- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
391

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kött ... - labb ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

da. dial. k0s, kys. Har sammanställts
med k j us a (dal-); jfr gräsnamnet ven
väl till sv. dial. (h)ven, myrmark, o.
särsk. åker v e n, kosa, Fischerström.
Växer dock blott på åkrar.

kött, fsv. köt, kiot, kiöt = isl. kjot
(dat. kjptui), da. kod, av urnord.
*ketwa-(*ketwu-?), ett uteslutande nord. ord av
trots flera tolkningsförsök alltjämt
dunkelt ursprung. Enl. Torp NTfF 3 R 16:
145 m. fl. (jfr Froehde BB 10: 300) av
en ie. rot gned i avljudsförh. till sanskr.
gudd-, tarm, mlty. kiii(e), de mjuka
delarna av djurkroppen, inälvor (jfr
härtill Persson Indog. Wortf. s. 109). An-
norlunda H. Petersson PBB 43: 149:
’det kluvna, skurna’. Fsv. köt beror
på u;-omljud, kiot på brytning. - Det
västgerm. ordet för ’kött’ se fläsk.
Got. har mimz med motsvarigheter i
sanskr., armen., kelt., fslav. o. fpreuss.;
dessutom mamma, urspr, ett barnord
el. i alla händelser uppkommet ur
likartade förutsättningar. En släkting till
lat. caro (genit. carnis), kött, föreligger
i fsv. hämnd, hull, kött, kropp = isl.
h grund (till (s)ker, skära; jfr fläsk).
- Allt kött är hö, från bibeln, Es.
40: 6 (i nya övers.: gräs).

L.



1. labb, grov hand, fot på djur,
Spegel 1685, om människohand (skämts.)
t. ex. 1780 = no.; jfr fhty. lappo m.,
flat hand, årblad; med hypokoristisk
kon-sonantförlängning till fhty. /a/fa f., flat
hand (av germ. *Zapö-); jfr no. lamp,
labb, ävensom ä. nsv. labbng, klumpig,
grov, o. 1700, o. i fråga om bildningen
klubba, knubb, ku b b osv. Avlägset
besl. är l o ve, med avljud o. annan
slutkonsonant. - Labb förhåller sig
till germ. lap- som f labb till germ.
flap- i nisi. flapalegr, vårdslös. - En
mängd ord med denna betyd, äro helt
el. delvis av hypokoristiskt ursprung,
t. ex. ty. pfote, täppe, fra. palte,
slo-veiiska cdpa o. det från ty. lånade tass
(se d. o.).

2. labb el. labbe, simfågelssläktet
Lestris, Broman 1733: labbarplur., Linné
osv.; har liksom flera andra sjöfåglar sitt
namn efter gången: till sv. dial. labba,
gå tungt o. ovigt = 110., nisl.; jfr sv.
dial. lafsa ds.: labbarna röra sig långsamt
på land, simma dåligt o. kunna ej alls
dyka. - Det av Broman anförda
namnet labbhirar hör till sv. dial. hira,
vackla hit o. dit, ragla = isl. hira, söla
med, o. är sålunda en tavtologisk
bildning, vilken i sin mån styrker den givna
härledningen.

</b>labba</b>, dialektord, hänga vid, fastna
vid, besl. med no. labben, hängande
slappt ned; med intensivisk
konsonantfördubbling till no. lava, hänga o. dingla,
isl. /a/a (ipf. lafÖa), hänga fast vid,
vara overksam, av germ. *laben (alltså
till samma konjugation som de i
huvudsak likbetyd, isl. drnpa, gnapa, gnufa,
griifa, hnipa, loda, /o/ca, vafa)\ se f. ö.
laber, lapp o. lav. - Labba: isl. /a/a
= klibba: fhty. klebén. - Förf.
Me-diagem. s. 19 f. Ordet kan ej, med v.
Friesen Mediagem. s. 68, tolkas som ett
denominativum.

laber, om vind, Rosenfeldt 1693:
lab-ber kuhlte, 1711: labber kulte, Dahlman
1765: labber cultie, Sjöbohm 1787: laber
cultie, Tersmeden 1780-t.: labert; formen
labber från Ity. labber ds., egentl.: svag,
jfr labberig, slapp; formen laber - da.
laber möjl. däremot, med Noreen V. spr.
3: 430, från en ej uppvisad biform Ity.
*laber, jfr laberen, tala slappt. Besl.
med labba, lav, lapp o. lov e.

laborera = ty. laborieren, av lat.
laböräre, möda sig, arbete, till labor,
möda, arbete (av ovisst ursprung).

labyrint, t. ex. Stiernhielm,
Dahl-stierna, ytterst av grek. labyrinthos, av
Kretschmer m. fl. tolkat som lån från
kariskan el. lydiskan, till kar.-kret.
Zd-brys, dubbelyxa, den kretensiske Zevs*
symbol; alltså egentl.: ’dubbelyxans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free