Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
läte, fsv. lǣte, även: beteende = isl.
lǽti, av urnord. *lātia-, avledn. av låt;
se d. o. l
lätt, fsv. lætter, även: lättsinnig,
lättfärdig = isl. léttr, da. let, got. leihts,
fsax. licht, fhty. liht(i) (ty. leichf), ägs.
léoht (eng. liglit), av germ. *liht(i)a- av
*lenht(i)a-; till ie. *lengh-9 *lngh- i grek.
elakhys, ringa, obetydlig (av *lnghu~),
elaphrös, lätt, snabb (av *lnghro-), litau.
leiigvas, lengviis, lätt, fsax. lungor o.
fhty. lungar snabb; sannol. även sanskr.
laghii-, raghu-, lätt, rask (som dock
formellt sett även kunde innehålla den
onasalerade roten); se även lunga o.
lik-ta re. Besl. med fhty. gilingan, komma
i väg, lyckas (ty. gelingen), sanskr.
langh-ati, skyndar, osv. Onasalerade
växelformer: lat. levis, lätt (av *leghuis, till
femininformen på -l, för mask. *leghus;
jfr t. ex. suävis under söt; se elev,
s u la ge ra), fslav. liguku ds., osv. -
Lättfärdig, i ä. nsv. bl. a.: som har
lätt att färdas o. lätt att föra, o. 1555,
lättledd, godtrogen, P. Svart = no.
lett-ferdug, snabb, da. letfardig, lättfärdig,
från mlty. lichtverdich, rask, snabb,
lättfärdig = ty. leichtfertig; till färdig;
jfr rättfärdig. Möjl. såsom sannol. i
rätt- o. sannfärdig dessutom
påverkan av fsv. fcerp, handlingssätt (= nsv.
färd i högtidlig stil); denna behöver
dock ej i dessa fall vara direkt utan
kan utgå från något av de tre
adjektiven, som sedan inverkat på de övriga.
- Lättsinnig, förr: gladlynt o. d.,
t. ex. O. Petri: ’(Gustaf I var) en liuff.
lig, lustig och lättsinnig herre’; jfr t. ex.
Leopold 1795, om stil: lätt, lekande =
da. letsindig, förr ävenledes i betyd,
’gladlynt’, liksom i det till grund
liggande ty. leichtsinnig, som under 1500-t.
hade denna betyd.; egentl.: med lätt
sinne. Yngre är ty. leichtsinn (för äldre
leichter sinn o. leichtsinnigkeit), varifrån
da. letsind o. sv. lättsinne, ett
1800-talsord, t. ex. Dalin 1850, som dock
ännu har det äldre lättsinnighet som
huvudform. - Lättsövd, se -sövd. -
Lättvindig, 1673: lättvindigare, 1679:
lättwinnigare, hos Dalin 1850 betecknat
som värd. o. skämts., mera allmänt i
litteraturen först under 1800-t:s senare
årtionden; ombildning av sv. dial.
/«//-vinn, ofta neutr.: -vint = no. lettvinn,
lettvindl, till vinna i den äldre betyd,
’arbeta’. - Jfr följ.
lätta, fsv. Icetta (ipf. Icette) = isl.
lélta, da. lelte, ombildning efter lätt av
ljudlagsenligt *llt(t)a = mlty. lichten,
lyfta, egentl.: göra lätt (jfr sv. lätta
ankar, motsv. i da., från Ity.), fhty.
lichten, lätta (jfr ty. erleichtern), ägs.
lihtan, stiga ned från en häst, egentl.:
göra (det) lättare (för hästen) (eng.
ligh-ten, även: lätta, lindra, light, alight,
stiga ned); till föreg. Jfr under rätta
o. släta.
lätting, 1624, 1639 osv., ombildning
efter lättja av äldre läting G. I:s reg.
1555, Schroderus Gom. 1639, ännu
(enstaka) 1783 = 110. lätting, till lat. - I
ä. sv. ofta även lättinge. - I ä. nsv.
även latman, vartill nsv. lat
mans-göra. ^
lättja, fsv. Icetia, av urnord. *latjon,
till lat. - Annan avledn.: fsv. Iceli - isl.
leti, av urnord. *latin-,
läxa, fsv. lækza, lexa jämte lækze,
läsning, stycke ur bibeln el. annan
religiös bok som föreläses el. sjunges vid
gudstjänst m. m., lektion, lexa (bildh),
på 16- o. 1700-t även: klass i skola
(t. ex. S. Ödmann Hågk.) = da. lekse
el. lektie, lexa, förr även: skolklass, från
mlty. lexe, lectie, av lat. lectio, läsning,
föreläsning, varav lektion.
löda, fsv. lödha, från mlty. lôden =
ty. löten, till lod i den gamla betyd.:
bly, smält- el. gjutbar metall.
lödder, ä. nsv. lör o. 1645, lödder
j 1654, löder Verelius 1681, Möller 1745
j o. 1755, Lind, Sahlstedt o. ännu Möller
1808 = isl. laudr, lut, lödder m. m.,
ägs. léador (eng. lather), av germ.
*lan-pra- – ie. *lou-tro-, motsv. grek. loutrön,
bad, Homerus: lo(j:)etrön, gäll. lautro,
översatt med ’balneo’, fir. löalhar,bäcken;
bildning på instrumentalsuffixet -/r- (av
samma slag som t. ex. årder) till roten
i lat. lavo. tvättar, osv. (se lut, löga,
lördag). Jfr no. I0a, låna, skumma,
östsv. dial. *löyda, stampa i sjögång,
sv. dial. löa o. da. dial. I0d(d)e, visa
tecken till kalvning (egentl.: skumma i
könsdelen); se även Lödöse. - Formen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
