Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kurre ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
got vått el. slår i något fett, ävensom
med no. kvapa, vara mjuk, svampig,
porös, blöt, kvap, mjuk el. fuktig massa.
Denna stam är inhemskt nordisk, me- j
dan av fisknamnen åtminstone å l k v a b b a [
o. sannol. även de övriga lånats; de
förekomma huvudsakligen i sydliga o.
västsvenska dialekter. Inhemskt är väl
också det hos Sundevall o. i no.
förekommande kvabba i betyd, ’manet’. -
Geminationeii i fisknamiien o. i vb.
kvabba osv. står icke i direkt
förbindelse med den i vb. kvabba osv., men
beror ytterst på likartade psykiska
förlopp.
kvacksalvare, 1622, 1628 =
åz.kvak-salver, från ty.: It}^. quacksalver, ty.
quacksaIber; till salva o. verbstammen
i Ity. kwakkeln, fuska, vara opålitlig o.
oordentlig, ty. quackeln, no. kvakla, sv.
dial. kvackla (vartill även kvacklare,
kvacksalvare, Vgtl.), kvacka, röra ihop
likt o. olikt; alltså egentl.: en som
fuskar med salvor. Övriga anknytningar
osäkra. - Om det likbetyd, sv. dial.
lappsalvare se lapp s al va.
kvadda, dialektord: smaska, smacka,
besl. med da. kvadder, (is)sörja, Ity.
quaddern, plaska, mosa o. d.;
Ijudhär-mande, liksom likabetyd, ty. qualschen.
- Ej att förväxla med avläggen av den
rot, som ingår i mlty. quetteren, ty.
quetschen, krossa o. d., vartill möjl.,
med Liden Minnesskr. utg. av Fil. samf.
i Gbg 1920 s. 102, sv. dial. kvittra,
skärva; kanske, med Wood m. fl., besl.
med litau. ged- i gésti, gå itu.
kvader(sten), 1635: -steen, Adlerbeth:
qvader = ty. quader(stein), av mhty.
quåderstein, ytterst till lat. quadrus,
fyrkantig, till quattuor, fyra; jfr följ.
Se även kader.
kvadrat, 1640; som adj. L. P. Gothus
1629 = ty. qnadrat osv., av lat.
qua-drätum, fyrhörning, subst. neutr. till
quadrätus, part. pf. pass. till quadräre,
göra fyrkantig, avledn. till quadrus (se
k va der (s t en)).
kvagga, en sebraart, från
hottentot-tiskan.
kval = fsv.: lidande, krångel, tvist
m. mM motsv. da. kval n., isl. kvpl f.,
ägs. cwalu f., död m. m., av germ. *kwalö-,
*kwala-, i avljudsförh. till fsax., fht3r.
quäla (ty. qnal)’, till fsax., fhty. quelan
st. vb., plågas, ägs. cwclan, dö, till den
ie. roten glÅcl i litau. gélti, sticka, fslav.
la/T, smärta, fir. albail, dör, osv. Jfr
kvälja.
kvalitet = ty. qualilät, fra. qualité,
av lat. quälitas (geiiit. -tätis), till quälis,
huru beskaffad (urbesl. med pronom.
vad, adv. vi, varför, osv.).
kvaller, Aegopodium podagraria, E.
Fries, en umbellat med vitt krypande
rötter, ett av de svårare ogräsen, möjl. till
kvälla, med samma avljudsstadium som
kvalm o. kvalster; f. ö. nära besl. med
sv. dial. kväll, knöl, omogen v ed,-skog, -tall
(1705). - Även jämte en del andra
växter kallad skvallerkål, särsk. om
de gröna bladen under vårtiden = da.
skvalderkaal. Kanske bör kväller
snarast sammanhållas med dessa former?
kvalm, i ä. nsv.: ånga, utdimstning
o. kvalmighet; 1638: qvalmer pl., ångor,
Linné: qvalnia; väl från mlty. qualm
ds, = ty.; kanske snarast till ie. roten
g"el i kvälla, såsom mhty. walm, ånga,
rök, till välla. - Kvalm i betyd,
’illamående’, motsv. da. kvalme o. eng. qualm,
är däremot identiskt med fsax., fhty.
qualm, död = ägs. cwealm, även: plåga,
o. hör till germ. st. vb. *kwelan, plågas,
dö, vartill även kval o. kvälja.
kvalster, om en del små spindeldjur,
ofta parasitiska, t. ex. fågel-, näbb-,
orkvalster, I. Erici 1642 = da. dial.,
om flera slags insekter, från ty.: mlty.
qualster, om en del insekter ss.
trädlus, timmerman = ty.; samma ord som
sv. dial. kvalster, da. dial. kvalster, mlt}^.,
ty. qualster, segt slem, samt besl. med
ty. qualle, skivmanet, medusa; rotbesl.
med kvälla; jfr kväller o. kvalm.
Med avs. på betyd.-utvecklingen se
under kvabba. - Den stundom ansatta
germ. grundformen *kwalhstra-
(Falk-Torp s. 602, H. Pipping SNF XII. 1: 33)
är osäker.
kvanne, Angelica archangelica, en
storväxt umbellat med tjock, pipig stjälk
o. klotrunda blomflockar, Rothof 1762,
jfr Linné 1734 (från Dalarna), från
dalm. o. no. kvann(a) (med kv av hv)
= isl. hvpnn (genit. hvannar), avurnord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
