Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - minna ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
B. Olai 1578: nespel erinrar om det
sekundära /i-et i ital. nespola, fra. néfle. -
Enl. A. Månsson 1642, Linné o. Rietz
användes mispelten, mespelten o. mespel
som beteckning för misteln.
miss-, prefix, fsv. mis- = isl. mis-,
got. missa-, fsax. mis-, missi-, fhty. missa-,
missi- (ty. miss(e)-), ägs., eng. mis-; av
germ. *missa- = ie. *misso- i fir. mis-,
av *mith-to-9 f-particip till roten mith,
växla, i sanskr. mithds, adv., ömsesidigt,
växelvis, fslav. mité ds. ** lat. mätare
(*moitäré), förändra, byta, mutuus,
ömsesidig (jfr under muta 1), got. maidjan,
förändra, förfalska, got. maipms, skänk,
isl. meiÖmar pl., klenoder (egentl.:
gengåvor); till en enklare rot mi, moi i
gemen, men, sbst. Knappast med
Ehrismann Germ. 25: 435 av två ord:
’olikartat’ (jfr lat. mutuus, got. misso)
o. ’felaktigt’ (lat. mitlere, germ. *mipan;
se mission o. missa). - Som
självständigt ord i substantiveringen isl. i
el. d miss, miste, no. i miss (även i
mist(e))9 fsv. miss, orätt, samt i fhty.
adj. missi, olika, olikartad. -
Betydelseutvecklingen av miss- har varit:
växlande (t. ex. got. missaqiss, stridiga,
egentl, växlande, meningar) > förändrad
> i falsk riktning (jfr missa), vilse, illa
(t. ex. mis s då dar e), varur stundom
en rent nekande betyd. ss. i
misslyckas. Hithörande ord äro dels
inhemska, ss. t. ex. missfirma (se d. o.),
missgärning, miskund (se d. o.),
misslynt (se-ly n t, -hy 11), missämja,
misstaga sig, misstro, misstycka,
el. helt el. delvis lånade utifrån, ss. t. ex.
missdådare (från mlty. misddder jämte
misdéder, varav da. misdazder, ä. n sv.
misdädare t. ex. 1541; se dåd),
misshag (från mlty. missehach)o. misshaga,
y. fsv. mishagha, t. ex. ’togh mishagade
honom’, i ä. nsv. även: jag misshagar
(se behaga). Jfr följ. o. mista, miste,
skilsmässa samt ömse.
missa, slå el. stöta fel i krocket el.
biljard, från eng. miss, av ägs. missan,
förfela, undvara = mlty., fhty. missen
o. det inhemska isl. missa, förlora, sakna
m. m., av germ. *missian, avlett av
*missa-, se m i s s-; alltså egentl.: förfela.
Väl besl, med västgerm. *mipan, dölja,
underlåta (= ty. meiden, undvika). Se
f. ö. mista.
miss(e), smeknamn för katt, motsv. da.
miss; av ett lockord likartat med kiss
i kisse. Dylika obesl. bildningar på
mi- i t. ex. ty. dial., ital., spän. m. fl.
spr. - Stundom svåra att skilja från
likartade bildningar, som även användas
som o. egentl, äro kortformer till
Maria, t. ex. Hy. Mietje; jfr t. ex. bulgar,
mdca, katt, som enl. Berneker Etym.
Wb. 2: l är en smekform till Maria =
serb.-kroat. Mdca.
missfirma, fsv. mis firma, -fyrma (jfr
även -thyrna) III, I, misshandla,
missfirma = isl. mispyrma III; av miss- o.
isl. pyrma, skona; väl avlägset besl. med
grek. a-téramnos, som ej kan
uppmjukas, hård. Den fsv. formen har
förmodats bero på anslutning till fsv.
firnar-orp, smädeord (Kock Alt- u. neuschw.
acc. s. 205 n.). I övrigt dunkelt.
mission, av fra. ==, av lat. missio,
sändning m. m., av stammen i missas,
part. pf. till mittere, sända (i kommitté,
kommission, premiss, remittera
osv. ävensom mäss o. mässa).
misskund, se miskund.
missne, växtn., Calla palustris, t. ex.
1742, misnet 1755, missnen 1792; hos
Linné 1732 även om Trifolium
aquati-cum (Menyanthes trifolia), vattenklöver;
egentl, norrl. o. finnl. liksom misse, mäss,
mäsja, mäsne, motsv. no. misne, da.
mysse; avledningar av mossa, jfr sv.
dial. elgemåss, vatnmdss, mosserot o. no.
myrblom, myrkongle. Atm. missne
förutsätter ett fsv. *mysne, av urnor d.
* musnia-, vars n kan utgå från den till
grund liggande n-stammen *musan- el.
också är att bedöma som fsv. dyrne n.,
dörrpost; sv. dial. mäsja o. da. mysse
utgå från en parallellbildning fsv.
*my-sia.
misstillit, misstroende, 1839,
Sturzen-Becker m. fl., efter da. mistillid; en
danism som bör undvikas.
mist, tät dimma, i mistlur osv.,
Lind 1749, Linné 1751: sjömist, 1774:
mist osv., ofta angivet som ett
sjömansord; ej hos Sahlstedt 1773, men hos
Weste 1807 med hänvisning till
sjömör-ker; som sjömansord lån från höll, el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
