Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - nabb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
e från plur.), fsax., flit}T. nagal (ty.
nagel), ägs. ncegel (eng. nail), av germ.
*nagala- = ie. *nogholo-; besl. med lat.
unguis ds., iingula, hov, grek. 0/71/0:
(genit. önykhos), nagel (jfr onyx), litau.
nägas, nagel, klo, nagå, hov, fslav. noga,,
fot, fir. i/i<7« (dat. plur. ingnib), sanskr.
dnghri-, fot; till en ieur. stam (e)nogh-,
ongh- osv.; växlande med velar t kh i
sanskr. nakhå-, klo m. m. (dit också
det grek. ordet kunde höra). Jfr följ.
- Vara en nagel i ögat på någon,
1040: ’Götheburg stad är een nagell i
ögat på Juthen (dvs. dansken)’; i
anslutning till ä. ty. augennagel, växt i
ögat; jfr ä. sv. o. sv. dial. nagel(n)
(vardagl.), om blindhinna i ögat på
hästar. - Nagelfara, L. Petri, förr även
naglefara = no. naglefcera; egentl.:
stryka över el. prova med nageln.
2. nagel, trätapp, spik, motsv. fsv.
naghle = isl. nagli, ä. da. naghle;
n-avledn. av nagel. I vgerm. språk med
samma betyd, utan avledning (se föreg.).
Jfr var nagel. - I denna ofta tekn.
användning är väl det nsv. ordet, att
döma av enstavighetsaccenten, ej en
fortsättning av fsv. naghle utan lånat
från ty. Ett minne av den fsv. formen
kvarlever däremot enl. Beckman Ark.
11: 224 i västgötskan i formen nagel
med tvåstavighetsbetoning.
1. nagg, r. (bröd-), Broocman 1736;
i betyd, ’spets, tagg’ Brenner 1727;
motsv. n i si. naggr, liten skarp sten el.
bergstopp, nagge, spets m. m.; med
hypokoristiskt gg (jfr agg, k u gg (e),
pigg, spigg, stagg, tagg); besl. med
nagga. Jfr parallellroten germ. snag
i isl. snaga, ett slags yxa med skarpa
framstående hörn, 110. snag(e), spets,
pigg, osv.
2. nagg, naggande, Verelius 1681 (i
betyd, ’träta’), vbalsbst. till nagga.
nagga, bita smått o. ofta, smärta,
göra ont, i dial. även: naggas, kivas,
O. Petri: förarga, såra, L. Petri, om
samvetet = nisl.: gnaga, gnida, kivas
m. m., no.: gnaga, äta, plåga, smärta,
ä. da. nagge; intensivbildning (jfr agga)
till isl., no. naga, gnaga, da. nage (lån
från ty.), ofris, nagen, fhty. nagan (ty.
nagen). Jfr n a gg l o. 2, av vilka det
förra, åtminstone i den nisl. o. no.
betydelsen, väl är en besläktad, men i
förhållande till nagga självständigt
uppkommen bildning. - Germ.
parallellrötter gnag o. knag se under gnaga.
naiv, 1705, då ännu enstaka = ty.,
av fra. naif, av lat. natiuns, naturlig,
medfödd, i mlat. även: öppenhjärtig, till
lat. nälus (genit. -ös) m., födelse, el.
nälus, född, part. pf. till nasci, födas
(jfr nation). - Härav: naivitet =
ty. naiuitåt, av fra. naivité, av lat.
nälwitas, födelse, i mlat. också:
öppenhjärtighet, varav även sv. nativitet,
om antalet födda (inom visst område
el. viss tid), även astrol.: horoskop
o. d.
naja, sjöt, fastbinda med garn, lina
o. d., 1793 = da. naie, från höll. naaien
= ty. nähen, egentl.: sy samman; se
n å l, "n å t.
najad, vatten nymf (i den grek.
mytologien) = fra. nämde osv., av grek.
näias (genit. -ddos), till ndein, rinna.
naken, fsv. nakin = isl. nakinn, no.
naken, ä. da. nagen, da. nogen (med 0
från nedannämnda b i form), ffris. naken
av germ. *nakina-, jfr sanskr.
nognd-ds. Växelformer: fsv. nakhndher,
nak-uidher, isl. nokkviÖr, noklr, got. naqaps,
mlty. naket, fhty. nackut, nachut (ty.
nackt), ägs. nacod (eng. naked), motsv.
lat. niidns (av *nou(é)dos, av *nog"edhos),
jfr fir. nochl o. väl även grek. gymnös
(se gymnasium), vars utveckling i
enskildheter är dunkel. Med annan
av-ledn.: fsv. nakoller, ä. nsv. nakol Bib.
1541. Besl. med litau. nogas, fslav.
nagu. Ytterligare kombinationer hos
H. Petersson IF 24: 259, Grammont IF
25: 371, jfr Boisacq under yv/avög.
nakterhus, sjöt., skåp o. d. för
fartygskompasser, 1765, från mlty. nachthus
= ty. nachlhaus; till natt o. hus; med
samma ombildning av förra leden som
i näktergal (se d. o.).
Nalavi, ortn. Nke, se <sp>Njord</bsp> o. Vi.
nalkas = fsv.; i fsv. o. ä. nsv. även
nalka, från mlty. ndleken, avledn. av
nålen ds. (varifrån fsv. näla), jämte
nelen; besl. med nabo, n är osv.,
ävensom med mlty. naken (även refl.), nalkas,
varifrån fsv. näka, nå, nalkas, ä. sv. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
