Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - -mässig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
= fsax. missa, fhty. misse, messa (ty.
messe), av mlat. missa (varav fra messe),
från lat. ile, missa est (concio), dvs.:
gån, (församlingen) åtskiljes, egentl.: är
bortskickad, om den akt, varigenom
katekumenerna avlägsnades, innan de
troendes gudstjänst (nattvarden)
började, ävensom om den, varigenom denna
gudstjänst avslutades; sedan om själva
gudstjänsten o. om nattvardsoflret. Till
lat. missa f. sg. till missus, bortskickad,
till mittere, skicka (se mission). I sv.
bl. a. i sammans, högmässa, även om
där ingen nattvard förekommer. - Den
gamla betyd, ’nattvard* kvarlever i sy ds v.
dial. mäss(e)uin, nattvardsvin = da.
messevin. - I betyd, ’marknad o. di’.
från ty. messe: jfr fra. foire, årsmarknad,
av lat. férice, högtidsdag (se ferie o.
fira 1). Marknader höllos ofta i
samband med kyrkliga högtider (jfr
under kyndelsmässa, Distingen,
Fastingen). - Härtill vb. mässa, fsv.
mæssa, läsa el. sjunga mässa. –
Mässhake, se hake 2.
-mässig, först under 1800-t. mera
allmänt, från ty. -mässig, av mhty. -mæzic
= mlty. -mêtich (varav - mätig), egentl.:
havande ett visst mått, sedan: liknande
el. överensstämmande med; avledn. av
mhty. mâze, mått, sätt (se f. ö. mått).
I svenskan blott i sammans, med subst.;
numera i betyd.: ’karakteristisk för’ el.
’enligt med’, t. ex. begrepps-, skol-,
el. ’mogen för’, t. ex. dårhusmässig.
mässing, fsv. mæssing(er ) = senisl,
messing, mersing, massing, da. messing,
mlty. missink, mhty. messinc (ty.
messing), jfr ags. mæs(t)ling. Stundom, men
antagl. med orätt, betraktat som en
avledn. till mhty. messe, metallklump, från
lat. massa (- lånordet massa). Enl.
Schrader IF 17: 31 däremot lån från
slav. spr. (polska mosiadz osv.), av äldre
*mosengju, vilket i sin tur möjl. kunde
härstamma från en österländsk
beteckning för kopparen, npers. mys, kirgis.
moes osv., kanske ingående i folknamnet
Mossynoiker (vid Svarta havet), vilka
enl. Pseudo-Aristoteles först framställde
mässing genom sammansmältning av
koppar o. zink (’mossýnoikos khalkós’).
mässling, y. fsv. mæssling P. Månsson
s. 488 = da. meslinger, avledn. av sv. dial.
massel m., smått utslag, ä. nsv. masla
(Var. rer. 1538: matzla), blemma = ä. da.
masel, mlty. masel(e) ds., fhty. masala,
röd svulst, ä. ty. maseln plur., mässling,
ags. mæsle, fläck (eng. measles, mässling);
med r- avledn: ty. masern plur.,
mässling; jfr ä. nsv. maslog, full med utslag;
besl. med masur (se. d. o.). - I vissa
dial. plur. best. f., t. ex. Skeem. (Bohusl.)
mislengana (Lindberg s. 157), såsom i
flera andra sjukdomsnamn.
mästare, som titel mäster, fsv.
mæstare, mæster m. m., lärare, lärd man,
magister, mästare, konstnär, överman
m. m. (med samma betyd, även i
15-o. 1600-talets språk) = isl. meistari,
från mlty. meister, mêster, av fsax.
mêstar = fhty. meislar (ty. meister), av
ffra. maistre (fra. maître, se mätress o.
petimeter; eng. master, mister), av lat.
magister, föreståndare, uppsyningsrnan,
lärare (magister artium, ludorum),
bildat av magis, mer (besl. med magnus,
stor, se Magnus, o. sv. mycken),
liksom minister, tjänare, av minus, mindre.
- Som beteckning för lärdomsgrad (t. ex.
Mäster Olof) undanträngdes det ännu
under 1600-talet brukliga mäster (o.
mästare) av magister. Mäster
begagnades ännu på 1860-t. (o. delvis senare)
i vissa delar av landet (särsk. i Skåne)
som titel på folkskollärare (på landet).
- Mästerman, om bödeln i motsats
till bödelsdrängarna, t. ex. Hund 1605
= da. mestermand, från ty. meistermann;
etymologiskt identiskt med ä. nsv.
mästerman, fsv. mæstarman, mästare m. m.
= isl. meistaramadr, mlty. mesterman.
Till uppkomsten av ordets användning
om bödeln ha också eufemistiska motiv
bidragit; jfr benämningarna kära far
Sthlm, 1700-t., fra. monsieur de Paris;
se även bövel.
mäta, fsv. mæta (ipf. mat), mäta,
värdera, utmäta = isl. meta, bedöma,
värdera, got. mitan, mäta, fsax., ags.
metan, fhty. mezzan (ty. messen), till ie.
roten med i lat. meditari, överväga,
grek. médomai ds., médimnos, skäppa,
ir. med, viktskål, midiur, tänker,
överväger, väl även grek. métron, mått (om
av *med-trom; se meter) osv. Samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
