Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lök ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hållande (till lat. tenere, se tänja);
alltså egentl.: ställföreträdare, med
samma grundbetyd, som ståthållare;
särsk. om kaptens ställföreträdare, jfr
den äldre titeln kaptenlöjtnant (vid
flottan). - Uttalet lojt- beror på ty.
leulnant, som möjl. ombildats i
anslutning till leute, folk.
lök, fsv. löker = isl. laukr, da. log,
mlty. lök, fhty. louh (ty. lauch), ägs.
léac (eng. leek), av germ. *lauka-9 ett
speciellt germ. ord, lånat i fin.
laukka-o. fslav. liikii; med osäker anknytning
till ie. roten Ing, böja, i grek. lygos,
böjlig gren (se lock 1), i så fall på
grund av de bandlika bladen. - F. ö.
finnas på det indoeur. området en mängd
beteckningar för ’lök’, delvis
etymologiskt dunkla vandringsord.
lömsk, fsv. lömsker i y. fsv. lömska,
lömskhet, av äldre *lgmsker - isl.
Igmskr, no. lymsk, liksom i sv. ofta om
hästar, jfr da. lumsk; avljudsform till
fsv. liomsker, ä. nsv. liumsk, sv. dial.
jumsk, jömsk; besl. med isl. luma,
gömma undan, sv. dial. limja (av *lgmja)9
smyga, no. lyma, blicka lömskt, lägga
öronen bakåt (om hästar), no. lauma
ds. som lyma, sv. dial. löma, smyga,
lömer, lömsk, m. m., ävensom höll.
lui–/nen, se dyster ut, se snett på o. d. -
Ett likbetydande ord är ä. nsv. o. sv.
dial. lönsk, no. loynsk. - Jfr härtill
Hesselman i o. y s. 186, som icke
anser det säkert, att sv. lömsk direkt
motsvarar isl. lijmskr.
lön = fsv. 11. pl. o. f. = isl. lann
n. pl., da. lon, got. laun, fsax., fhty. lon
(ty. lohn), ägs. tian, av germ. *launa-,
n- avledn. till roten i lat. liicrum, vinst
(se lukrativ), grek. apolauö, njuter,
leia, byte, fslav. lovii, jaktbyte, fir. 16g,
luag, lön, pris.
1. lönn, trädsl. Acer, fsv. lön = isl.
hlgnr, da. I0n9 ägs. hlyn, jfr mlty.
lönen-holt; av germ. *hlunja-, besl. med kymr.
celin, fslav. klena ävensom litau. ktevas.
Ä. nsv. o. sv. dial. lönn utgår icke från
en annan grundform utan från ett dial.
öppet ö-ljud. - Ett annat urgammalt
namn på lönnen företrädes av lat. acer,
grek. dkastos, ty. ahorn.
2. lönn, i lägga å 1., fsv. lön f. =
isl. laun, förnekande, döljande, da. lon;
jfr. fhty. lougna, förnekande, ävensom
got. andalaugns, dold, av germ. *laugunö-,
till ljuga; jfr lögn. Annan bildning:
fsv. lönd, hemlighet, döljande = isl.
leynd, av germ. *launiÖö-. Åtminstone
det i sammans, som lönndörr, -gång,
-port ingående lönn- kan delvis utgå
från detta lönd; jfr fsv. löndaporter o.
lönporter. Jfr följ. - Lönndom, i uttr.
i l., fsv. i löndom (el. i lönd) = da. i
londom, dat. plur. till det ovan nämnda
fsv. lönd, hemlighet m. m. (jfr lagom,
stundom); ej, med Falk-Torp, bildat
med avledn. -dom, men i uttalet
påverkat av denna.
lönskaläge, arkaisk juridisk term, fsv.
lönskahéghe jämte löskalceghe, den
ursprungliga formen (till fsv. lösker, lös,
ogift, till lös; jfr löskerkarl), som
ombildais i anslutning till lönn,
hemlighet; jfr ä. nsv. lönsk, lönnlig, fördold
(jämte ’lömsk’; se d. o.).
[löp, sv. dial., korg, se loft.]
löpa = fsv. = isl. hlaupa (ipf. hljöp),
da. I0be9 got. us-hlaupan, fsax. hlöpan,
fhty. (li)lanfan (ty. lan f en) 9 ägs.
hléa-pan (eng. leap). Sammanställt med
litau. kliipti, knäböja; högst osäkert. Jfr
följ. o. det besl. vidlyftig.
löpe, o. 1580 = isl. hleypir, no.
loy-pe(r), da. I0be, till sv. dial. löyp(a), ysta,
fsv. löpa, komma att rinna(?) - isl.
hleypa, komma att löpa m. m.,
kausa-tivum till isl. hlaupa = löpa (bildat
som fälla till falla osv); jfr sv. löpna
= fsv.; med samma betyd.-utveckling
som i eng, rennet till ty. gerinnen, löpna,
stelna. - Andra ord äro (sv. dial.) k as e
o. fhty. käsihippa (ty. käselub), ägs.
des-lybb, till ett ord motsv. ty. käse, ost
(se under potkes), o. germ. *lutja-9
läkeört o. d. (se lo v j a).
lördag, t. ex. Lind 1749 (jämte
loger-dag); ä. nsv. lögerdag, ännu Serenius
1741 o. Gjörwell 1793 (i brev); fsv.
löff-werdagher 1493, lögher-, löghar-, = isl.
laugardagr, ä. da. logerdag, da. I0ver-,
lördag-, till fsv. lögh bad, badvatten =
isl. läng, badvatten, mlty. loge, lut, fhty.
louga (ty. länge), ägs. léah (eng. lye,
lie), av germ. *laugö- (varifrån lapska
lauku-, lavggo, tvätt; jfr fin. laukka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
