Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1648, Spegel 1685 = ty. meteor, fra.
météore, av grek. meteorön, neutr. till
adj. metéöros, i höjden befintlig, till
pre-pos. meta (jfr föreg.) o. -*äporos, till
aeirö, upplyfter.
1. meter, versmått = fsv., av grek.
metron, mått, versmått (väl av
*med-trom till roten med i mäta, Saussure
MSL 6: 246 f.), varav redan fhty. meter,
versmått. Se följ. o. jfr symmetri. -
Härtill: metrik = ty., av grek. metrike
(tékhne), fem. till ett adj. på -kös.
2. meter, längdmått = ty. osv., av
fra. métre, av grek. metron = föreg.; jfr
barometer osv.
metod, t. ex. 1687: methode = ty.
methode, fra. methode, av grek.
métho-dos, efterforskning o. d., egentl.: gående
efter, till prepos. meta, efter, o. (h)odös,
gång, väg; jfr episod.
metropol, ytterst av grek. metröpolis,
egentl.: moderstad, till meter, moder, o.
polis, stad (se politik).
metvurst el. med-, fsv. metvorst
(melt-wrst), från mlty. metworst, mette- (ty.
mettwurst), till mlty. mel, svinkött (utan
fettet), av fsax. meti, mat (se mat 1),
o. mlty. worst = mhty., ty. wurst; av
omstritt ursprung; kanske snarast av
germ. *wurhsti-, arbete (jfr got. waurstw
n. ds.), avledn. av roten i orka, egentl.:
arbeta, o. verk. Jfr vurst.
Meyer, familjen., se Meier.
mickel, räv, P. Svart 1558: Michel
räff, R. Foss 1621 = da. mikkel; säkerl.
av personn. Mickel (förr vanligt
bondenamn), fsv. Mikil (Mikal), ytterst av
hebr. Michael (= sv. Mikael). Jfr fra.
renard, räv, av fhty. personn. Reginhart
(jfr Reinhold o. Bernhard), rävens
namn i fra. o. ty. djursagor (vartill lty.
kortnamnet Reineke). Med avs. på
djurnamn av personnamn jfr Jösse. -
Härtill: frimickel, ellips av
frikyrkomickel, båda från G. Lundströms
(Jörgens) Figaro 1893. Se Hjelmqvist Förn.
o. familjen, s. 204 f.
mid- i sammans., till fsv. adj, miper
(ackus. mipian), i mitten befintlig =
isl. miör, got. midjis, fsax. middi, fhty.
mitti (ty. mitt-), ägs. midde (eng. mid-),
av germ. *midja- = ie. *medhio- i lat.
medius (jfr medium, meridian), grek.
més(s)os (av *medhio-; jfr
mesopotamisk), sanskr. mädhya, med
motsvarigheter el. avledningar även i armen.,
kelt. o. slav. spr.; jfr f. ö. med 2,
midja, Mien, mitt l, 2 ävensom
medel-, medel (o. under mark 1). - I
t. ex.: middag, fsv. mipdagher, allm.
nord. o. vgerm. ord; jfr det
osammansatta um mipian dagh, mitt på dagen,
o. d.; - m id fast a, fsv. mip fasta =
isl. mid fasta osv.; - Midgård, mytol,
term, från isl. miögardr, om den
bebodda jorden; jfr fhty. mittigart m. m.,
ävensom got. midjungards, det senare
bildat som sanskr. madhyämdina-,
middag; - midnatt, fsv. midhnat, allm.
nord. o. vgerm. ord; ty. mitternacht
däremot av fhty. ze miller n naht; -
midsommar, fsv. mipsumar = isl.
midsumar, ägs. midsumor. - Jfr även
under medelålder. - Adjektivets
no-minativform, fsv. miper, kvarlever i sv.
dial. mer af ton = isl. miÖr aptann, no.
mercefta m. m. - Som enkelt ord är det
gamla adj. utdött i alla germ. språk o.
ersatt av uttryck som betyda ’mitt på’,
’i mitten av’ osv.
midja, förr o. ännu under 1800-t:s
första hälft (t. ex. Stagnelius) ofta medja,
fsv. midhia, mitt, midja, = no. midja,
da. midje = ägs. midde, av germ.
*miÖ-jön, avledn. el. substantivering av germ.
adj. *midja- = fsv. miper osv.; se mid-.
- En annan likartad bildning är fsv.
miwdhm, höft, länd = isl. mjoöm, no.
mjorm, av germ. *medumö- - got.
mi-duma, mitt, substantivering av en
superlativ *meöuma- (= ägs. medeme, fhty.
mittamo osv.) till samma adj. *midja-;
jfr sanskr. mddhyama- osv.
Mien, stor sjö i Smal., nära gränsen
till Bleking, av ett fsv. *Mipi, genit.
*Mipia, substantivering av fsv. miper, i
mitten befintlig (se mid- o. midja),
väl med syftning på dess egenskap av
gränssjö. Se närmare förf. Sjön. 1: 401.
mig, y. fsv. migh, megh, ä. fsv. mik,
mcek = isl. mik, mig, da. mig, got.,
fsax., mik, fhty. mih (ty. mich), ägs. mec,
av germ. me -f- k, bildat som dig (se
under du) o. sig, väl motsv. grek.
emé-ge, av pronominalstammen (e)me
-f-partikeln ge. - Ackusativformen mik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
