Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nasse ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nár (genit. nás) m., lik, no. naae, got.
naus, ags. néo-, besl. med fslav. navĭ
ds., lett. nāwe, död, osv.
[naska, sv. dial., se snaska.]
nasse, liten gris, i litter. först slutet
av 1800-t.; efter lockordet på svin, som
i sin tur härmar djurets snaskande
läte; jfr sv. dial. hnssingar, svin, till
lockordet huss, samt under gris.
Härtill även sv. dial. naske o. naska. Jfr
det obesläktade, men likartat uppkomma
finska naski, gris, men även: smackning
o. d.
nata, Stellaria media, i dial. även
nale; också kallad våt- el. vassarv (av
vatns-; se arv, n ar v); substantivering
av ett fsv. adj. *nater, våt = fsax. nät,
fhty. naz (ty. nass), jfr got. nål jan,
väta = ty. netzen; av ie. nöd- el. nåd-,
växl. med not- i grek. nötios, fuktig,
osv., liksom t. ex. hat o. grek. kötos.
Jfr Noreen Sv. etym. s. 56 o. följ. -
Hit höra en del nord. vattendragsnamn,
t. ex. sv. sjön. Näten, isl. älvnamnet
Npt (myt); stundom med
avljudssta-diet -e-, motsv. grek. flodn. Néda; jfr
sanskr. nadi, flod. Se förf. Sjön. I.
under Näten, Nätaren, Nätterhöfderi;
jfr Nät t råby.
Natalia, kvinnon., - ty. Natalie osv.,
till lat. adj. natälis, som rör födelsen,
födelse- el. sbst. -, födelse; senare
särsk. om Kristus (jfr trå. Noel, Jul, o.
se nation).
Natan, mansn., från hebr.; egentl.:
gåva; jfr följ.
Natanael, mansn., från hebr.; egentl.:
Guds gåva; jfr föreg.
nate, växtsl. Potamogeton, Var. rer.
1538: ’iiati som wexer j watnet’, i dial.
även n a t a, till ett fsv. * 77 a/er, våt; se
n a ta. - Förr ofta nategräs.
nation, 1544 = ty., fra., av lat. nätio
(genit. -önis) ds., födelse, till näsci,
födas, av gn- (jfr naiv, Natalia, na tur,
renässans; urbesl. med kön).
natron el. natrum = ty., av lat. -grek.,
nitnim, grek. nitron, från hebr. netr.
natt, fsv., da. nät = isl. nött, natt,
got. nahts, fsax., fhty. naht (ty. nacht),
ägs. neaht, niht (eng. night), germ.
*naht-= ie. *nokt- i sanskr. ndkti m. m., grek.
ny x (genit. nijktös, ie. */79/V/-?), lat. nox
(genit. noctis), litau. naktis, även i
alban., kelt. o. slav.; med avljudsformen
nkt- i o t ta (osv.). Den egendomliga
grek. stammen nykh- i nykha, om
natten, m. fl. berättigar knappast till
antagande av en enklare rotform 770*7/7
(n9gh). - Ett minne av det
forngerman-ska bruket att räkna efter nätter
kvar-lever i eng. sennight o. fortnight, egentl.:
sju resp. fjorton dagar. Med denna sed
sammanhänger det väl, såsom man
förmodat, att ordet natt är gemensamt
för alla indoeur. språk, medan
däremot beteckningarna för ’dag’ växla. Ett
minne av bruket att räkna dygnet från
föregående natt el. afton (se fastlagen)
föreligger möjl. i det atm. förr vanliga
västmanl. talesättet hälsa gonätter,
skicka hälsningar. - Natt b lack a,
flädermus, Phrygius 1615, till sv. dial. bläcka,
flaxa, fladdra, liksom nisl. ledrblaka ds.
till blaka, fladdra, jfr no. blakra ds. o.
sv. dial. bläkta (germ. *blakatjan), av en
parallellrot till den i no. flakra, fläkta,
o. sv. flacka. På samma sätt är
flädermus besl. med fladdra.
Förhållandet till fsv. natbakka, flädermus o.
uggla, samt aptanbakka, flädermus (jfr
da. aftenbakke, nattskärra, Caprimulgus)
är omtvistat; litteratur se Olson Appell,
subst. s. 100. Andra liknande o.
likbe-tydande bildningar äro t. ex. fsv.
nat-skceva (: isl. skcefa, röra sig hit o. dit,
got. skéwjan, gå; jfr skjura, skoja), i
sv. dial. även ’nattskärra’; fsv. natviskia
: sv. dial. viska, kasta, slänga, no. : ränna
omkring m. m. (se viska 1); sv. dial.
nattglappa : glappa i betyd, ’ränna
omkring’ (se glappa); om bildningen av
dessa ord se förf. Ark. 13: 235. Även:
naitful, egentl.: nattfågel; nattnujska,
dimin. av mus. - Nattskatta,
Sola-num, t. ex. 1654; natlskatt o. 1645; B.
Olai 1578: nätskalle watn, natlskat-;
från ty. nachtschatten (mhty. nahtscate),
motsv. mlty. nachtschade(n), -schede(n),
varav fsv. natskadha, natskcedha m. m.,
da. natskade = ägs. nihlscada (eng.
nightshade); ty dl. ett gammalt
samger-manskt växtnamn, till got.skadus, skugga,
fsax. skado, fhty. scato (ty. schatlen),
ägs. sceadu (eng. shade, shadow), jfr sv.
o. no. dial. skadda, dimma, med hypo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
