Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - mak ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Smål. o. nsv. Maj(en)fors, stark fors i
Sunnerbo hd Smal. (av fsv. *Mæghinfors);
med avledn. sv. dial. mängne n., must,
styrka. - Avledn.: mäkta, adj. o. adv.,
svensk ombildning av mlty. mechtich,
efter mönstret av andra adj. på -a (jfr
ringa, sakta); mäkta, vb, fsv. mækta
= da. mægte, nordisk bildning av
lånordet makt; o. mäktig, adj., fsv.
mæktogher = da. mægtig, från mlty.
mechtich = ty. mächtig, got. mahleigs,
isl. máttugr osv.
makulatur - ty., av mlat. maculatura,
till lat. maculare, göra fläckig, till macula,
fläck (av omstritt ursprung); jfr malja.
1. mal (insekt), fsv. mal, möl = isl.
molr (genit. malar), no. mol, da. møl,
av germ. *malu-; jfr got. malô f.; besl.
med mala, alltså: som mal sönder,
ävensom med fhty. mil(i)wa (ty. milbe),
mlty. mele, av germ. *melwion (jfr got.
gamalwjan, sönderkrossa), o. fslav. moli
ds. - Jfr mott, sannol.: som gnager
sönder. Se även malört.
2. mal, Siluris glanis, Asteropherus
1609 (maal) = da. malle, från Ity. mall,
av wal genom övergång av w till m på
grund av assimilation av artikelns n +
w till m; se Falk-Torp s. 691 (o. jfr
men l samt t. ex. Runömålets brämin
av brännvin. Motsv. mlty. walre o. mhty.,
ty. wels, mal, ävensom fpreuss. kalis ds.,
alltså till den grupp av för baltiska o.
germ. spr. gemensamma fisknamn, som
beröres under lake; se f. ö. val 3. -
Då sedermera germanerna stiftade
bekantskap med valen, överflyttade de på
honom namnet på sin största
sötvattensfisk. - Sannol. kvarlever den
inhemska formen för målens äldsta namn i
önamnet Hvalen (1346) i Jälmaren: ön har
genom sin långsmala, krokiga o. taggiga
form ett givet tycke med en jättestor mal
med fenor o. skäggtömmar. Sahlgren
Vet.-soc. i Lund, Årsbok 1920 s. 15 f.
[sv. dial. mal, grusbank vid vatten
m. m. se Maljen].
mala, fsv. mala (ipf. mol), krossa till
smådelar, mala (säd) = isl. mala, da.
male, got., mlty., fhty. malan (ty.
målen); men saknas i ägs. o. eng.; till ie.
roten mel, sönderkrossa, i lat. molo,
grek. mýllo (-ll- av -li-), även i fir.,
slavo-balt. spr. o. armen.; men utan
motsvarighet i de indo-iranska spr.; jfr
även got. gamalwjan, sönderkrossa =
isl. mølva. Jfr mal l, malm, mild,
mjöl, mölla, moln, mulen, mull,
mäld, mölja, ävensom ortn. på Mal-.
malaga, efter Malaga i Andalusien,
landskap i Spanien.
malaj, av malaj. malaju, med oviss
grundbetydelse.
malaria = ty., av ital. mala aria,
dålig luft; jfr malis, malör, ävensom
Buenos Aires, span., egentl.: god luft, o.
aria, är, sbst.
Malen vid Båstad, egentl.:
grusstranden el. dyl.; se Marstrand o. Maljen.
Malexander, se följ.
Malin, kvinnon. = fsv., av äldre
Mádlin, av *Madlén, av Magdalena, av grek.
(he) Magdaléné, dvs. kvinnan från
Magdala, alltså egentl, tillnamn. Av
Magdalena kommer även Magda,
Malen(a) o. Lena.
malis, t. ex. 1660 i betyd, ’illvilja’,
av fra. malice, av lat. malitia, ondska,
elakhet, list m. m., till lat. malus,
dålig, elak (fra. mal); jfr malaria. -
Härtill: maliciös, av fra. malicieux, av
lat. malitiosus.
malja, 1612, fsv. malia i sammans.
= no.-da. o. ä. da. malje, da. malle, no.
mal(j)a, mella, från mlty. mallie, av
fra. maille (eng. mail) = ital. maglia, av
lat. macula, maska (i garn), fläck (se
makulatur).
Maljen, sjön. i Ydre hd Ögtl., fsv.
*Malghe, ingående i fsv. Malghasandr
osv., nu Malexander, den socken,
inom vilken sjön är belägen; egentl,
svag form till ett adj. *maligher,
*malugher, sandig (liksom hälge till
helig; jfr Gorjen under gorr, Grycken
under Gryt-, Gräsken under gräs),
till sv. dial. mal m., grovt grus o.
småstenar vid stranden av hav, sjö el. å =
isl. mol f., no. mol; f. ö. ingående i en
mängd andra sv. ortnamn ss. sjön.
Malen, sockenn. Malung, Nordmaling
(1535: Normalingh); jfr även Mälaren
o. Marstrand. - Den nsv.
socken-namnsformen Malexander beror ej,
såsom förmodats, på folketymologi, utan
har ljudlagsenligt utvecklats ur fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
