Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - kucku ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stridd o. oviss härledning: enl.
Prell-witz 2 besl. med grek. gamphös, krökt,
litau. gumbas, upphöjning, knut; enl.
Meringer IF 19:445,21:298 till
grek.#om-phos, plugg, spik, isl. kumbr, kloss,
varvid hos kummel betyd, ’gravhög’
utvecklats ur den av över graven anbragt
trämärke; en tredje möjlighet hos
Falk-Torp s. 594. I alla händelser ej, såsom
också antagits, lån från lat. cumulus,
hög. - Härtill en del ortnamn: Kumla,
fsv. Rumlar; Stenkumla, fgutn.
Stain-kumbla; Stockkumla; Träkumla,
fgutn. Trekumbla; Kummelby, fsv.
Kumblaby, osv.; se förf. Ortn. på -by
ss. 22, f.’118.
2. kummel, Merluccius vulgaris, en
torskart (berglax), Wright 1842 = ty.
kummel, förvridning av ett ord motsv.
da. kiilmule ds. = no. kolmule, Gadus
melanostomus el. poutassou, ty.
kohl-mund, jfr likbetyd, ty. kohlfisch, eng.
coalfish, ital. carbonajo (till lat. carbo,
kol). Alltså egentl.: kol- el. svartmun,
till kol o. mule.
kummer, blomhänge på hängeväxterna,
i sht. al o. björk, samt i växtn. får-,
n ej Ii k ek u m m er, 1751: björkknopp,
1755: fröhus av lin (ännu i dial.), 1780:
hänge, sv. dial. även komar, kumbäl
m. m. = no. kumar (även kumul), löv-,
blomsterknopp, hänge på träd; möjl.
rotbesl. med litau. zémbu, zembéli, gro,
o. i så fall kanske också med lat. gemma,
knopp på vinstock (även: ädelsten), o.
en del andra av Walde under gemma
anförda ord (bl. a. kummel; dock
mycket ovisst).
kummin, ä. nsv. även kummen, fsv.
kumin, komi(i)n m. m. = da. kummen,
kommen, från mlty. kornen, komin =
fhty., mhty. kumin, jämte (med
dissimi-lation) knmil (ty. kiimmel), ägs. cymen
(eng. czimmin); liksom så många andra
beteckningar för kryddor (t. ex. peppar
osv.) från lat.: cununum, av grek.
ky-minon, egentl, ett semitiskt ord (hebr.
kammön osv.). - I sv. förr med
huvudtonen på den då långa senare
stavelsen (jfr den fsv. skrivningen med
-ii-). - Dessutom en form med -l (motsv.
ty.) i sv. dial. kummil = ä. sv., hos
Bellman i betyd, ’sup (kumminbränn-
vin)’. - Egentl, benämning på Cuminum
cyminum. Om den likaledes från
semit, spr. härrörande beteckningen för
den i Europa inhemska Garum carvi
se under k ar v (e).
kumpan, i historisk el. arkais. stil,
stallbroder, se kompani.
kund, 1636, om en fånge i dennes
förh. till fångvaktaren; i den äldre
betyd, ’bekant’ t. ex. Bellman, ofta hos
Runeberg, även hos P. G. Ahnfelt 1857;
i modern betyd, hos Envallsson = da.
kunde, från ty. kunde, av fhty. kundo,
bekant, infödd = ägs. cuÖa,
substan-tivering av germ. adj. *kunpa-9 känd,
bekant = ty. kund osv.; se kungöra.
Den gamla betyd, ’bekant, vän*
kvar-lever ännu i södra Tyskland.
kung, kung Orre, se konung.
Kungs- i vissa gårdn., t. ex. K ungs
e-red Vgtl., syftar på belägenhet å
gammal kronomark. Jfr Liden NoB 4: 122.
Kungsbacka, stadsn., fsv.-fda.
Jvo-nungsbakka, omtalat som slott år 1336;
alltså efter det kungliga slottet på
’åbac-ken’ (jfr sv. ortn. Åbacka, Åbacken).
Kungsgatan, vanligt gatnamn;
tidigast i Stockholm: Konungsgalan 1600-t.,
nu St. Nygatan; i anslutning till den
italienske konstteoretikern Albertis (.{.
1472) anvisning i De re sedificatoria, att
den betydelsefullaste gatan så bör
kallas. Se R. Josephson Stadsbyggnadskonst
s. 99. Sedan enligt samma grundsats
i en mängd svenska städer.
Kungshatt, klippig ö i Mälaren, av
kung o. hatt i den bildl. betyd,
’bergstopp’; jfr sv. Hattåsen o. under
Troll-hat t an. Sägnen om kungens hatt beror
på felaktigt etymologiserande.
Kungälv, 1498: Congelff,
folketymo-logisk ombildning av fsv. (fno.)
Konunga-hcella, Kongcella m. m., till konung o.
häll.
kungöra, Balck 1603 = senisl.
kunn-gera, da. kundgore; till fsv. kunder,
kunnig, känd = isl. kunnr, got. kunps, fsax.
kulh, mlty. kunt, fhty., ty. kund (se
kund), av germ. *kunpa- - ie. *gnlo-,
part. till roten i kunna. Väl
översättning av ty. kundmachen, kundtun. I
fsv. i stället kunnogha, ä. nsv. kunniga,
till kunnogher, kunnig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
