Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - lurvig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lygnen, Lygnern, sjön., se lugn.
lyhörd, 1890- o. 1900-t, lydhör 1894,
lydhörd, lydhört 1903, 1907, 1912, efter
da. lydhör, som hör skarpt, till lyd (se
ljud). Enl. Tamm Spr. o. st. 4: 189
beror adj. i formellt avs. på det i
Bo-husl. vanliga, endast i neutr.
förekommande lyhört i samma betyd, som lytt
2; dock tvivelaktigt. Jfr f. ö. Celander
Spr. o. st. 4: 82, 8: 212, R. Berg 4: 190.
1. lykta, sbst. = fsv. = da. lygle,
från mlty. luchte, luchte, avljudsform till
fhty. liuhta, i sht: glödpanna, fyrfat att
lysa med (ty. lenchte); till det västgerm.
ordet för ’ljus’: fsax., fhty. lioht (ty.
licht), ägs. léoht (eng. light), jfr got.
linhaf), ljus; avledn. av ie. roten luk,
lysa, varom se ljus, låga 2; jfr t. ex.
lat. Incerna, lampa, varifrån got. lukarn,
lykta. - Lyktgubbe, irrbloss, motsv.
da. lyglemand o. eng. Jack with a
lan-tern; i ä. nsv. även eldblyss, besl. med
bloss, o. i da. vcettelys.
2. lykta, sluta = fsv., isl.; avledn.
av fsv., isl. lykt, slut (av germ. *lukipö-,
se ändalykt).
lymfa, av lat. lympha, vatten:
greci-serande form av omstritt ursprung; jfr
lat. lampa, limpa ds.
lymmel, 1718, förr även såsom i
gö-tal. dial., lömmel t. ex. Möller 1755
under bonvier = da. I0mmel; lån från ty.
Himmel, stor ohyfsad person, i ty. dial.
’starkt byggd karl’ = ofris, himmel,
även om något klumpigt i allmänhet.
Sannol. avledn. av ett ord för ’klump’
el. dyl.; kanske med Falk o. Torp s.
681 besl. med lubb el. lump. Jfr även
Hesselman i o. y s. 101 n. l, där
dock ordet närmast uppfattas som
inhemskt. Den vanliga härledningen ur
ty. liimm, lös, slapp, är säkerligen
felaktig.
lyncha, från eng. lynch; enl. en
tradition efter överste Charles Lynch (f
1796), en plantageegare i Virginien
(Nordamerika), som mot den då rådande
laglösheten organiserade
sammanslutningar med självtagen rättskipning; atm. på
1820-talet har ordet påvisats från
Virginien.
lynne, fsv. -lynde i /ÖP/-, skaplynde =
isl. lyndi n., sinnelag, no. lynde, avledn.
av fsv. (osv.) Inndy sinne m. m-, varom
under -lunda. Om skaplynne se
-skåp.
-lynt, i glad- (fsv. gladhlynter),
god-(fsv. godhlynder) o. misslynt (fsv.
m/s/z//ifer),.;participialliknande, men
de-nominativ bildning, till lyn n e (el.
dettas likbetydande grundord lund), av
samma slag som -b en t, -h y 111, -hänt
(-händ), -mynt, -sint osv.. Om
bildningssättet se närmare -hy 111.
1. lyra, i bollspel, i dial. även lira,
till sv. dial. lira, röra sig livligt, men
stilla, bl. a. om bollens parabelrörelse i
luften, även: vrida omkring, i somliga
dial. lera (se lirka). Formen med
-y-torde bero på folketymologisk
ombildning.
2. lyra (musikinstrument), av grek.
lyra; se lira. - Härtill: lyrik,
lyriker, båda från 1800-t., o. adj. lyrisk
(något tidigare), ytterst till grek. adj.
lyrikös, som hör till lyrspel,
ackompanjeras av lyra.
3. lyra, torskarten Gadus pollachius,
även: lyrtorsk, lyrblek, lyren (samtliga
från Boh. 1.), blanksej, ett västnord. ord,
motsv. isl. lyrr, no. lyr, av germ.
*leuhiza–till germ. roten leuh-, lysa; se ljus o.
låga 2: fiskens undre sida är
silverfär-gad. Samma el. liknande betyd, i
torsk-namnen blanksej, brosme, vi ti ing.
1. lysa, vb, fsv. lysa = isl. lysa, da.
lyse, av germ. *leuhs-ian, till ljus. Ägs.
liexan kan vara identiskt, men bör
snarast tolkas på annat sätt. I västgerm.
o. got. spr. i stället avledn. av *lenhta-,
ljus (se lykta 1): ty. lenchten, got.
liuhtjan osv. - Betyd, ’förkunna’ finns
redan i fornspråken.
2. lysa, lysing, växtn., se ljus.
Lysekil, egentl.: ’kilen’, dvs. viken
(se kil) i Lyse socken, fsv., fno. Lysa,
säkerl. avljudsform till adj. ljus o.
syftande på någon av åarna i Lyse socken.
Om nord. vattendragsnamn på Lys- se
förf. Sjön. 1: 368.
Lysings härad i Ögtl. = fsv., till
genit. sg. av ett släktnamn *Lysinger,
som även ingår i sv. Lys inge; se förf.
Ortn. på -inge s. 93. Jfr t. ex.
Skånings h.
lyss, till pres. sg. lyss (lyds), till ä. nsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
