Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - moatjé ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moll, Bellman: ’I de durer och i
mol-ler’; jfr Broms Gyllenmärs visbok:
’Wel-liudandes clavcordia med sitt B moll’
= ty. osv., av lat. mollis, mjuk
(jfr under mild); se närmare under
d u r.
molla, Atriplex, Chenopodium, oblik
kasus till ä. nsv. målle B. Olai 1578,
fsv. molde m., jfr sv. dial. mold, motsv.
med olika avljudsformer: fsv. mceld
(mwldyrt), sv. dial. mall, ä. da. mjeld,
da., mlty., ty., ägs. melde, fhty. malta,
melta, miilta (ty. dial. mollen). Enl.
Danell Nucköm. s. 132 återgå vissa östsv.
former på ett mald-, varav dock ej,
såsom där anses troligt (jfr även Noreen
V. spr. 4: 86), följer, att även det fsv.
ordet innehåller samma avljudsstadium
(jfr fhty. mulla). Båda möjligheterna
böra därför hållas öppna. Kanske besl.
med grek. bliton, en spenatväxt (av
*mliton), Fick BB 6: 211. I alla
händelser sannol. till roten mel i m j öl med
syftning på de mjöliga bladen; jfr med
avs. på suffixet litau. miltal, mjöl, o.
f. ö. sv. dial. mjölgräs o. eng. meals
om samma växter.
mollskinn, Ups.-posten 1860; stundom,
t. ex. 1881, skrivet jnoleskinn; av eng.
moleskin, egentl.: mullvadsskinn, till
mole (jfr under mullvad).
moln, fsv. moln, molin, mulin, moln
- ä. da. moln, muln, dunkelhet; nära
besl. med mulen o. vanl. uppfattat som
en substantivering av detta ord, som
kanske egentl, är ett gammalt particip;
jfr f. ö. no. o. da. dial. mol, små spridda
skyar, ä. da. mul, mörker, ävensom got.
milhma m., moln. Väl till ie. roten
mel i mala osv. el., om i de nord.
orden ett h fallit o. sålunda närmare
släktskap med got. milhma får antagas,
ett därav utvidgat ie. melk, som ingår
i germ. *melha-, sand (se M a l j e n, m alm),
med växelformen smelk i lett. smelkne,
damm o. d., litau. smilkti, svagt ryka
(jfr smula). Enl. andra till lett. milsl,
bli mörk, osv. - Da. mulm, mörker,
beror på assimilation (m-m för äldre
m-n). - Det allmänt nord. uttr. för
’moln’ är sky. De västgerm. språken
ha i stället motsvarigheter till ty. wolke
(besl. med adj. welk, urspr.: fuktig), i
eng. ersatt av det likaledes germ. cloud
(egentl.: klump; besl. med kludda).
momang r., ögonblick, värd., t. ex.
Envallsson 1782: i momenten, på
ögonblicket, ’på momangen’, från f ra. moment
ds.; se följ.
moment n. - ty., av lat. mömenliim
n., egentl.: det som sätter ett föremål
(i sht en våg) i rörelse, det som ger
utslaget, vikt, betydelse, orsak, kort tid,
ögonblick (jfr föreg.), liten del, av
*movi-mentum, till movere, sätta i rörelse, till
vars participstam molns höra motion,
motiv, motor; jfr även automobil.
monark, Bib. 1541, ytterst av grek.
mondrkhes, av monos, ensam, ende (jfr
följ. o. munk), o. en avledn. till
drkh-ein, härska (av ovisst ursprung); jfr
patriark o. är k e-.
[mondel, sv. dial., se under mangel.]
monogami, till föreg. o. grek. -gamia,
till gamein, gifta sig (motsats: poly-).
monogram, 1791: ’Cristi monogram’,
1817 = ty. monogramm n., jfr fra.
monogramme m., till grek. monos (se
monark) o. g ramma n., skrift, bokstav
(se grammatik).
monokel, 1890-t., av fra. monocle, av
lat. monoculus, enögd, till grek. monos
(se föreg.) o. oculus, öga. - Jfr:
’Monokelradikalen är manchestermannen,
blifven estet’. Thyrén 1911.
monke, Jasione montana, Linné 1755
osv., el. mun k e, 1826 osv. = da. munke;
jfr sv. dial. o. ä. nsv. mnnkhall(ar),
ä. sv. blåmunke. - Till munk höra
även växtn. munk f nät (-löss),
Gynoglos-sum officinale, med syftning på frukterna,
som med hakformiga piggar fästa sig
vid kläderna; munkmössa, Arum
ma-culatnm (förr även munksvans t. ex.
1638); munkskalle, Aconitum, stormhatt
(förr, liksom miinkehiwud, även om
Taraxacum); m. fl.
monster, jfr fra. monstre, eng. monster,
el. monstrum, av lat. monstrum, under,
vidunder, järtecken el. förebud, väl egentl.:
maning el. erinran, med avledn. -sir- till
monere, erinra, uppmana (se mana).
Härav: lat. monsträre, visa (jfr
demonstrera o. mönster).
Montan, familjen., förr: Montanus,
efter Nora bergslag (jfr lat. möns, genit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
