Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mellerst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marnas m., ombyte, fslav. mena ungef.
ds., sannol. även lat. munus (genit.
muneris), bl. a.: gåva, prestation (av *moinos;
alltså: något som göres till gengäld), till
ie. roten mi i sanskr. ni-mayaté, byter,
lett. mit, byta; övriga släktingar se
gemen o. miss-. Men betyder alltså
egentl.: växling el. ombyte (till det sämre).
- Avledn.: fsv. mena (osv.), hindra; se
förmena l o. följ. - Mened, fsv.
meneper = isl. meineidr, da. mened, fsax.
ménéth, fhty. meineit (ty. meineid), ägs.
manad, till adj. fsv. men osv.; jfr t. ex.
mhty. ein meiner eit.
3. men i uttr. ja, nej men, se män.
1. mena, värd. o. dial., t. ex. i uttr.
stå och mena, vara tveksam och
obeslutsam = no. meina, väl egentl, samma
ord som fsv. (osv.) mena, hindra (till
föreg.), varom under förmena.
2. mena, tänka, ha för avsikt, åsyfta,
fsv. mena = senisl. meina, da. mene,
från mlty. menen, meinen, av fsax.
me-nian = fhty. mein(j)an (ty. meinen),
ägs. mdenan (eng. mean); besl. med fslav.
méniti, mena m. m. F. ö. omstritt o.
dunkelt; jfr litteraturen (med olika
förslagsmeningar) hos Falk-Torp s. 1516.
menageri, Dalin 1853 = ty.
mena-gerie, av fra. ménagerie, även: ladugård,
hönsgård, till ménager, hushålla, ménage,
hushåll, av ffra. mesnage, av mlat.
man-sionaticum, till lat. mansio, hus, boning,
kvarblivande (varav fra. maison, hus),
till manere, kvarbliva, stanna.
menig, fsv. ménigh, menogher, menig,
allmän - da. menig, till fsv., fda, men,
allmän, från mlty. méne; se gemen.
mentor, efter Telemakos rådgivare
Mentor i Homeri Odyssé.
Mentzer (von), familjen., från ty.;
sannol. egentl, yrkesnamn = mlat.
man-for, garvare, osv.; se närmare ma n ta.
menuett, Spegel 1685: ’en . . Minoette
springa’, Rosenfeldt hos Hanselli 16:
216: minnetter, S. Agrell 1711: minnet,
Serenius 1734: mennet; av fra. mennet,
– ital. minuetto, till ä. fra. mennet, fin,
tunn, liten, av lat. minutus, liten; efter
de små dansstegen. Jfr minut.
meny, se minut o. föreg.
mer, mera, fsv. mer, adv.: mer, adj.:
mera, större, mere, adj., större = isl. meir9
adv., meiri, adj., da. mer = got. m a is adv.,
maiza adj., fsax., fhty. mer, mer o (ty.
mehr), ägs. ma, mara (eng. more), av
germ. *maiz-, besl. med ir. mdo, större.
Komparativ på ie. -es (liksom i lat.
magis osv.) till ie. roten me, ma, stor,
i ir. mar, mor, stor, got. mérs, isl. mcerr,
berömd osv.; se f. ö. Ingemar o.
nyin är e. - Merendels, 1636:
merende-liss, merendell, 1669: merendeels, från
ty. mehrenteils; på grund av
folketymo-logisk anslutning till än stundom
skrivet m e r ä n d e l s.
merafton, fsv. miper aptan, se m i d-.
meridian, Alman. 1702, tidigare, t. ex.
1573, med latinsk form = ty., av lat.
mcridiänus ds., även: m. circulus, till
merldies, middag, söder, mitten (om tid),
väl genom dissimilation av *medi-die-,
till medins, i mitten befintlig (se m i d-).
merinofår, ytterst av spän. merino
ds., av adj. merino, krusig, alltså med
syftning på ullen.
merit, 1634, av fra. mérile, av lat.
meritnm ds., egentl, part. pf. pass. till
merere, förtjäna. - Härtill meritera;
i betyd, ’förtjäna’ J. De la Gardie 1613.
merkantil, av fra. mercantile,
köpmanna-, handels-, till lat. mercäri, handla;
se kommers, marketentare o.
marknad.
merkurium, i dial. ganska vanligt
namn på arsenik (merkurjum, merknrja
m. m.); väl en bland lekmännen
försiggången överflyttning av
kvicksilver-kloridens gamla namn Mercurius
subli-matus på den lika vita o. giftiga arseniken;
till lat. Mercurius, gudarnas budbärare,
efter vilken alkemisterna uppkallade allt
’flyktigt’, allt som kunde förflyktigas,
dvs. sublimeras el. destilleras. Jfr J.
Lindgren Läkemedelsnamn s. 22. - I
vissa andra dial., t. ex. skån., rått(e)krut
(-krud)’, dessutom allmänt eufemismen
lite vitt.
1. mes, fågelsl. Parus, 1785 = no.
me/s, mlty. mése, fhty. meisa (ty. meise,
varifrån da. meisé), ägs. mdse (eng.
tit-mouse, coalmouse, genom anslutning till
mouse, råtta), av germ. *maisö(n).
Avledn.: isl. meisingr, varav fra. dial.
mé-singue Normandie, fra. mésange. Säkerl.
ej med Stokes m. fl. besl, med kymr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
