Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ohägn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
no. dial. inhemskt, liksom väl också i
sv. i betyd. ’ohyra’ o. i da. dial. med
samma betyd. Det fsv. o. da. ordet
har däremot lånats från ty.; jfr mlty.
de un(ge)hûren, demoner, o. ty.
ungeheuer, vidunder (fhty. ungihiuri). Till
adj. mlty. un(ge)hûre, ovänlig, av
övernaturlig storlek (varav da. uhyre,
oerhörd, fsv. ohȳris, ofantligt), av fsax.
unhiuri = fhty. un(gi)hiuri, hemsk,
förskräcklig (ty. ungeheuer, oerhörd), ags.
unhiere, vild o. d., isl. úhýrr, ovänlig,
omild. Bildat med det negerande un-
(se o-) till adj. mlty. hûre, angenäm,
mild, mhty. gehiure (ty. geheuer), ags.
híere, isl. hýrr, vartill no. hȳr, lust, mod
m. m., isl. hýrast, göra sig el. bliva mild,
östsv. dial. hyra opp, ljusna upp,
hyroger, livlig; av ovisst ursprung. — I ä.
nsv. stundom hyra, ohyra. Bruket av
ohyra om råttor o. möss har delvis
haft sin upprinnelse i fruktan att
beteckna dessa djur med sina speciella
namn, som varit tabu.
ohägn, 1640-t.; se hägn.
oj, interj., Hels. 1587. — Härtill oja
sig, Spegel 1712.
ok, fsv. ok, uk = isl. ok, da. aag (med
samnordiskt j-bortfall i uddljud) = got.,
fsax. juk, fhty. juh, joh (ty. joch), ags.
geoc (eng. yoke); i fhty. även ’bergrygg’;
av germ. *juka-<i></i> (varav fin. lånordet
jukka; jfr det mycket äldre likbetyd.
juko av *jugo-; Karsten Germ.-finn.
Lehnw.-stud. s. 173, jfr K. B. Wiklund
IF 38: 65) = ie. *jugo- i lat. jugum,
grek. zygón, sanskr. yugá-, kymr. iau,
fslav. igo (av *jugo-), litau. jùngas (med
n efter vb. jùnkti); jfr alban. luc med
analogiskt l; alltså ett samindoeur. ord
(jfr under vagn), till ie. jug, spänna för,
sela på, binda samman o. d., i lat.
jungere, grek. zev́gnȳmi, binder samman,
selar på, sanskr. yunákti, litau. jùngiu,
jùnkti; en utvidgning av roten i
likbetyd. sanskr. yā́uti o. i litau. jáutis, oxe,
m. m. Hit höra även, av germ. *jeuk-,
*jūk-: fhty. giuh, mhty. jiuchart, jûchart
(ty. juchart, -ert), ett visst åkermått,
egentl.: så mycken åker som ett par
oxar kan plöja omkring på en dag, motsv.
lat. jūgerum, grek. zeṽgos. — Med
ga-prefix: got. gajuk n., ett par, gajuka,
kamrat, egentl.: som bär samma ok (jfr
gesäll). — Det långa slutna o-ljudet i
sv. beror på tidig förlängning av fsv.
ŏ i uddljud (jfr t. ex. orm, ost). — Jfr
ok, ökt.
Okome, socken i Hall., fsv. Okhemma
m. m., alltså egentl. ett namn på -hem
(se d. o.); f. ö. med flertydig första led.
Jfr Lindome o. Skornome Uppl. (av
fsv. Skorneem, dvs. Skornhēm).
okostig, fet, däst, ovig, Muræus 1648:
’tröge . . och okostige’, Weste 1807,
Törneros (-het), Knorring, Böttiger osv. =
isl. úkostigr, dålig, ringa, egentl.:
otjänlig o. d., till fsv. koster, villkor, isl. kostr,
god egenskap, tjänlighet, tillfälle (varom
se farkost under fara 1); alltså ej
besl. med kost l (föda o. d.). — Även,
liksom i vissa dial., okostlig, t. ex. G.
F. Dahlgren 1833, Warburg.
oktober, förr ofta med lat. böjning
= ty. = fra. octobre osv., av lat.
october, egentl. den åttonde månaden från
l mars, till octo, åtta (se d. o.).
oktroj, av fra. octroi, till vb. octroyer,
bildat till ett sbst. motsv. lat. auctor,
upphovsman, som gillar el.
understödjer, löftesman (till augēre, befrämja, öka;
se d. o.).
okvädinsord, fsv. ōkvæþinsorþ = ä.
da. uquædensord; kanske till ett adj.
*okvæþin, som skymfar o. d., till kväda
i betyd. ’säga’ med nedsättande betyd.
av o- (t. ex. sv. oråd) o. bildat som t.
ex. fsv. gömin (isl. geyminn), aktsam,
osv.; jfr med avs. på betyd.-utveckl. t.
ex. fsv. fæghinsbuþ, glädjebud, till adj.
fæghin, glad. Nekande betyd. har o- i
fgutn. okveþinsvitr, oskäligt djur, egentl.:
varelse som ej talar. Cederchiöld
Fest-skr. t. Ekman s. 21. — Nsv.
okvädingsord motsvaras redan i fsv. av
okvæþings-orþ, med anslutning till
orden på -ing-. Dessutom finns i fsv.
ōkvǣþis-orþ (motsv. i isl.), till fsv.
kvǣþe i betyd. ’tal, yttrande’. — En med
okvädinsord fullt analog bildning är
likbetyd. fsv. ōkvǣms-ordh, till adj.
okvǣmber; även i G. l:s registratur.
okynne, egentl.: dålig natur el.
beskaffenhet, egenskapen att vara
vanartig, förr ofta = olat, fsv. ōkynne i
ōkynnishunder = isl. úkynni, av o 2 o. kynne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
