Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
31 i got. qistjan, fördärva, mlty. quisten,
fhty. quistan, egentl.: avhugga grenar;
dock mycket ovisst. Annorlunda
Falk-Torp: av *twisti- = tvist, till *twis, tu-,
två (se tvänne). - Jfr aftonkvist.
2. kvist i förstu(gu)kvist, Var. rer.
1538: swale, qvist = no. kvist,
takkammare; jfr sv. dial., ä. da., no. tvist ds.
Förhållandet mellan formerna med
kv-o. tv- är dunkelt. Om de senare äro
ursprungligast, hör ordet till germ. *twis-,
tu, två (i tvänne, tvist osv.); alltså
egentl.: utgrening el. dyl.
kvista (i väg osv.), 1558 = no.; av
kvist l som t. ex. osv. dial., no. kvästa
ds. till kvast; jfr de likbetyd, barka,
skala osv. med likartad
betyd.-utveckling. - Annorlunda Wood KZ 45: 68:
östfris, kwispéln, röra sig oroligt hit o.
dit; osannolikt.
kvitt, fsv. kvitter, trygg, fredad, fri
från, fri, kvittad, kvitterad, efterskänkt
= senisl. kvittr, fri från (fordringar),
da. kvit, från mlty. quit = mhty. quit
(ty. quitt), eng. quit, från ffra. quite (fra.
quitte), av mlat. quittus, qiiltus, av lat.
quielus, lugn, till q.uiés (genit. -etis), vila
(urbesl. med d. o.). Jfr om formen
Tamm Gr. s. 16. – Ordet kunde i plur.
böjas ännu o. 1850; jfr Grusenstolpe
Carl Joh. 3: 171: blifva . . qvitte, men s.
175: blifva vi .. qvitt. Av Dalin 1850
anges dock ordet som oböjl. - Härtill dels
kvitta = fsv.: befria, (av)kvitta, isl. =
mlty. quit(t)en; dels kvittera, förr även
’lämna’ = ty. quittieren, av mlat.
quit-tare, varav fra. quitter bl. a. ’lämna’. -
Jfr kvittens, kvitto.
kvitten, Gydonia vulgaris, B. Olai
1578, jfr Var. rer. 1538: kwedenträ;frsiu
mhty. quiten, ty. quitte; da. kvcede från
mlty. quede; motsv. fhty. quitena, kutina
osv.; väl från vlat. cudencea, grek.
*ky-donala, jfr grek. kydönion målon, som
tolkats som ’äpple från Kydonia’ på Kreta,
men enl. Solmsen Glotta 3: 241 f. är en
folketymologisk ombildning av grek.
ko-dymalon (kanske : äpplet kody, från
Mindre Asien). - Eng. quince, egentl,
plur. till quine, av ffra. coi/i, från
bifor-men cotöneum.
kvittens, jfr 1525: qwittensze,
qwit-tencia; förr även neutr., t. ex. Leopold
(efter kvitto?); fsv. kvittancia (-ance),
från mlty. quitancie - fra. quittance,
av mlat. quit(t)antia, till quit(t)are =
kvittera (se kvitt).
kvitto, o. 1585: qvitties plur., 1618:
qvitthe, 1646: quitto, Serenius; ej bildat
ined det italienska -o i andra
affärstermer såsom konto, saldo osv., utan
elliptisk t för kvittobrev (ännu Dalin 1850
med hänvisning till qvitto), fsv.
kvitto-bref (kvitta-), efter mlty. quitebréf, vars
e här såsom ofta i sv. vid
överflyttningen utbytts mot o o. a; se Tamm
Gr. s. 15 o. f. ö. kvitt.
kvittra, fsv., no. kvitra = da. kvidre;
ljudhärmande av samma slag som fhty.
zivizzirön (ty. zwitschern), meng.
twite-ren (eng. twitter), ävensom ä. nsv. svittra
Lucidor, tittra Wivallius. Jfr även de
knappast besl. Ity. kwatteren, kwattelen,
pladdra, kvittra, höll. kwetteren, kwetelen,
som möjl. äro intensivbildningar till
stammen i kväda, el. äro självständigt
uppkomna bildningar av samma slag
som pladdra, sladd ra, snattra osv.
- A. nsv. kvittra, klaga, kvida, har i
betyd, anslutit sig till kvida el.
självständigt bildats till detta verb.
[kvittra, sv. dial., skärva, se under
det ej besl. kvadda.]
kvot, matem., Bergklint 1781 (1633
quotum, latinsk ackus.); jfr ä. nsv. qvota,
andel, bidrag, 1629-1812, Lindfors 1824
= ty. quote, jfr ital. qnota, bidrag till
en gemensam utgift, substantivering
(underförstått pars, del) av fem. sg. till lat.
quotus, huru mycken, till quot, huru
många (- san skr. kdti).
kväda, fsv. kvcepa, säga (i lagarna),
ljuda, föredraga i rytmisk takt, sjunga,
kväda = isl. kveÖa ds., got. qidan, säga,
tala, fsax. quethan, quedan, fhty. quedan,
ägs. cwedan (eng. qnoth, han sade); ett
förr allmänt germ. vb för ’säga’, vilken
betyd, numera kvarlever blott i några
no. o. ty. dial. samt i eng. quoth he.
Betyd, ’sjunga’ har utvecklats ur den av
’högtidligt o. rytmiskt framsäga’. Jfr
att got. siggwan, sjunga, även betyder
’läsa, föreläsa’. - Kausativbildning: germ.
*kwaÖjan = isl. kveÖja, tilltala, hälsa
= fsax. queddian osv., jfr fsv. sbst.
kvcepia, hälsning = isl. kvedja. - Besl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
