Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sprungligt viknamn *Midlir, den mitt
emellan belägna (jfr mellan).
milliard, av fra. =, till lat. mille,
tusen (se mil).
million, t. ex. 1690 = ty., av fra.
million, ital. milione, med
förstorings-suffixet -one av lat. mille, tusen, jfr föreg.
Miltopé, familjen., av äldre (ännu
kvarlevan de) Miltopseus (jfr t. ex.
Mode (e) a v Modens, ThoméavThomseus),
egentl, av ett finskt namn med betyd,
’rödhuvud’, varvid det finska ruskea,
röd, översatts till grek. miltos (rödfärg),
men det finska pää, huvud, bibehållits
o. försetts med latinsk ändelse. E. H.
Tegnér i Nord. tidskr. 1882 s. 131.
mimik, Hammarsköld 1818 = ty.
mimik, av fra. mimique, av lat. mimica,
fem. sg. till adj. mimicus, av grek.
mimikös, avledn. av mimos, skådespelare,
närmare, jfr mimeisthai, härma; f. ö.
dunkelt.
1. min, p ron., fsv. min = isl. minn,
da. min, got. meins, fsax., fhty. min (ty.
mein), ägs. min (eng. my, mine), av
germ. *mfna-; sannol. bildat av genit.
el. lokat. (ie. *mei) till stammen me i
mig, alltså ie. *mei-no-; specifikt germ.
bildning; annars t. ex. lat. meus (av
*mei-o-s), grek. emös, litau. månas efter
ackus. måne, mig, osv.
2. min, sbst. 1634: mine i betyd,
’avsikt o. d.’, 1639, 1658: ’icke den ringaste
mine wijser att willia . .’ = da. mine,
ty. miene, av fra. mine 1400-t., av
dunkelt ursprung, enl. somliga urspr,
keltiskt, jfr kymr. min, läpp, mun. - Hålla
god min i elakt spe l, motsv. i da.,
ty. o. fra. (där dock med verb för ’göra’).
mina, t. ex. Gustaf II Adolf; minen
best. f. = da., ty. mine, av fra. mine
= ital., spän. mina; sannol. egentl,
keltiskt, jfr fir. méin, obearbetad metall
(av *meini-), osv. Kelterna såväl på de
britanniska öarna som på kontinenten
voro skickliga bergsmän; se t. ex. Caesar
De bello gallico 7: 22. Jfr mineral.
- Härtill: minera = ty. minieren, fra.
miner, egentl.: gräva en gruva för att
söka efter metaller.
minaret = fra., från arabiskan.
mindre, adj. = fsv., da., med
analo-giskt tillagt -r (med d- inskott) av fsv.
o. fda. minne = isl. minni, av urnord.
*minniRé = got. minniza, fsax. fhty.
minniro (ty. min der, med d-inskott
mellan n o. r som i nord. spr.); med germ.
-nn- antagl. av -nw- (jfr under brinna
o. rinna), till ie. minn- i lat. rniniw
o. grek. minyö, förminskar; besl. med
lat. minor, mindre, minimus, minst,fslav.
minij, mindre; jfr sanskr. minåti,
minskar; till roten mi i grek. meiön,
ringare; se f. ö. mes l, 2, M j ö-. Jfr
minska ävensom mesallians o- minut,
meny. - Som adverb = fsv. mindre
jämte -a, minne, -a, min, motsv. isl.
minnr, got. mins, ffris., fhty. min. De
ursprungligare fsv. formerna minne, -a
kvarleva oförändrade i småländskan. -
Superi, minst - fsv. minsler, isl. minsir,
da. minst, got. minnisls, fsax. minnisto,
fhty. minnist (jfr ty. mindest). Jfr
åtminstone. - Ett speciellt f ris.-eng.
(o. fsax.) ord för ’mindre’ är ägs. loéssa
(eng. less), ffris. /essä, jfr fsax. adv. lés
= ägs. Icés, av germ. kompar.-stammen
*laisiz-, besl. med litau. lé’sas, mager,
tunn.
mineral, S. A. Forsius 1643, från ty.
mineral el. fra. mineral = ital., mlat.
minerale, avledn. av mlat. o. fspan.
7?ii-nera = fra. miniére, bergverk, till
minera o. mina (se d. o.).
miniatyr, 1711, av fra. miniature, av
ital. miniatura, egentl.: (liten) målning
med mönja, i sht. om dylika prydnader
i äldre handskrifter, till lat. miniöre,
färga med mönja (lat. minium); se f. ö.
mönja.
minimal - ty., av nlat. minimälis,
till lat. minimus, minst (se mindre).
minister, fsv. minister 1502, sändebud
ä. n sv.: föreståndare, G. I:s reg. = ty.
osv., av fra. ministre ds., av lat.
minister, tjänare, hjälpare, bildat till lat.
minns, mindre (se d. o.) såsom magister
till magis, med (se mästare). De
nuvarande betydelserna ha utvecklats ur
förb. minister regis (el. regni), dvs.
konungens (el. rikets) tjänare el. hjälpare.
ministär, i ä. tid, t. ex. Dalins Årg.,
i betyd, ’utrikespolitik’, av fra.
ministere, yngre bildning av lat. ministerium,
tjänst m. m., varav även det folkliga
fra, métier, yrke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
