Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ninna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till) Ninive’; vanlig atm. i södra
Sverige; efter den assyriska staden Ninive
(Nineve), i bibeln flerstädes omnämnd
för sin ondska o. syndfullhet, t. ex.
Jona 1: 2. - Även i ty. dial. i likn.
uttryck, t. ex. Herr Gott Ninive.
ninna, vb, se under nunna 2.
nio, fsv. nio - isl. nio, no. nie, nio,
da. ni; med dunkelt z (sanuol. frän tio;
se d. o.) = got. ninn, fsax. nigun, mlty.
negen (se nejonöga) o. ägs. nigon (med
sekundärt g, eng. nine), fhty. niun (ty.
nenn), av ie. *neun = lat. novem (med
m efter septem, decem), sanskr. ndva,
fir. nöi-(n), jfr med annat bildningssätt
grek. ennéa, *énun- i jon. einatos, nionde,
arm. inn osv., ävensom fslav. deveti
(egentl.: niotal), litau. devijnl med
d-från ordet för ’tio’. Möjl. rotbesl. med
ny o. betydande ’det nya talet’. -
Nionde, fsv. niunde = isl. nitindi, da.
niende, got. ninnda, fsax. nigiindo, fhty.
ninnto (ty. nennte), ägs. nigoda (jfr eng.
ninth), svaga former till ie. *neun-to-9
jfr grek. énatos av *enunto- : det senare
/z-et hör sålunda egentl, till
kardinaltalet. Med andra suffix t. ex. lat. nönus
o. sanskr. nävarna-.
nipa, egentl, ett norrländskt
dialektord: brant berg, hög brant åbrädd =
nisl. nipa, no. nipa, jfr isl. gnipa, brant
berg vars övre del lutar framåt; besl.
med isl. hnipa, hänga ut över el. luta,
ägs. hnipian, hänga med huvudet, vara
sorgsen, jfr sv. dial. nipen, rädd, isl.
hnipinn, modfälld, samt väl också med
litau. knimbii, knibti, sjunka ned, svikta.
nipper, plur., 1701, Serenius 1734,
förr även i sing., nipp, t. ex. 1758, jfr
da. nips, ty. nippsache, av fra. nippe,
vanl. plur. nippes; dunkelt; möjl. egentl,
germanskt o. rotbesl. med sv. o. no.
dial. nipper, fin, nätt (se nipp er tipp a),
o. näpen.
nippertippa, liten näsvis kvinna,
’näspärla’, gärna med bibetyd. av
småväxt-het; förr även, liksom i sv. dial.,
grannlåtsdocka el. dyl., t. ex. Bellman 1782,
om Sädesärlan, med biformerna
nipp-tippor O. v. Dalin, nippertipp 1863, jfr
också ä. sv. tippenippa, mamsell
tipper-nippa, sv. dial. sippertippa. Ej av (det
dock möjl. avlägset besläktade) nipper,
som dock kanske påverkat betyd., utan
till sv. dial. nipper, fin, nätt, även
någon gång i riksspr., t. ex. Onkel Adam
1852 - no., da. dial. nipper, nisl. nipr,
jfr sv. dial. nippernätt o. no. niprefin;
se f. ö. näpen. Besl. är också da. nippe,
smutta, från Hy. nippen, liksom t. ex.
sv. dial. sippertippa, nippertippa, hör
samman med Ity. sippen, smutta (se
sipp o. sippra), el. det likbetydande ä.
sv. pimpernått o. da. pimpe(r)nille ds.
med pimpla i betyd, ’dricka smått men
ofta’ (jfr förf. nedan anf. avh. s. 18,
Jessen NTfF 3 R 15: 18). Senare leden
är snarast densamma som i nästippa,
näspärla, till tipp, spets, alltså: med
liten spetsig näsa el. som sätter näsan
i vädret. Dock kunde ordet också
tillhöra den t}7p av reduplicerade o.
rimmande el. avljudande bildningar, där
den senare leden icke egt självständig
betydelse, t. ex. villervalla. Se
närmare förf. Minnesskr. utg. af Fil. samf.
i Gbg 1910 s. 13 f.
nisch, Carlberg 1740 - ty. nische
osv., av fra. niche, väl vbsbst. till
ni-cher, bygga bo el. näste, av vlat.
*niffi-care av nidificäre ds., till nidus, näste
(se cl. o.), o. stammen i facere, göra.
nisse, tomte, Brasck 1645, Rudbeck
Atl. 3: 505 (1698); jfr sammans,
smör-gåsenisse Sylv. Phrygius 1602 (se
Hjelmqvist Spr. o. st. 8: 132) = da. 1564,
egentl, kortform till Nils, från ty.
A:z-colaus, Niclas, Klaus (se Klas) m. m.,
beteckning för en utklädd person, som
föreställer den helige Nikolaus o. på
Nikolaidagens afton, d. 5 Dec., ger
barnen skänker o. förmaningar; stundom
även uppträdande på julafton el.
nyårsafton. Härtill de likbetydande nisse
god dr äng (= da.) o. goe-nisse, t. ex.
Ska. - Nisse i var gata, om en som
vill vara med överallt o. lägga sin näsa
i blöt, jfr Dalins Årg.: Nisse i hivar
Gatu, efter ty. Hans in allén gassen,
jfr eng. Jack of all trades. Se bl. a.
Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 215 f.
1. nit n., fsv. nit (även nidh),
förbittring, fiendskap, avund; jfr med avs.
på den yngre betyd, ’stark iver’ NT
1526 Förspr.: ’nijt (är) någhot när så
mykit som affuund eller ogunst, doch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
