
(’paddla’ heter där pagaje); från eng.
paddle, paddla, väl denominativ bildning
av paddle, åra, även: skovel. På grund
av denna senare i sbst. tidigt
uppträdande betyd, kan man väl ej betrakta
verbet som det primära o.
sammanställa detta med eng. paddle, plaska i
vatten, som kunde tänkas vara = ty.
paddeln, gå illa o. ovigt, i sht i vatten,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0647.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free